Concent skjuter upp utdelningen på sin preferensaktie. Ett historiskt beslut i branschen – är bolaget på fallrepet? Mikael Söderlundh, analyschef på Pangea Property Partners, berättar om eventuella konsekvenser av åtgärden.
Bostadsutvecklingsbolaget Concents smått kaosartade 2016 med avhopp från ledande personer i bolaget, ny styrelse, avhoppande revisor och förlorade markanvisningar har smugit sig in även i det nya året.
Först meddelade Concent att de planerade strukturförändringarna tar längre tid än beräknat – det kommer nu dröja till Q1 2017, och inte till Q4 innan dessa verkställs.
Och under gårdagen kom nästa besked: preferensaktieutdelningen på två kronor per aktie skjuts upp. En utdelning om totalt 4,3 miljoner kronor per kvartal skjuts framåt i tiden alltså.
Mikael Söderlundh på Pangea vill inte recensera Concent som bolag men säger till Fastighetssverige att åtgärden är mycket ovanlig.
– Man kan ju konstatera att det är något som är väsentligt fel med affärsmodellen i en tid i branschen med så låga räntor och lönsamhet, säger han.
Historiskt sett har preferensaktien fungerat som ett instrument för att rädda krisande bolag på börsen, främst under 70-, 80- och 90-talet, när man misslyckades att ta in nytt kapital via en nyemission. Vissa bolag testade då modellen med preferensaktier.
Först går pengarna till preferensaktieägarna, sedan till stamaktieägarna.
Sitt inträde i branschen fick preferensaktien för tio år sedan då David Mindus, vd och grundare av Sagax, använde preffen som ett offensivare verktyg när man slagit i taket med belåning. I teorin har preferensaktieägarna en liten rösträtt men den är, säger Söderlundh, i det närmaste obefintlig.
– Redovisningsmässigt används preferensaktie som just en aktie, men i praktiken är det ett låneinstrument, och alla räknar på det som just det.
Han poängterar att risken med en preferensaktie är högre än en obligation, och inte alls så säker som den kan ge sken av. Obligation får du ända fram till en eventuell konkurs.
Men att man ställer in en pref-utdelning är allvarligt?
– Då har man en snöbollseffekt framför sig. Du kan inte ställa in en preferensutdelning, utan den skjuts upp och ackumuleras. Det ger framförallt en dålig signal, att bolaget har problem. Man använder det här som en räddningsauktion, det är unikt.
Vilka effekter kan det ge i branschen?
– Det beror helt på vilket bolag som gör det tror jag. Det skulle nog finnas viss rädsla om exempelvis Corem eller Sagax skulle skjuta upp sin utdelning, det skulle ge en helt annan tyngd och få många småsparare att ifrågasätta konceptet, säger Mikael Söderlundh och tillägger:
– Man gör det inte utan att man behöver det. Det måste betalas och nu väntar en diskussion med kapitalmarknaden, och det tar viss skada. Vi på Pangea är dock inte alls nära situationen och har ingen närmare insyn.
Att skjuta upp pref-utdelningen i branschen är ytterst ovanligt. Men för knappt ett år sedan beslutade Börsens disciplinnämnd att avföra Anders Lidéns bolag Realxstates aktier från handel på First North.
Preferensaktierna avfördes från börsen. Anledningen till handelsstoppet var att det i samband med Realxstates styrelses avgång uppstod frågetecken kring hur Lidén har hanterat moderbolaget Realxstate AB:s kassa samt om bolaget skulle uppfylla listningskraven för First North.
FAKTA – fastighetsbolagens preferensaktier:
Utveckling under året i procent:
Balder: 2,41
Corem: -0,35
Fastpartner: -6,35
Hemfosa: 4,01
Klövern, 3,94
Sagax: -3,54
Victoria Park: 3,81
Oscar Properties: 5,076
Akelius: 6,49
Amasten: 8,46
Tobin: 3,69
Heimstaden: 5,04
Källa: Avanza.
