Nyligen publicerades Cityindex, som visar på städernas styrkor och svagheter. Här sticker Göteborg ut. Färre bor i stadskärnan och fler bor på hotell, i jämförelse med de andra storstäderna. Men för att en stad ska fungera behövs en större andel nattbefolkning, menar Fastighetsägarna GFR:s näringspolitiska talesperson, Anders G Johansson.
1,19 kvadratkilometer. Så stor uppskattas stadskärnan vara i Göteborg. På den ytan ryms 1 177 verksamheter och 9 946 anställda per kvadratkilometer. Varje kvadratkilometer omsätter 15 563 miljoner kronor. Men på den ytan bor bara två procent av Göteborgs befolkning.
Årets Cityindex, ett samarbete mellan HUI, Fastighetsägarna och samverkansorganisationer, visar att läget fortfarande är tufft för handeln och besöksnäringen i Sveriges stadskärnor. Tillväxten ligger två procent under inflationstakten. Även Göteborgs stadskärna och innerstad följer i stora drag det mönstret, men med två signifikanta avvikelser. I innerstaden växte omsättningen i hotellbranschen närmast explosionsartat. Omsättningsutvecklingen (beräknad i löpande priser) mellan 2022 och 2023 var hela 25 procent, vilket kan jämföras med elva procent som är genomsnittet för landets storstäder. Den andra avvikelsen är att restaurangnäringen i stadskärnan ökade sin omsättning med nio procent, vilket är tre procent högre än genomsnittet för storstäderna.
Återigen konstateras att Göteborgs stadskärna är glest befolkad jämfört med de andra storstäderna. Omsättningen är därmed i hög grad beroende av den starka inpendlingen. Det är den så kallade nattbefolkningen som det råder brist på och avser de som bor i stadskärnan, oavsett om de arbetar i eller utanför stadskärnan. Här konstaterat man att antal boende i stadskärnan dividerat med kommunens befolkning år 2023 så har Göteborgs stadskärna en nattbefolkning på två procent, och där Stockholm landar strax över tolv och Malmö cirka åtta.
Vad ser du är de största vinsterna med en större nattbefolkning i innerstan?
– För näringslivet i stadskärnan innebär en ökad befolkning en stärkt konsumtionsbas. Därmed förbättras förutsättningarna för att upprätthålla ett rikt och brett utbud av butiker, restauranger, kulturverksamheter etcetera. Jag menar också att fler bosatta bidrar till ökad rörelse i stadsrummet vilket i sig medför att den upplevda tryggheten ökar, säger Anders G. Johansson, näringspolitisk chef vid Fastighetsägarna GFR.
– Till sist menar jag att förtätning av stadskärnan och innerstaden är ett klimatsmart och ekonomiskt sätt att utöka antalet bostäder på. Den befintliga infrastrukturen kan i hög grad användas, liksom de befintliga byggnaderna.
Vad, enligt dig, ligger bakom att politikerna i Göteborgs stad inte tagit steg mot att skapa fler bostäder i centrum?
– Jag avstår från att spekulera om varför inte frågan har givits högre prioritet. Jag konstaterar att det nu krävs handlingskraft. Annars riskerar stadskärnans innehåll på sikt att urlakas och därmed riskerar Göteborgs konkurrenskraft som bostadsort och besöksmål försvagas.
Han säger att det finns en stor potential att inreda bostäder i det befintliga beståndet och med mindre till- och påbyggnader utökas detta ytterligare. När de för dialog med Staden får Fastighetsägarna bilden av att det främst är bygg- och tillgänglighetsregler som försvårar eller hindrar samt i viss mån begränsningar i form av otillåtande detaljplaner.
Vilken sorts bostad tycker du saknas eller behövs i innerstan?
– Bostäder i olika upplåtelseformer och storlekar är eftersträvansvärt för att få en bred blandning av nya boende i staden. Jag överlåter åt fastighetsbolagen att värdera de marknadsmässiga förutsättningarna.
Har man byggt för mycket kontor och hotell, istället för bostäder?
– Stadskärnan behöver både arbetsplatser och bostäder. Även om vakansgraden har ökat något under de senaste åren uppfattar jag att det finns efterfrågan på kontor i centrala lägen i tillväxtmotorn Göteborg. Ser man på hotellen så var det de som, enligt Cityindex, i hög grad drev tillväxten i innerstaden under 2023.
Vad borde första steget vara för stadens politiker om de ska ta itu med att skapa fler bostäder centralt?
– Först och främst behöver en politisk målsättning om en förtätning komma till och vara tydlig och fast. Sedan behövs en målmedveten ansträngning för att för att undanröja lokalt beslutade hinder som försvårar för att fler bostäder kan inredas i det befintliga fastighetsbeståndet.
Ser du att fastighetsbolag kan vara pådrivande i detta, genom att till exempel ställa om lokaler till bostäder, eller på annat sätt driva frågan?
– Det kan de och det är de. Men förutsättningen för att det ska bli genomförbart är ju att kalkylen går ihop och att affären är lönsam. Det är till exempel en stor skillnad i hyresnivåer mellan lokaler och bostäder i centrala lägen, vilket är något som försvårar bostadisering av kontor.
Kan bristen på boende i innerstaden kompenseras av nybyggnadsprojekten, som till exempel de bostäder som ska byggas insprängt i nya centralen-området och Masthuggskajen?
– Det är välkommet att fler stadsnära bostäder kommer till. Men om stadskärnan ska vara en plats om människor i högre grad lever i istället för färdas till behövs det fler bostäder i själva stadskärnan.
