I oktober 2021 var 450 av de 611 lägenheterna i Karlatornet sålda och ett år senare var den siffran 488 stycken – efter första kvartalet 2023 har det i princip inte hänt något på försäljningsfronten och antalet sålda lägenheter räknas nu till 489. Sernekes vd Michael Berglin menar att stiltjen speglar marknaden men att han inte är oroad för fortsättningen. För Fastighetssverige berättar han mer om försäljningsläget, bolagets gir mot samhällsfastigheter och förändringen han vill se när det gäller markanvisningar.
I slutet av oktober 2021 hade Serneke sålt 450 av de 611 planerade lägenheterna i Karlatornet – spolar vi framåt ett år till slutet av oktober 2022 var den siffran uppe på 488 sålda lägenheter. Därefter har det dock inte hänt mycket på säljfronten utan siffran som presenterades under gårdagens rapportpresentation var 489 sålda lägenheter vid utgången av det första kvartalet 2023.
Det går med andra ord väldigt trögt när det gäller försäljningen av de lite drygt 100 kvarvarande lägenheterna i den väldiga skrapan, som för övrigt väntas nå sin fulla höjd på 245 meter inom några veckor. Sernekes vd Michael Berglin ser med ro på försäljningssiffrorna och tillskriver det rådande marknadsläget som orsaken bakom stiltjen:
– Jag hade varit mer orolig om vi hade sett ett minskat intresse för lägenheterna, men det är fortsatt stort intresse och vi har välbesökta visningar och får frågor från intressenter. Den ekonomiska situationen med ökade räntor och svårigheter med finansiering för våra kunder är det som skapar den här avvaktande marknaden. Samtidigt ska man veta att de drygt hundra lägenheterna som väntar på att bli sålda inte är de som ska flytta in först i höst, så det finns tid kvar att jobba med försäljningen av de kvarvarande lägenheterna, säger Michael Berglin och fortsätter:
– Under hösten och fram till årsskiftet kommer ungefär hälften av lägenheterna i Karlatornet att bli inflyttade och då rör det sig bland annat om de som köpte lägenheterna först av alla. De köpte redan 2016 och många av de har visat stor lojalitet till projektet och jag är glad över att de får chansen att bo i ett unikt projekt.
Ser du att ni kommer tvingas att sänka priset på de kvarvarande lägenheterna för att få dem sålda?
– Nej, kopplat till det att det i grunden finns ett stort intresse så är det mer osäkerheten på marknaden som vi ser till nu, vi ser inte i dagsläget att vi behöver förändra prisbilden utan vi tycker att den kan ligga kvar.
När det gäller de mer exklusiva penthouselägenheterna i toppen av tornet har Serneke sedan tidigare tecknat en avsiktsförklaring med eventbolaget Bottaccio gällande uthyrning av observationsdäcket i Karlatornet, en avsiktsförklaring som även omfattar försäljning av de två resterande penthouse-lägenheterna i toppen. Den avsiktsförklaringen har nu löpt ut och lägenheterna är åter ute på marknaden, Michael Berglin berättar mer om saken:
– De var intresserade av att driva observationsdäcket och som en del i detta såg de potential i de två penthouselägenheterna som då ingick i den avsiktsförklaringen som vi tecknade i november förra året. När det nyligen löpte ut så gick det egentligen ut på marknaden igen, men vi fortsätter att ha en bra och tät dialog med Bottaccio, så det är helt enkelt bara så att de inte har någon exklusivitet längre.
Som helhet ser Michael Berglin att bolaget håller tidsplanen och kostnaden för projektet som sattes 2020.
– Vi är också ute i marknaden och letar partnerskap för de delarna av Karlastaden som vi fortfarande äger själva.
Bortom Karlatornet har Serneke gjort en tydlig gir i sin verksamhet, från det pressade segmentet bostäder till samhällsfastigheter.
– Bostadsmarknaden kommer fortsatt att vara utmanande och vi skiftar därför fokus mer mot samhällsfastigheter. Orderingången framöver kommer handla om hur framgångsrika vi kan vara inom samhällsfastigheter, och när vi nu svänger om mer mot samhällsfastigheter så har vi över 60 procent som är samverkansentreprenader. De ordrarna där vi hoppas gå från fas ett till två utgör ungefär tre miljarder kronor, och vi ser därför inte behov av att jaga ordrar. Vi orderför endast när de ordrarna är bekräftade, men för att guida marknaden så visar vi att det är så många samhällsfastighetsprojekt som ligger där, säger Michael Berglin och fortsätter:
– När det gäller våra egna projekt så fokuserar vi just nu på Karlastaden, de övriga vi har i portföljen som vi inte ser kan gå i produktion tittar vi på att avyttra istället. Vi är inte i en fas nu där vi kan köpa på oss några fastigheter eller projekt.
Fastighetssverige skrev nyligen om Sernekes markanvisning i Fixfabriksområdet som exploateringsförvaltningen föreslår inte ska förlängas utan istället komma ut på marknaden för nya anbud. Det ärendet bordlades vid exploateringsnämndens senaste sammanträde och kommer därför att tas upp på nytt igen vid nästa sammanträde i juni. Michael Berglin tycker att Serneke har en bra dialog med staden när det gäller den här markanvisningen.
– Bilden när det gäller markanvisningen i Fixfabriksområdet följer bilden av många andra markanvisningar på marknaden, och just nu är det svårt att få projekten att gå ihop. Inom Fixfabriksområdet handlar det om flera aktörer som är involverade och vårt synsätt är att vi alla måste komma samman för att se hur vi kan göra något bra av detta. Så som marknadsutvecklingen sett ut har förändringen kommit väldigt kraftigt och ingen kunde förutse vilken stor påverkan detta skulle få. Därför tror inte jag att det funkar om alla bara ska se till sitt eget bästa i sådana här frågor, utan jag ser hellre att alla aktörer kommer samman för någon gemensam lösning. Vi har fortsatt en bra dialog med staden om detta tycker jag.
