För att motverka att den höga inflationen biter sig fast i pris- och lönebildningen har Riksbanken beslutat att höja reporäntan från noll till 0,25 procent, och den kommer fortsätta att höjas ett antal gånger under året. Riksbankschefen Stefan Ingves ser beskedet som att man penningpolitiskt lättar på gasen snarare än att man bromsar in och bekräftar samtidigt att hushållen och företagen behöver vänja sig vid högre räntor de närmaste åren.
På torsdagen kom beskedet från Riksbanken att man höjer styrräntan från noll till 0,25 procent och man aviserades samtidigt att fler höjningar ligger i pipelinen det här året. Riksbankens prognos är att räntan höjs gradvis framöver och att den ligger något under 2 procent om tre år. Man har också beslutat att sänka takten i Riksbankens köp av värdepapper under andra halvåret i år så att innehavet börjar minska, och Riksbanken ska också sluta köpa statsskuldsväxlar från och med den 28 april. På så sätt ska penningpolitiken anpassas så att inflationen återgår till inflationsmålet om 2 procent.
När Riksbanken på torsdagen höll en digital pressträff om räntebeskedet berättade riksbankschefen Stefan Ingves mer om bakgrunden till beslutet att höja räntan och varför prognosen förändrats så mycket från hur det lät i februari, då första höjningen var mer väntad i början av 2024.
– Man kan tycka att det är en stor omvändning och det är det, men vi befinner oss också i en helt annan situation nu än tidigare och penningpolitiken är därmed i ett nytt läge. Inflationen har stigit betydligt mer än vi hade väntat oss, utöver det har Ryssland invaderat Ukraina som orsakat fruktansvärt mänskligt lidande men det får också ekonomiska konsekvenser, säger Stefan Ingves och fortsätter:
– Vi ser en snabb uppgång i den svenska inflationen. Även inflationen utan påverkan från energipriserna har nu stigit kraftigt. Om man räknar bort energi är det är en bred uppgång och alla möjliga priser stiger i dagsläget. Då är det inte lämpligt att vänta ut detta och vi har därför funderat kring hur vi ska ta oss an detta. Vi får nog räkna med att inflationstakten ligger runt sex procent i år och det är inget vi kan ändra på i närtid för det finns redan i systemet. De här åtgärderna handlar om att få ner inflationen på sikt till målet om 2 procent, säger Stefan Ingves.
Prognosen är att räntan kommer att höjas ytterligare två till tre gånger i år och att den ligger något under 2 procent i slutet av den treåriga prognosperioden.
– Vi räknar med att höja räntan ytterligare ett antal gånger under året och sedan lite långsammare nästa år. Men den kommer stadigt krypa uppåt under den här tidsperioden, säger Stefan Ingves och tillägger att detta handlar om en prognos och inte är något löfte
– Blir världen annorlunda får vi ompröva. Detta är ingen dramatisk höjning i ett historiskt perspektiv och penningpolitiskt är det inte så att vi trycker på bromsen utan snarare så att vi lättar på gasen.
Med den justerade penningpolitiken väntas inflationen sjunka tillbaka under nästa år och från 2024 vara nära 2 procent. Riksbanken tillägger dock att det har varit kraftiga svängningar i inflationen och att osäkerheten kring inflationsutsikterna är stor. Riksbanken anpassar penningpolitiken efter den ekonomiska utvecklingen och är beredd att höja reporäntan snabbare om det behövs för att säkerställa att inflationen kommer tillbaka till inflationsmålet.
– Den långa perioden vi haft med låg inflation förefaller vara över. Hushållen och företagen behöver vänja sig vid högre räntor, men historiskt sett inte extremt höga räntor. Det är ovanligt stor osäkerhet kring inflationsutvecklingen och penningpolitiken behöver ändra riktning så att inflationen inte biter sig fast, säger Stefan Ingves.
