Sekretesslagstiftningen och krav på kollektivavtal. Det var några av initiativen som debattanterna diskuterade i fredagens interpellationsdebatt om arbetslivskriminalliteten i byggbranschen. En debatt som stundvis hettade till.
Interpellanten Jim Svensk Larm (S) inledde sitt anförande med att påpeka att även om mycket har gjort i byggbranschen för att komma till rätta med arbetslivskriminaliteten så kommer allt fler oroande signaler. Problemet som Jim Svensk Larm ser är att väl fungerande företag konkurreras ut av oseriösa aktörer.
– Arbetslivskriminaliteten slår inte bara mot de individer som utnyttjas, utan det slår mot hela samhället. Vi beräknas gå miste om 26 miljarder kronor i skatteintäkter på grund av fuskande företag. Företag som vill göra rätt för sig får konkurrera med dem som fuskar med alltifrån att inte ha en säker arbetsmiljö till hanteringen av skatter och löner, säger han.
En problembeskrivning som bostadsministern uttryckte på följande sätt i sitt första inlägg i debatten.
– Det förekommer oseriösa företag som använder sig av affärsmodeller där de systematiskt bryter mot bestämmelser i författningar eller avtal som rör arbetslivet. Det leder till att konkurrensen snedvrids och att seriösa företag inte klarar av att driva sin verksamhet. Även detta måste bekämpas med full kraft. Inkomsterna från de oseriösa företagen går också ofta till den organiserade brottsligheten. Att aktörerna inom organiserad brottslighet har förmåga att använda företag som brottsverktyg och agera i samhällets legala sfär är särskilt allvarligt, säger han.
Det var alltså bostadsministern Andreas Carlson (KD) var den som valde att svara på Jim Svensk Larms (S) interpellation gällande arbetlivskriminalitet i byggbranschen. Trots att den till en början skickade till stadsrådet Paulina Brandberg (L) som är jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister – vars frånvaro från debatten kritiserades av Leif Nysmed (S).
– För ett par veckor sedan stod jag här och debatterade den här frågan med statsrådet Maria Malmer Stenergard (M), och nu står jag och debatterar arbetsmarknadsfrågor med infrastruktur- och bostadsministern. Den här viktiga frågan verkar inte ansvariga arbetsmarknadsministrar vilja svara på, sa han.
Andreas Carlson svarade att det inte var på grund av att frågan inte var angelägen som det inte svarades på av Paulina Brandberg.
– Leif Nysmed påstod att ansvariga inte verkar vilja svara på frågor, men det är ju precis tvärtom – detta är en prioriterad fråga för hela regeringen. Om man specifikt pratar om frågor som ligger på migrationsministerns bord är det förstås migrationsministern som kommer att komma hit och svara på frågorna. Om man, som ledamoten Svensk Larm har gjort i dag, ställer frågor om arbetslivskriminalitet inom byggbranschen kommer jag som bostadsminister att vara här och svara på frågor, säger Andreas Carlson.
Bostadsministern la stor vikt vid det arbete som nu sker med sekretesslagstiftningen, där gränserna mellan myndigheterna ska ses över.
– Jag har fått beskrivet för mig hur svårt det är för myndigheterna att jobba gemensamt när de inte kan dela information. Ett exempel som har nämnts är att man om man kommer ut från tre olika myndigheter behöver prata vid tre olika tillfällen eftersom man riskerar att få ta del av information som man enligt dagens sekretesslagstiftning inte har rätt att ta del av.
Han fortsätter med att säga att regeringen är på gång att göra sekretesslagstiftningen både bredare och betydligt mer användbar.
– Ni hade makten i åtta år men står fortfarande här och pratar om det. Om det på allvar var en viktig prioritering hade vi kunnat förvänta oss lite högre framdrift i att få till ett system för det alla lyfter fram som det stora problemet: att olika myndigheter inte kan dela information när de ska jobba gemensamt för att trycka tillbaka grov organiserad brottslighet, säger Andreas Carlson.
