I faktiska tal så är 90-talskrisen tillbaka, men vilken dipp är det som väntar i bostadsinvesteringar har Västsvenska Handelskammaren tittat närmare på. Så här ser branschen på de olika scenarier som skulle kunna stå för dörren nu.
I förra veckan kom Västsvenska Handelskammaren med en rapport där de kollat närmare på situationen för bostadsbyggandet i Göteborgsregionen och vilken effekt det skulle få på tillväxten beroende på vilken väg tillbaka som väntar branschen.
De skriver i rapporten, som tagits fram av WSP Strategic Advisory, att det råder en bitande kyla på bygg- och fastighetsmarknaden. BNP-siffror från SCB som är preliminära visar att bostadsinvesteringarna i riket föll med 26 procent under det första kvartalet år 2024, jämfört med motsvarande kvartal året innan. Man måste gå tillbaka trettio år, till 1990-talskrisen, för att hitta samma dramatik i utvecklingen. Tvärniten i byggandet märks också i antalet konkurser i byggbranschen, som under det senaste sex månaderna varit ungefär dubbelt så många som det genomsnittliga antalet konkurser per månad under de senaste 10–15 åren.
”Historien har lärt oss att djupa ekonomiska svackor påfallande ofta har sitt epicentrum på bygg- och fastighetsmarknaden. Mot den bakgrunden är den senaste tidens dystra statistik över bostadsinvesteringarnas utveckling oroande och väcker frågor kring utsikterna för svensk ekonomi i stort.”
Scenarierna för vägen framåt som man tagit fram i rapporten är tre till antalet. Den första, optimistiska, är att vi redan nu skulle återgå till att bygga efter bostadsbehovet. Den andra skulle beskrivas som en mild kris och den tredje en djup kris, motsvarande den på 90-talet.
För Västsveriges del innebär den regional nedbrytningen av de nationella scenarierna att de totala bostadsinvesteringarna i scenariot ”Byggande efter behov” växer med två procent per år fram till år 2030 och att det årliga antalet färdigställda bostäder successivt ökar för att år 2030 uppgå till drygt 13 500. Det senare innebär att bostadsbyggandet lyfter väsentligt i förhållande till nivåerna det senaste decenniet. Under åren 2013–2023 färdigställdes i genomsnitt cirka 8 700 bostäder per år i Västsverige.
I scenariot ”Mild kris” faller bostadsinvesteringarna i Västsverige med 34 procent mellan 2022 och 2024, det vill säga ungefär i linje med riket som helhet. Från att ha bottnat år 2024 antas emellertid en tämligen rask återhämtning, som innebär att såväl nyproduktionen som övriga bostadsinvesteringar år 2030 är tillbaka på 2022 års nivå.
I scenariot ”Djup kris”, blir det en slags repris på 1990-talskrisen med en mycket djup och utdragen nedgång i bostadsinvesteringarna. Fallet i nyproduktionen antas bli brutalt och bottna på extremt låga 2 300 bostäder per år i Västsverige, vilket är ungefär i linje med nivåerna kring mitten av 1990-talet.
När Västsvenska Handelskammaren presenterade resultatet från rapporten så hade de med sig en panel för att ta temperaturen på branschen. Först ut var Lars Göran Andersson, vd för HSB Göteborg. Han säger att för deras del så ser 2024 bättre ut än 2023, även om det är från låga nivåer.
– Den här rapporten ger en indikation om att vi har stora bekymmer och kommer att få stora bekymmer innan vi är igång igen. Om inte krisen på något sätt löses relativt snabbt så kan vi hamna i samma situation som på 90-talet och då får vi extrema problem med kompetensförsörjningen i hela vår bransch.
Han har en oro för att den stora andelen konkurser kommer leda till att det finns färre entreprenörer att upphandla vilket kan leda till att priserna höjs på de som finns kvar.
– Då sitter vi där och får inte ihop våra kalkyler. Det är ytterligare scenario som vi ser som ett hot. Sen är det oroande om tillväxten går ner, då minskar köpkraften och efterfrågan på bostäder.
Ola Hansson, regionchef NCC Property Development, menar att NCC har kunnat stå sig starkt, då de aldrig varit särskilt exponerade mot bostadsbyggandet. Men i de fall de är det så har man haft möjlighet att skifta om till att använda personal i samhällsinfrastrukturen.
– Vi har lyckats ställa om rätt bra, men självklart så förstår vi att det kan vara jättejobbigt för andra. Om det här är en kort svacka ser inte vi det som ett större problem.
– Men om det här fortsätter så påverkar det vår kompetensförsörjning. Det är otroligt viktigt att bygga sånt som går att bygga och att regeringen tar beslut om utbyggnad av energi och industri så att det finns folk som är kvar i branschen. Det måste finnas huvud, armar och ben som jobbar när det vänder.
Platzers vd Johanna Hult-Rentsch har kanske ett lite mer positivt anslag utifrån det egna bolagets förutsättningar, med det fokus som de har på kontor och logistik.
– Vi ligger väldigt nära våra kunder som är ledande i den här innovationsutvecklingen som faktiskt sker i Göteborg och i Sverige. De kommande tio åren så rör det sig om 250 miljarder kronor bara i industrins investeringar och då kommer vår bransch på det. Då kan det röra sig om 900 miljoner, beroende på vad som sker med konjunkturen.
– Men det är att få hit kompetensen för den utvecklingen som är största utmaningen för företagarna, och där är vi redan nu. Göteborg är en internationell region och stad och då är bostadsinvesteringar helt avgörande. För har inte kompetens någonstans att bo, då får vi inte hit dem.
De tre branschrepresentanterna har olika tankar om vad som är vägen framåt nu. Ola Hansson vill se att vi i Sverige ska fortsätta samverka och samarbeta, något som han ser som en styrka. Annars är det mer klassiska saker, som han kallar det, som han vill ge i medskick till regering och riksdag.
– Bygg det som verkligen behövs och satsa på avlopp, energi och att underhålla järnvägen. För om vi inte har det går det inte att bygga bostäder. Det fungerade på 30-talet och jag tror fortfarande att det fungerar.
– Men talar vi samhällsbyggande så behöver vi fler antal planer, inte bara en plan A. Försvinner den så tar det stopp.
Johanna Hult-Rentsch ser en stor potential i den mark som Göteborgs stad förfogar över, vilket motsvarar runt 60 procent av all mark i staden.
– Det är en reserv som man i konjunkturen ska arbeta med. Det är en otrolig tillgång. Den marken borde på något sätt bearbetas i detaljplaner som kan göras startklara för den investeringsviljan som finns i Göteborg.
Lars Göran Andersson har en lite annan inställning till vägen framåt.
– Det här är en jättefråga och vi löser inte det enbart i Göteborg. Det måste upp till den nationella nivån och påverka politiken. Mitt förslag är att ta bostadsminister, finansminister och alla aktörer och lås in dem. Och så släpper vi inte ut dem om de inte har en gemensam plan. Det är min pitch.
