För ett år sedan rådde bolagsflykt från Londonbörsen. Det talades om den värsta prövningen sedan finanskrisen. Samtidigt spådde analytikern Joakim Bornold att flykten från Londonbörsen inte skulle spela någon större roll för den svenska fastighetsmarknaden. Men hur blev facit? Fastighetssverige har, ett år senare, återkopplat med Bornold:
– För stora bolag med svenska ägare är det fortfarande naturligt att notera i Stockholm och jag ser inte det som hotat i dagsläget.
För ett år sedan pratades det i finans- och investeringskretsar om en flykt från Londonbörsen som skulle kunna komma att hota staden som globalt finanscentrum. På Londonbörsen hade då 88 företag avnoterats den senaste tiden, samtidigt som bara 18 nya bolag noterats.
Det talades också om den värsta prövningen sedan finanskrisen och om hur detta eventuellt skulle komma att påverka den svenska finansmarknaden i allmänhet och de svenska fastighetsbolagen i synnerhet.
Joakim Bornold, som är finansanalytiker och investeringschef på Levler, analyserade då hotet för Fastighetssveriges räkning. Bland annat menade han att fenomenet med flykt kunde anas även på Stockholmsbörsen, där bolag som Spotify och Klarna istället valde att notera sig på någon av de stora amerikanska marknaderna. Hur har följderna av detta sett ut och har denna flytt – eller om man så vill: flykt – fortsatt?
Ser inte Stockholmsnoterandet som hotat
– Klarna har ju noterat sig på New York-börsen, men samtidigt vaknade Stockholmsbörsen till liv med noteringar som Verisure. Den noteringen var den största i Europa på flera år. Man måste komma ihåg att det inte är bolagsledningen som styr var bolaget noteras, utan ägarna. Spotify och Klarna hade flera stora amerikanska ägare med från start, så det blev naturligt att notera dem där då techbolag också ofta når högre värderingar där borta, säger Joakim Bornold och fortsätter:
– För stora bolag med svenska ägare är det fortfarande naturligt att notera i Stockholm och jag ser inte det som hotat i dagsläget.
För ett år sedan spådde Joakim Bornold att flykten från Londonbörsen inte skulle spela någon större roll för den svenska fastighetsmarknaden. De svenska bolagen och framför allt inom fastighet och bygg hade ingenting att vinna på att flytta, eftersom de ofta har starka lokala ägare och dessutom är alldeles för små för att hamna på de amerikanska investerarnas radar.
– Ja, den sanningen kvarstår, menar Bornold.
– Bra tillgång på finansiering gör att fastighetsbolagen inte behöver titta sig om efter andra börser. Våra fastighetsbolag är samtidigt ganska lokala och jobbar mycket på sin hemmaplan. Skulle det byggas upp en europeisk fastighetsjätte skulle det kanske se annorlunda ut.
Brexit kan ha blivit dödsstöten för London som europeiskt finanscentra
Frankfurtbörsen i Tyskland låg då, för ett år sedan, i startgroparna för att ta emot börsnoterade företag som lämnade Londonbörsen. Det pratades om ungefär 100 miljarder pund genom uppköp till rabatterade priser eller avnoteringar. Men så blev det inte riktigt.
– Nej, några bolag flyttade över, men det var ganska blygsamt. Alla börser hade en mycket lugn marknad för noteringar, men man har skruvat upp förväntningarna inför 2026, säger Joakim Bornold.
– Vi får dock se hur det går för Londonbörsen. Jag tror tyvärr att dess törnrosasömn kvarstår. Jag jobbar mycket i Storbritannien med flera styrelseuppdrag och kan konstatera att det blåser en hel del motvind. Brexit kan ha blivit dödsstöten för London som europeiskt finanscentra.
Du var inte så orolig, då, för att London som finansmetropol försvagades – mer än att det vore dåligt om New York inte fick konkurrens, eftersom det inte gynnar någon. Hur ser du på det i dag?
– På samma sätt. The Economist pekade nyligen ut Sverige som den stora vinnaren, framför Paris och Frankfurt, nu när London stapplar. Samtidigt känns New York, med sin politiska risk, allt mindre attraktiv. Kanske är Europa, om man räknar bort Storbritannien, på väg att resa sig.
