Efter ett fjolår med räntesänkningar kan vi nu blicka framåt mot en större förutsägbarhet och stabilisering i omvärlden och i ekonomin. Eller? En nytillträdd president i Donald Trump, krig i vår omvärld och osäkerhet i världshandel kan fortsatt sätta ekonomin i gungning. På Fastighetsmarknadsdagen i Jönköping talade Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, om hur prognoserna ser ut för tillfället.
Trots att vår omvärld är ganska stökig just nu så finns det ändå goda förutsättningar för att den svenska ekonomin kan komma igång igen. Det var Christina Nymans huvudbudskap när hon från scenen på Fastighetsmarknadsfagen i Jönköping gav sin syn på det makroekonomiska läget.
– Svenska hushåll får rejält ökad köpkraft i år. Räntesänkningar, skattesänkningar och reallöneökningar bidrar tillsammans till att det blir mer i plånboken. Vi kommer från en inflationskris och centralbanker som har fått höja räntor kraftigt för att få ner inflationen. Man har behövt dämpa den ekonomiska aktiviteten, utan att samtidigt skapa djup recession, så det är ju en balansgång att få ihop de här två, säger Christina Nyman.
Har man lyckats med det är den stora frågan? Alla höjde räntorna kraftigt när inflationen kom och USA och Storbritannien gick upp i toppen, men även Norge kom upp relativt högt.
– Sverige har en väldigt räntekänslig ekonomi, vi har haft jättehög inflation, mycket högre än i de här länderna. Men i USA har de flesta privatpersoner bundit lånen på 50 år. I Sverige har vi bundit dem på tre månader i genomsnitt, så det blir en helt annan utväxling och därför behövde inte räntan höjas lika mycket, förklarar Christina Nyman.
Nu har inflationen kommit ner och man kan börja sänka räntorna. I Sverige fick man ner inflationen ganska snabbt och Riksbanken kunde sänka räntan tidigare och snabbare.
– Att man vågade göra det har också att göra med att vi fick löneavtal mitt under brinnande inflationskris. Det var en tydlig signal på att man litade på att inflationen skulle komma ner. Detta var avgörande för att Riksbanken vågade gå lite före andra och fortsatte sänka och nu redan har kommit ner till vad vi anser är en neutral nivå. I andra länder kämpar man fortfarande i olika grad med höga lönekrav och höga löner.
Räntan är ju det som hela branschen pratar om. Handelsbankens prognos är att styrräntan ligger still flera år framöver – men hur säker är den prognosen med tanke på oron som ändå är i omvärlden?
– Den är väldigt osäker, men jag tycker att jag har en ganska balanserad riskbild kring den svenska räntan nu. Det finns risk att det blir en djupare lågkonjunktur om det eskalerar med handelshinder och så – men å andra sidan ser vi en ganska stark återhämtning i ekonomin. Vi har också ett högre inflationstryck. Nästa år är jag lite mer orolig att det kommer räntehöjning snarare än räntesänkning, spår Christina Nyman.
Hur ska man göra prognoser när man vet att handelsrelationerna med andra länder kommer att bli betydligt sämre i år än förra året? Handelsbanken har gjort ett antagande i sitt huvudscenario om höjda tariffer mot Kina och hot om tariffer mot andra specifika länder eller varor. Men det finns fler negativa scenarion än positiva.
– Det blir visserligen ganska små effekter på den globala tillväxten i vårt huvudscenario scenario – men det blir effekter, som en våt filt över allting. Framför allt blir det effekter på den amerikanska ekonomin, där vi lagt in någon tiondel lägre BNP-tillväxt. Vi har också lagt in i vår prognos att Kina kommer att få lite lägre tillväxt där.
USA kommer från en väldigt stark ekonomisk utveckling som nu börjar bromsa in. Räntorna har varit höga länge och är fortsatt höga och på det kommer nu tullar, som inte är positivt för amerikansk ekonomi. Christina Nyman ser också, i olika undersökningar av amerikanska hushåll, att man där börjar bli mer orolig för inflation.
– I Euroområdet tror vi, trots allt, att det kommer att bli lite högre tillväxt. Styrräntan sänks enligt vår prognos ner till den normala nivån, vilket gör att man kan få upp tillväxten lite grann. Men arbetsmarknaden är stark i euroområdet, så det finns inte jättestor potential att växa där.
– När det gäller Kina så har man en lång period med lägre tillväxt. Delvis handlar det om att man blir mer urbaniserad, men också om tullkriget som påverkar Kina. Dessutom har man en inhemsk problematik av att hushåll inte vågar konsumera. Man har investerat sin pension i en extra fastighet och värdet på de fastigheterna har fallit kraftigt. Kina har en krympande befolkning, så man har byggt alldeles för mycket, påpekar Christina Nyman.
– Med all den här stökiga omvärlden så tycker vi fortfarande att det finns goda förutsättningar för att svensk ekonomi kan återhämta sig. Vi har sett att detaljhandeln har börjat komma i gång. Vi ser att förtroendet inom bygg börjar lätta lite grann. Vi har räntesänkningar och skattesänkningar som hushållen får del av. Jag argumenterar för att den svenska ekonomin är på väg in i en återhämtning – inte den starkaste vi har haft på något vis, men det är ändå relativt omvärlden en tydlig återhämtning – så det kommer också så småningom ge effekter på arbetsmarknaden när vi tittar framåt.
– Men vi har alla de här globala frågetecknen. Jag vaknar varje morgon och undrar vad det är som är fokus idag. Vad har det sagts i natt från USA? Vad ska jag nu jobba med? Vad kommer alla frågor handla om? Det varierar väldigt mycket från dag till dag, ler Christina Nyman.
Det andra området som hamnat i fokus är kriget i Ukraina. Om USA drar sig ur försvarssamarbetet med Europa blir det viktigt för svensk ekonomi, menar Nyman, eftersom det kommer att generera stora försvarsinvesteringar i Sverige och i Europa. Det handlar också om den potentiella återuppbyggnaden av Ukraina, då det kommer att krävas mycket arbetskraft och stora investeringar.
– När det gäller bostadsbyggande så kommer vi från en period när det har varit väldigt mycket byggande i Sverige. Vi har också haft en stark befolkningstillväxt. Jag tror inte att bostadsbyggandet kommer öka så mycket härifrån och det finns två skäl till det: det ena byggkostnaderna, som ligger cirka 35 procent högre än de gjorde innan inflationskrisen, förklarar Christina Nyman.
– Det andra skälet är just befolkningsutvecklingen: den är lägre. Jag har svårt att se att det skulle gå att fylla ett byggande på uppemot 50–60 000 bostäder per år i det här läget.
