Preliminärt påbörjades nybyggnation av totalt cirka 8 300 nya bostadslägenheter under det första kvartalet 2023. Det är 50 procent färre i jämförelse med samma kvartal 2022, då 16 675 bostadslägenheter började byggas, skriver SCB i sin preliminära statistik. Till TT kommenterar bostadsministern Anderas Carlson (KD) att bostadsmarknadens strukturella problem behöver strukturella reformer.
– Dessa frågor har varit bortprioriterade under lång tid, säger Anderas Carlson.
Regeringen vill korta ledtiderna, öka incitamenten att bygga och öka mängden byggbar mark. Men på den kortsiktiga listan av åtgärder så är det inflationen och dess effekter hushållen som man kan agera mot menar bostadsministern.
Fastighetsägarnas vd Anders Holmestig begär nu att regeringen samlar fastighetsbranschen, byggföretag och finansiella aktörer för att påbörja ett åtgärdsprogram för bostadsbyggandet.
– Det är oroande men samtidigt väntat att bostadsbyggandet går mot en tvärnit. Det är uppenbart att det behövs åtgärder både på kort och lång sikt för att vi ska kunna vända utvecklingen, säger han.
Anders Holmestig liknar läget nu med ett rejält hack i skivan som kommer få konsekvenser en lång tid framöver.
– Det bekymrar mig. Därför är det viktigt att alla vi i värdekedjan, tillsammans med regeringen, sätter oss ner och talar om konkreta saker vi kan göra nu. Och verkligen dammsuga efter idéer och bra förslag på vad vi kan göra, just för att underlätta och kratta manegen för när det vänder. Också utifrån att vid en liknande lågkonjunktur så har vi verktygen färdiga, säger han.
Det är inte nödvändigtvis ett krissamtal som Fastighetsägarna eftersöker med regeringen. Enligt Anders Holmestig så har regering en god krisinsikt och jobbar redan nu med förslag på åtgärder som kan komma framöver. Men om det är en åtgärd som han skulle vilja se, så är det något i stil med förslaget som kom under våren, där man presenterade hur det skulle bli lättare att bygga studentbostäder.
– Det är ett sådant konkret förslag, att snabba på och underlätta processerna i byggandet och göra regelförenklingar. Det är en fråga som vi har drivit länge, men som vi ser nu skulle underlätta för bostadsbyggandet i den här situationen. Sen finns det andra delar som till exempel att se över skatten och vilka sätt man skruva på den.
Är inte det förslag som skulle ta lång tid att genomföra – i kontrast till något slags krisläge som du beskriver?
– Jag tror absolut att det finns saker som går att göra redan nu, men sen tror jag också det glappet som blir till följd av den här inbromsningen skulle bli mindre när det vänder igen även om det inte sker något på en gång. Sen ska vi inte glömma de 291 kommunernas roll i att vara med och bidra med vad de kan till att underlätta bostadsbyggandet.
En av de som skulle vilja vara med på det samtalet är Kent Persson, samhällspolitisk chef på Heimstaden. Han säger samtidigt att samtalen i sig inte kommer lösa allt.
– Vi har bara sett början på krisen, så även om det är en halvering nu så kommer konsekvenserna längre fram bli mycket mer allvarliga. Och jag tror att regeringen har underskattat både hur långvarig krisen kommer bli och vilka konsekvenser det kommer få. Istället har man lagt fokus på utredningar som ska hjälpa branschen när krisen är över – inte det som kommer minska och lösa krisen nu. Man skjuter helt enkelt problemen framför sig, säger han.
Nästan alla bolag beskriver trots allt den negativa utvecklingen de ser i det egna bolaget beror på omvärldsfaktorer och att de är starka bolag i grunden. Är det inte rimligt att anta att om de omvärldsfaktorerna ändras så behövs inte de insatser som ni vill se?
