Vilka är det viktigaste bostadspolitiska frågorna inför valet 2022?
– Att det behöver byggas mer och att det som byggs behöver möta efterfrågan på bostäder och vara rätt form av bostad, exempelvis ökar efterfrågan på småhus vilket bör mötas upp. Tillräckligt med bostäder behöver byggas, där samtidigt byggandet ska ske med hänsyn till befintliga miljöer. Det är viktigt att möjliggöra för fler att kunna bekosta sin bostad och att förenkla byggregler och -processer.
Vad ser ni för lösning på dessa?
– Att möta efterfrågan på småhus genom bättre planering för detta, bland annat genom förändrat strandskydd och begränsade riksintressen.
– Att möta bostadsbehovet genom rätt åtgärder så att en rimlig migrationspolitik förs utan stor belastning på bostadsmarknaden som den nu har.
– Att olika upplåtelseformer bör möjliggöras. Planering i kommunerna bör ta hänsyn till bevarande av exempelvis villastäder och att bygga småskaligt, vackert och trivsamt.
– Att möjliggöra bostadsköp för förstagångsköpare genom förmånligt bosparande, bolån samt slopande av det uppstramade amorteringskravet.
– Att förenkla byggande genom att se över regelverket och hitta fler bygglovsbefriade lösningar. Byggprocesser, handläggningstider samt avgifter behöver ses över.
Hur ser ni på framtiden för investeringsstödet?
– Vi vill fortsätta avveckla stödet som är ineffektivt och kostsamt och ser inte att något återinförande av ett sådant stöd skulle vara aktuellt.
Hur ser ni på fri hyressättning för nyproduktion?
– Vi ställer oss emot marknadshyror. För Sverigedemokraterna är det viktigt att hyrorna är rättvisa och på en nivå som gör att alla har råd att skaffa en bostad. Systemet med bruksvärde har varit och är bra, så länge man inte skapar bostadsbrist med ett stort flyktingmottagande.
I somras kom förslag från regeringen om ett statligt fastighetsbolag – vad anser ni om det förslaget?
– Vi har svårt att se några fördelar men det finns definitivt flera nackdelar med en ny aktör som kommer att vara med och bjuda på befintliga fastigheter vilket dra upp priset på det befintliga beståndet och i förlängningen därmed också höjer hyrorna för alla. En annan nackdel är att skattebetalarna då kommer drabbas om fastighetsbolaget gör förluster, vilket tar av resurser som annars kunde använts till vår välfärd.
En uppmärksammad fråga det senare året har handlat om det utbredda byggfusket kring löner, skatter och sociala avgifter – vad behövs för att komma till rätta med detta?
– Det förekommer arbetslivskriminalitet. Vi anser att arbetskraftsinvandringen ska begränsas så att människor inte utnyttjas. Vi behöver stärka systemen för att identifiera och utvisa illegala migranter. Det myndighetsgemensamma arbetet mot fusk och brottslighet i arbetslivet behöver effektiviseras. I dagens samhälle lönar det sig tyvärr ofta att fuska eftersom det är lätt att komma undan. Kontrollerna från samhällets sida är alldeles för få. Vi har satsat utökade resurser på det myndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet och vill se ändringar i sekretesslagstiftningen, vilket skulle förenkla för myndigheterna att kommunicera kring spårningen av oseriösa företag som fuskar med bidrag och försummar arbetsmiljön.
Alla pratar om regelförändringar för att underlätta byggnation – vilka regler är viktigast att det ändras i, och hur?
– Plan- och bygglagstiftningen bör ses över. Vi är positiva till fler bygglovsbefriade lösningar. Skydd av natur får idag ofta dominera utan att möta andra samhällsintressen som byggnation på landsbygden. Därför anser vi exempelvis att strandskyddet måste reformeras, riksintresseområdena behöver minskas till antal och omfattning samt anpassning i sådana områden ske för möjlig byggnation. Utöver regelöversyn, måste byggprocesserna förbättras så att handläggningstiderna blir kortare, avgifterna lägre och en allmängiltighet upprättas – det är orimligt med den stora variationen som råder idag, där handläggning och kostnad för ett byggärende kan vara kort i en kommun men samma sorts byggärende kan vara mycket lång och kostsam i en annan kommun.
Hur vill ni att framtidens strandskydd ska se ut?
– Vi vill se en reformering av strandskyddet. Förslaget om att delvis lätta strandskyddet som regeringen lagt fram och som behandlades i riksdagen under våren och som avslogs var otillräckligt för att verkligen underlätta byggande nära vatten, dessutom på flera sätt otydligt. Delförslagen i propositionen om att det ska vara tillåtet att få bygga vid egenanlagda vatten samt att smalare vattendrag än två meter och sjöar mindre än en hektar ska få ett strandskydd minskat till 25 meter, är positiva, men föreslagen sjöareal en hektar kunde dock ha varit större. Vi har i vår följdmotion lagt fram en lång rad yrkanden om vad som bör utgöra förutsättningar för en ny utredning för ett strandskydd anpassat efter regionala och lokala förutsättningar. Där ska målsättningen vara att öka möjligheterna till markanvändning och byggande nära vatten genom förutsägbara regler. Dessutom ska medborgarnas, kommunernas och regionernas självbestämmande över strandnära byggande ökas.
Hur ser ni på kreditrestriktionerna – behövs några förändringar där?
– Vi vill att det andra uppstramade amorteringskravet slopas. För att i övrigt underlätta att skaffa egen bostad, inte minst för unga personer, är vi också för införande av förmånligt bosparande och bolån.
Fastighetssveriges bostadspolitiska enkät: Sverigedemokraterna
Inför valet genomför Fastighetssverige en enkät med riksdagspartierna för att undersöka deras syn på bostadspolitikens hetaste frågor. I dag med Sverigedemokraternas bostadspolitiske talesperson Mikael Eskilandersson: "Plan- och bygglagstiftningen bör ses över."
