Besittningsrätten ska vara stark. Men hur stark får den vara? Den frågan kan man ställa sig efter Svea hovrätts dom där MKB försökt vräka en hyresgäst i Malmö. De boende i lägenheten har kopplingar till kriminella nätverk konstaterar både hyresnämnden och hovrätten. Trots det tolkas hyreslagstiftningen som att det inte går att vräka hyresgästerna.
Skottlossning och termosbomb. Det är vad en av MKB:s fastigheter i Malmö utsatts för till följd av att en familj som bor på adressen har kopplingar till ett kriminellt nätverk. Det allmännyttiga bolaget menar att de ska kunna vräka hyresgästerna för att hotbilden mot dem drabbar de andra boende i trappuppgången.
– Vi menar att det bryter mot delen i hyresavtalet om att hålla sundhet, ordning och gott skick, just i och med att det drabbar de andra hyresgästerna, säger Margaretha Söderström som är kommunikationschef på MKB.
En hyresgäst kan vräkas om den vid upprepade tillfällen orsakar störning för andra hyresgäster och inte ändrar sitt beteende efter att ha fått uppmaningen om att upphöra med det som orsakar störningen. Men när det inte är hyresgästen själv som orsakar störningen så blir det svårare.
– Det verkar vara den linjen som hovrätten har gått på, att även om de kan konstatera att personerna som bor i lägenheten är kopplade till kriminella nätverk och att det är därför vår fastighet har blivit utsatt för de här attackerna så är det just att det inte är hyresgästerna själva som utfört attackerna som spelar in. Vilket vi menade var viktigt att det prövades rättsligt. Vi menar också att de två som ingår i kriminella nätverk och hotbilden mot dem är anledningen till att det påverkar de andra hyresgästerna och bidrar till deras oro och otrygghet. Det borde kunna ligga till grund för en vräkning, menar hon.
Men borde man inte kunna utgå från att hyresgästerna själva i det aktuella fallet inte vill få skott mot sin lägenhet eller termosbomber i porten?
– Ja, det får vi utgå från att de inte vill. Men vi har också haft kontakt med dem flera gånger för att påpeka och påminna om det ansvar man har som hyresgäst. Just i det här fallet är det två föräldrar som står på kontraktet och det är deras myndiga barn, alltså unga vuxna, som har koppling till kriminella nätverk. Men som hyresgäst har man ett ansvar för de som bor och de som besöker ens lägenhet, säger hon.
MKB har nu alltså dragit ärendet så långt som det går. Hyresgästerna bor kvar på samma adress. Och det finns ingen annan plats att vända sig efter hovrättens dom.
– Vi är inte det enda bolaget som har problem med detta. Och detta är inte det enda fallet som vi har haft som bolag heller, även om just anslutningen till kriminella nätverk inte varit lika lätt att bevis tidigare. Så någonstans måste vi konstatera att hyreslagstiftningen var skriven för en annan tid. Vi ska absolut ha ett starkt besittningsskydd, men den här konsekvensen är ju inte önskvärd för någon, säger Margaretha Söderström.
För MKB var det principiellt viktigt att få ärendet prövat även i hovrätten, inte minst eftersom det pågår en statlig utredning som tittar på hyresvärdars förutsättningar att agera i den här typen av fall.
– Vi tror att den statliga utredningen är väldigt viktig eftersom de här verktygen har efterfrågats en tid. Det är uppenbart att hyreslagstiftningen är skriven för en annan tid, nu tampas vi med helt andra utmaningar, säger Margaretha Söderström.
