När Robert Boije, chefsekonom på SBAB, talar från scenen på Fastighetssveriges event Stora bostadsdagen om nyproduktionen av bostäder i Sverige just nu, så är det ingen solskenshistoria han beskriver. Det säljs ungefär en femtedel av mängde tidigare år och antalet avbokade nya bostäder, det vill säga köpare som bokat en bostad och sedan hoppat av affären, brukar ligga på i genom snitt 25 procent.
– Nu är den siffran 70 procent. Jag överdriver inte när jag använder begreppet ”katastrofläge”.
När det gäller antalet prissänkta bostäder så går det bara att se de synligt sänkta listpriserna, vilka har ökat med mellan sju och åtta procent. De faktiska prissänkningarna är mycket, mycket fler och större.
– Man sänker ibland direkt till kund, utan att det syns i listningar, eller erbjuder avgiftsfria månader, vilket i praktiken innebär en prissänkning. Det råder i det närmaste bazar-liknande förhållanden inom nyproduktion, på så vis att man kan köpslå och förhandla med vissa bostadsproducenter om vad man vill betala för nya lägenheter, säger Robert Boije.
Byggkostnadsindex har ökat mer än den allmänna inflationen, så att sänka priset på sina nyproducerade bostäder blir svårt, eftersom man måste ro hem den kostnad man haft när men producerade bostäderna. Men nu tvingas många producenter ändå göra det för att skapa likviditet och hålla sig flytande.
– Nyproducerade bostäder konkurrerar också med de bostäder som finns på andrahandsmarknaden och när priserna faller på andrahandsmarknaden så minskar antalet intressenter när det gäller nyproduktion.
Osäkerheten inför räntetoppen är också en bidragande orsak till att många producenter tvekar.
– Jag tror att om vi ska kunna få igång nyproduktionen igen så måste den osäkerheten försvinna. Vi gjorde för ett tag sedan en prognos som sa att det kommer 20 000 nya bostäder 2024. Vi tyckte att vi tog i och la oss lågt, men nu ser vi att vi nog kommer att behöva revidera ned den prognosen ytterligare, menar Boije.
Vad gör man då från politiskt håll? Inte mycket, menar Robert Boije. Eller: i varje fall inget som löser problemet med att hålla uppe nya produktionen. En socialdemokratisk budgetmotion har föreslagit att avsätta fem miljarder knutna till någon from av statlig kreditgaranti – men det var väldigt snålt med information om hur detta exakt skulle se ut och fem miljarder gör dessutom inte särskilt stor skillnad här och nu.
– Däremot är den motionen intressant ur perspektivet hur man på lång sikt ska finansiera framtidens bostäder och vilken roll staten ska ha kontra marknaden, så vill man tolka det positivt så finns det ändå vissa halmstrån att gripa efter. Men, som sagt: det löser inte problemen här och nu.
När vänder det då?
– Ja, jag tror inte det vänder förrän vi kan vara säkra på att räntetoppen är nådd och att bostadspriserna har fallit färdigt. Får vi rätt i våra prognoser så har vi i praktiken nått räntetoppen nu. Har vi däremot inte gjort det än, om riksbanken fortsätter höja styrräntan, ja då blir det riktigt oroligt. Då stannar det inte vid en liten ökning av arbetslösheten, eller vid ett bostadsprisfall på 20 procent och då kan vi få vänta ganska många år innan vi får igång nyproduktionen igen. Där vill vi inte hamna.
