Månaderna efter Göteborgsstrandningen där 43 000 hushålls hyror gick till Hyresnämnden – så minns myndighetschefen det som skulle bli det mest omöjliga uppdraget någonsin. ”Hade tagit tiotals år”.
Det var ett drygt år sedan som det stod klart att Fastighetsägarna valde att stranda hyresförhandlingarna i Göteborg med Hyresgästföreningen.
Över 43 000 bostäder berördes och skulle gå upp i Hyresnämnden. En hyresnämnd som naturligtvis såg ett mardrömsscenario framför sig.
– Det är ju ett omöjligt uppdrag, det vet alla. Hyresnämnden är inte på långa vägar dimensionerad att ta hand om så många ärenden, säger Lise-Lotte Norén Wilkens, hyresråd och tf myndighetschef på Hyres- och arrendenämnden i Göteborg.
Vad fick ni göra när beskedet kom?
– Vi fick anställa en massa folk, på tidsbegränsade uppdrag. Det blev en oerhört stor ekonomisk kostnad. Alla de här 43 000 hushållen, med alla hyresgäster, fick registreras manuellt. Där hade vi fyra personer som bara fick syssla med det.
– Sedan hade vi ett pensionerat hyresråd, som bara fick ägna sig åt förhandlingsbiten.
Hur lång tid hade det tagit?
– Det går inte att säga, men det hade säkert tagit tiotals år – kanske 20. Innan man fastställer hyran måste man titta på den specifika lägenheten, jämföra hyresvärden och ut och titta på andra liknande lägenheter – för att få fram bruksvärdet, storleken, planlösning och underhållsstandarden, säger Lise-Lotte Norén Wilkens.
Strandade hyresförhandlingar i sig är inget ovanligt. Men när smällen kom var man, av naturliga skäl, inte redo.
– Ena parten ville här att man skulle gå in som medlare. Vi medlar i många tvister, men inte i hyresförhandlingar. Det är kollektiva förhandlingar, med två jämnstarka organisationer som har både förmåga och vilja att förhandla.
– Det finns inget tvång, annat än att stranda. Det ovanliga här var ju att man tog alla lägenheter. Men Fastighetsägarna ville visa att systemet inte fungerar, det hade inget att göra med hyressättningen.
Nu är parterna överens – men lider ni av sviterna från detta?
– Ja, det hänger ju kvar. Det följer med från budgetåret och kommer påverka våra resurser en tid framöver. Stena var först ut att komma överens med hyresgästerna, sedan hakade flera på. Det var jättebra för oss, men någonstans var skadan redan skedd. Nu kan vi i alla fall jobba i lugn och ro.
Vilka bär ansvaret för det här?
– Båda parter, jag vill inte peka ut endera parten. Men det känns inte bra eller professionellt att det var så här. Man förväntar sig att de ska kunna förhandla, båda bär ansvar för att komma fram till något vettigt.
Lise-Lotte Norén Wilkens avslutar med att konstatera:
– Hyresnämnden kan inte medla i de här typen av ärenden, det är inte riktigt vår roll. De ska kunna komma överens långt innan.
