Det är knappt ett år sedan bostads- och digitaliseringsministern Mehmet Kaplan fick lämna regeringen. Fastighetssverige har kartlagt efterträdaren Peter Erikssons förslag och utspel sedan han tillträdde.
I april publicerar Expressen en bild på Mehmet Kaplan när han äter middag med ordföranden för högerextrema organisationen Grå Vargarna. Med på middagen var även företrädare för Milli Görüs, en islamistisk grupp med rötter i Turkiet.
Det som följer är ett klassiskt drev. Även om både Åsa Romson och Gustav Fridolin, Miljöpartiets språkrör, tar bostadsministern i försvar kan han inte värja sig.
Avslöjandena fortsätter. I en tv-sändning på Öppna kanalen från 2009 visar det sig att Mehmet Kaplan jämför Istrael med Hitlertyskland. Nu kan inte Kaplan värja sig, efter starka påtryckningar väljer Mehmet Kaplan att lämna in sin avskedsansökan till statsminister Stefan Löfven. Tillsammans håller de en presskonferens där avgången meddelas.
Men vad hade Kaplan hunnit genomföra efter drygt ett år som bostadsminister? Hur var rösten i debatten?
Stefan Löfven hade i valrörelsen ett stort fokus på att få folk i arbete. Stora jobbsatsningar lovades, men stor vikt lades också vid bostadsbyggande. När Kaplan fick gå tog finansmarknadsminister Per Bolund (MP) tillfälligt ta över den post som av regeringen ansågs vara en av de viktigaste och tyngsta.
Sedan kom beskedet att Peter Eriksson, tidigare språkrör för Miljöpartiet, skulle ta över bostadsministerrollen. Eriksson, som 2014 lämnade sin riksdagsplats, har verkligen gått på offensiven.
Eftersom han inte sitter i riksdagen står han inte med sitt namn på de propositioner som har lagts fram men följande utspel har han bland annat gjort sedan tillträdet för åtta månader sedan:
* I september föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2017 att Boverket årligen ska få ett ökat anslag om tio miljoner kronor. Detta för att bidra till inrättandet av ett informationscentrum för hållbart byggande, bland annat med hjälp av hållbara materialval.
* Ytterligare stöd för att få fart på bostadsbyggande. Detta i form av ett investeringsstöd på totalt 11,3 miljarder kronor för 2016-2019. Fokus ska här ligga på hyresrätter och studentbostäder. Fastighetsägarna var kritiskt mot beslutet, medan Sabo och Hyresgästföreningen välkomnade beskedet.
* En utredning tillsattes i november av regeringen, för att se över modellen för presumtionshyra vid hyressättning för nyproduktion av hyreslägenheter. Ytterligare en åtgärd för att öka andelen hyresrätter.
* Nära noll-visionen: Plan- och byggförordningen ska ändras för att Sverige ska uppfylla sina åtaganden kring nära-nollenergibyggnader enligt EU-direktivet om byggnaders energiprestanda. Detta ska vara uppfyllt senast 31 december 2020 enligt förslaget.
* Kompetenssituationen inom bygg ska förbättras. Kompetensförsörjningen inom byggbranschen är ett känt problem, och i och med Peter Erikssons uppdrag till två samordnare gavs det svart på vitt: inflödet av utländsk arbetskraft ska stimuleras och utbildningarna ska utvidgas än mer.
* Lantmäteriets handläggningstider ska granskas. I dag menar regeringen att byggprocessernas långbänk delvis beror på att Lantmäteriets handläggningstider är för långa. Granskningen ska pågå under året.
* Systemet med kreditgarantier och statliga lån för bostadsbyggande ska ses över.
* Reavinstskatten ska sänkas. Eriksson vill se en ”rejäl sänkning” av reavinstskatten vid försäljning av bostäder.
– Den har minskat rörligheten och motverkar ett effektivt användande av bostäder, sa ministern i en intervju med Dagens Nyheter.
* Under måndagen meddelade Eriksson att regeringen ger Boverket i uppdrag att utreda hur detaljplaner ska utformas digitalt.
Med andra ord: Många visioner och idéer, men hur det på sikt kommer påverka marknaden är oklart. Experter menar att komma ikapp bostadsbristen är något som inte kommer att förändras trots en rad förslag. Runt 70 000 bostäder började byggas i fjol och i år blir det ännu fler.
Men faktum kvarstår: 240 av 290 kommuner lider av bostadsbrist. Enligt Boverket kommer det krävas mer än 700 000 nya bostäder fram till 2025. Erikssons eftermäle går inte att bedöma i nuläget, men det står klart att fler insatser behövs.
Mehmet Kaplan hann under sin tid som bostadsminister skriva under en proposition tillsammans med statsminister Stefan Löfven om att det krävs en kortare instanskedja för detaljplaner och områdesbestämmelser.
Dessutom har Kaplan i en intervju med Sveriges Radio uttryckt sig negativt om ränteavdragen, samt, liksom Eriksson, ville han sänka reavinstskatten.
I övrigt låg störst fokus på digitalisering, där han i fyra av sex propositioner fokuserade på det området.