– Det vi ser nu är att alla stjärnor står fel. Kostnaden för byggandet har gått upp med cirka 20 procent samtidigt som fastighetsvärdena sjunkit med cirka 10 procent. Dessutom stiger räntorna och inflationen är hög. Samtidigt som hyresförhandlingarna har gjort att bostadsbolagen inte fått de intäkter som krävs. Sammantaget ger detta effekten för nyproduktionen av hyresrätter att vi har gått från en positiv till en negativ avkastning. Det är idag olönsamt att bygga nya hyresrätter, säger han.
Att nyproduktionen av hyresbostäder har bromsat in märks tydligt hos Heimstaden. De kommer framdriva de projekt som de redan har pågående och likt många andra inte starta några nya.
– Vi har en ambition om att tillföra 10 000 – 15 000 bostäder de kommande åren i Sverige. Med den utveckling som vi ser nu i och med att vi inte påbörjar nya projekt innebär att den summan landar på drygt 2 500 de kommande åren. Men risken är så klart att om inget görs på kort eller på lång sikt så måste vi fundera på om vi ska upphöra helt med nyproduktionen i Sverige, vilket vore otroligt tråkigt, när Sverige är ett land och en marknad vi verkligen tror på.
Kent Persson vill bland annat se att man river upp hovrättsdomen från förra året som påverkar hur hyresjusteringen för nyproduktion ska sättas. Kort sammanfattat innebär det att hyreshöjningen i nyproducerade hyresrätter får höjas som mest till hälften av den hyresökning som blir i det befintliga äldre beståndet. Något som han menar är gör att all nyproduktion blir en förlustaffär. Hovrättsdomen som sådan leder till en sänkning av fastighetsvärdet på cirka 10 procent.
Vad är den absolut viktigaste insatsen du skulle vilja se att regeringen gör i det här läget?
– Fri hyressättning. Och det finns redan en utredning som presenterades av den förra regeringen som i det stora hela är bra. Så det vi vill att regeringen gör nu är att de ser över den utredningen igen och driver igenom den efter vissa justeringar.
Han säger att de tydligt märkt av ett ökat intresse för hyresrätten i krisens spår, där man efterfrågar ett billigare boende. Förutom fri hyressättning i nyproduktion så skulle han vilja se att hyran får en indexreglering för de årliga hyresjusteringarna.
– Det skulle innebära att hyresjusteringarna följer den allmänna samhällsekonomin, samtidigt som det skulle gynna hyresgästerna där hyran blir förutsägningsbar.
Men de som söker sig till hyresrätter nu, skulle det inte bli mindre attraktivt om hyran skulle gå upp ännu mer?
– Nej jag tror inte det, vi ser inga förändringar i vakanser, intresse eller i bostadskön till våra bostäder, trots den hyreshöjning som blev i år. Och vår uppfattning är att det skulle finnas ett intresse för nyproducerade hyresrätter med en fri hyressättning, det skulle stärka både hyresgästens och fastighetsägarnas möjligheter till långsiktigt förutsägbara hyror.
Kent Persson beskriver att krisens följder med radikalt minskat bostadsbyggande kommer få långtgående konsekvenser. Särskilt i de tre storstäderna, universitetsstäderna och tillväxtorterna.
– Men kanske värst är det för de som lever i utsatthet. Även här behöver vi i branschen och regeringen göra något för att hitta lösningar. Det handlar om förstärkta bostadsbidrag och en lösning där vi får möjlighet att bygga bostäder med en lägre hyra som riktar sig till utsatta grupper.
Boverket släppte en rapport i maj där de enligt en enkätundersökning till landets kommuner menade att fler kommuner upplever en balans i bostadstillgången. Hur ser du på det?
– Jag tror man har underskattat hur det verkligen ser ut. Men till viss del är det vad vi ser, att det råder en balans i vissa kommuner. Men i storstäderna och i tillväxtkommuner så finns det fortfarande en sådan brist att man har svårt att rekrytera personal, människor kan inte söka det jobb eller den utbildning de vill. Det läget som vi ser nu kommer leda till allt större samhällsproblem om inget görs, säger Kent Persson.