Även Upphandlingsmyndigheten har fått ett treårigt uppdrag att fokusera särskilt på bygg- och anläggningssektorn när det gäller styrning och utveckling av inköpsarbetet berättade Andreas Carlson.
– En bra styrning och uppföljning av ingångna avtal är även ett effektivt verktyg för att motverka arbetslivskriminalitet, säger han.
Jim Svensk Larm svarade;
– Jag tycker att det är bra att regeringen har gett Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att fokusera på byggsektorn när det gäller styrning och uppföljning, men de kommer inte att presentera något förrän i maj 2024. Avser regeringen att före maj 2024 vidta några åtgärder för att komma till rätta med arbetslivskriminaliteten i byggsektorn till följd av offentlig upphandling?
Med den frågan hängande luften påpekade bostadsministern återigen att man ser över sekretessen och intensifierar fokuset på arbetslivskriminaliteten. Däremot lyfte han fram en utredning som ska föreslå ett effektivt och tillförlitligt system för leverantörskontroll i samband med offentlig upphandling.
– Regeringen har även tillsatt en utredning som ska se över lagen om entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggningssektorn för att se om den fungerar så effektivt som önskas eller om den kan stärkas, säger Andreas Carlson.
Jim Svensk Larm kom med ett annat förslag på hur det skulle gå att mycket tidigare motverka att arbetskraften utnyttjas på arbetsplatserna.
– Jag hade gärna sett att vi haft möjlighet att ställa krav på kollektivavtal i upphandlingar som görs av det offentliga, men så länge det inte är möjligt är det viktigt att vi ställer krav på arbetsvillkor vid upphandlingar. Kollektivavtal är viktigt på svensk arbetsmarknad, och seriösa arbetsgivare tecknar kollektivavtal. Statsrådet säger att man ska bekämpa arbetslivskriminalitet med full kraft men säger inget om kollektivavtal vid upphandling, säger han.
Utan att ta kollektivavtal i sin mun så lyfte Andreas Carlson upp att myndigheterna som samverkar mot arbetslivskriminalitet har träffat en överenskommelse om partssamverkan med Svenskt Näringsliv och LO.
– Centralt beslutades att inrätta en nationell strategisk grupp bestående av representanter från båda organisationerna och de deltagande myndigheterna. Myndigheterna och arbetsmarknadens parter har valt ut byggbranschen som en pilotbransch för samverkan. En av de frågor som lyfts fram inom partssamverkan och detta pilotprojekt är kommunernas möjlighet till strategisk styrning av sitt inköpsarbete för att motverka arbetslivskriminalitet.
Bostadsminister säger att regeringen arbetar för att påskynda utvecklingen av en mer ändamålsenlig styrning och organisering av inköpsverksamheterna, bland annat genom uppdraget till Upphandlingsmyndigheten.
– Som jag sa i min inledning fick myndigheten i årets regleringsbrev ett treårigt uppdrag att särskilt fokusera på bygg- och anläggningssektorn när det gäller styrning och utveckling av inköpsarbetet, säger Andreas Carlson.
Leif Nysmed, som själv är tjänstledig från uppdraget som ombudsman på Byggnads, menade att många av de förslag som kom fram i debatten inte var nog.
– Kontroller är bra, men vi måste stoppa kriminaliteten innan den kommer in på arbetsplatsen. Då är möjligheten till arbetsmarknadsprövning för utländsk arbetskraft så himla viktig, och därför bli jag besviken när regeringen och SD tar bort denna möjlighet utan att ens utreda den. Hur svårt kan det vara att ta reda på hur det är och vilka fördelar och nackdelar det finns, säger han medan han betonar orden med näven i pulpeten.
Andreas Carlson bemötte den kritiken genom att lyfta fram att man den 17 februari beslutade i regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring.
– Syftet är dels att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandring, dels att främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Sverige ska värna och förbättra reglerna för kvalificerad och högkvalificerad arbetskraftsinvandring. För såväl seriösa företag som arbetstagare är det viktigt att kriminalitet och fusk som är kopplad till arbetskraftsinvandring bekämpas med full kraft, säger han.
