Förtroendet för den finländska bostadsmarknaden har rasat. Allt fler upplever att de sitter fast i sina nuvarande bostäder och ser ett bostadsbyte som orealistiskt. Långa försäljningstider, svårigheter att få lån och växande ekonomisk oro gör att många nu avstår från att flytta – samtidigt som ett oväntat segment går mot strömmen. Fastighetssverige har pratat med Jukka Rantanen, vd för SB Hem.
Den finländska bostadsmarknaden präglas av en ny känsla: uppgivenhet. För bara ett år sedan fanns en försiktig optimism om att marknaden var på väg att vända. Nu beskriver allt fler bostadsägare en helt annan verklighet – en känsla av att ha blivit fast där de bor.
En ny bostadsmarknadsenkät från SB Hem visar att många finländare inte längre ser ett bostadsbyte som möjligt i dagens läge. Det handlar inte främst om att viljan att flytta har försvunnit. I stället har tron på att flytten över huvud taget går att genomföra minskat kraftigt.
– Ännu våren 2025 följde konsumenterna marknaden med förhoppning och väntade sig en förbättring mot slutet av året. Förutom osäkerhet visar svaren nu även en tydlig frustration. Många upplever att de sitter fast i sitt boende, säger SB Hems vd Jukka Rantanen.
Han menar att känslan nu gått från försiktig väntan till ren resignation.
– Ett bostadsbyte anses för närvarande inte vara realistiskt. Man tror inte att den nuvarande bostaden kan bli såld. Tyvärr verkar många ha gett upp och tror inte att det kommer att bli bättre.
Bakom stämningsläget finns både ekonomisk oro och ett mer osäkert världsläge. Enligt Rantanen påverkas hushållens syn på bostadsmarknaden av betydligt större frågor än räntor och kvadratmeterpriser.
– Konsumenternas låga förtroende framkommer i svaren. De har sannolikt också påverkats av kriget i Iran som började i början av mars.
Samtidigt pekar svaren på flera konkreta hinder för den som ändå vill flytta. Svårigheten att sälja den nuvarande bostaden är det största problemet, men också finansieringen har blivit ett växande bekymmer.
– Till följd av skärpt reglering upplever man att det är svårare än tidigare att få lån, vilket fördröjer köpbeslut och även påverkar genomförandet av affärer. Också besväret kring en försäljning framhävs i årets svar.
Resultatet blir att många väljer att stanna där de är. Färre planerar att köpa bostad, men viljan att sälja har minskat ännu mer. Allt fler verkar helt enkelt välja att vänta.
De största orosmomenten handlar enligt enkäten om osäkerhet kring världsläget och den egna ekonomin, men också om de långa försäljningstiderna.
– I försäljningen av bostäder är de största orosmomenten osäkerhet kring världsläget och den egna ekonomin, långa försäljningstider samt att försäljningsprocessen är påfrestande, säger Rantanen.
Fastighetssverige ställde också frågor om hur utvecklingen påverkar olika delar av bostadsmarknaden – och svaren pekar på ett läge som är mer komplicerat än enbart sjunkande efterfrågan.
På frågan om vilka som påverkas mest av känslan av att vara ”fast i sitt boende” lyfter Rantanen fram tydliga geografiska skillnader.
– Försäljningen av bostäder är för närvarande svårast i glesbygdsområden samt i små städer. Försäljningen av små bostäder är dessutom utmanande även i tillväxtcentrum, eftersom efterfrågan riktar sig mot bostadsstorlekar som passar familjer. Detta minskar genomförandet av kedjebytet av bostäder.
Det innebär att problemen inte bara är koncentrerade till svaga marknader. Även i områden där människor fortsätter att flytta in har vissa typer av bostäder blivit svårare att sälja.
Fastighetssverige frågade också hur de allt längre försäljningstiderna påverkar mäklarna.
Rantanen beskriver en bransch där arbetsvillkoren förändrats tydligt.
– Förlängda försäljningstider innebär många utmaningar för mäklare. De ökar tydligt försäljningskostnaderna och många uppdrag slutar utan affär, vilket påverkar mäklaryrkets lönsamhet.
Han menar att mäklarna tvingas arbeta mer strategiskt redan från början.
– Mäklaren bör redan när uppdragsavtalet görs försöka prissätta objektet till marknadspris och i förväg komma överens med säljarna om prisjusteringar om intresse för objektet inte uppnås inom en viss tid.
Den svaga marknaden påverkar också bygg- och fastighetssektorn längre fram i kedjan. På frågan om konsekvenserna för utvecklare och byggbolag svarar Rantanen:
– Bostadsmarknadssituationen påverkar fastighetsutvecklarnas och byggföretagens verksamhet på så sätt att risken försöks minimeras och därmed kommer nya bostadsprojekt till försäljning inte ut på marknaden. Detta påverkar särskilt byggföretagens ekonomi mycket negativt.
När Fastighetssverige frågar vad branschen kan göra för att stärka konsumenternas förtroende är svaret anmärkningsvärt rakt.
– Fastighetsbranschen har egentligen inga knep för att påverka konsumenternas förtroende och osäkerhet. Konsumenternas förtroende bygger på känsla och för att känslan ska bli mer positiv krävs positiva signaler om geopolitik och sysselsättning.
Mitt i den dystra bilden finns dock ett oväntat undantag. Medan många skjuter upp drömmen om ett nytt permanentboende väljer andra att satsa på fritidshus.
På frågan om vissa segment utvecklas starkare än marknaden i stort pekar Rantanen på en tydlig trend:
– Finländarna har rekordmånga sparpengar i bankerna och detta syns som en positiv utveckling på fritidshusmarknaden.
Han menar att utvecklingen visar något intressant om hushållens prioriteringar.
– Många finländare förverkligar just nu sin stugdröm och skjuter upp sin bostadsbytesdröm till ett senare tillfälle.
Kanske sammanfattar det bostadsmarknaden bättre än någon statistik. Drömmen om ett nytt hem finns fortfarande kvar – men för många har den fått vänta. Under tiden går blickarna mot sommarstugan i stället.
