Stockholmsmoderaterna säger att det första året har varit händelselöst. Men Peter Erikssons (MP) första år som bostadsminister har inneburit en del turer. Frågan är vad han har uträttat.
Peter Eriksson satt i riksdagen mellan åren 2002 och 2014 men lämnade riksdagsarbetet efter det senaste valet.
Att han skulle få en stor betydande roll bara ett drygt ett år senare trodde nog ingen. Stefan Löfven hade bestämt sig. Bostads- och digitaliseringsminister Mehmet Kaplan var tvungen att avgå.
Statsministern kallade till presskonferens, där Kaplan självmant berättade att han lämnade regeringen och riksdagsarbetet efter ett antal snedsteg. Strax därefter, på en ny pressträff, kom ”bomben”. Peter Eriksson, tidigare mångårigt språkrör för Miljöpartiet, skulle ta över rollen. En politiskt rutinerad herre, men nu skulle han ta sig an en plats i regeringen. Och detta utan att vara en ledamot i Sveriges riksdag.
Det har nu gått ett år, plus några veckor, med Peter Eriksson vid rodret. Vid tillträdet, och därefter också för den delen, har han förkunnat:
”Sverige ska bygga mer, billigare och hållbart. Alla ska kunna dra nytta av digitaliseringens kraft och möjligheter. Det är mitt fokus som bostads- och digitaliseringsminister.”
Orden har nästintill fungerat som ett slags valmanifest genom hela perioden, och nog finns det ingen som kan motsäga ambitionen.
Lägg därtill hans uttalande i samband med tillträdet:
– Min huvuduppgift blir att få bra resultat i den pågående uppgörelsen mellan regeringen och oppositionen. Det kan vara det viktigaste under den här mandatperioden, sa Eriksson då.
Stockholmsmoderaterna var snabba med att uppmärksamma årsdagen på ministerposten och oppositionsborgarrådet Joakim Larsson kommenterade det i ett pressutskick i slutet av maj:
– När Peter Eriksson tillträdde som bostadsminister för ett år sedan passade jag på att skriva ett brev till honom. Det är många viktiga frågor som ligger på hans bord, och bostadsbyggandet är särskilt viktig för en starkt växande region som Stockholm. Men då krävs ett verklighetsanpassat regelverk som faktiskt möjliggör bostäder i täta stadsmiljöer. Jag hoppas att Peter Eriksson väljer att svara på mitt brev, och förklarar vilka insatser som regeringen avser sätta in.
Då Eriksson inte sitter med i riksdagen går det inte att exakt kartlägga vad som har gått igenom av hans konkreta förslag på så här kort tid.
Men regeringspartierna har ridit mycket på vågen att det aldrig har byggts så många bostäder i Sverige som det gör nu. Från oppositionens håll har man menat att just den biten kommer från åren då det var en alliansregering.
Peter Erikssons första år har vi tidigare beskrivit som relativt offensiv, åtminstone. Här är några exempel på varför:
* I september föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2017 att Boverket årligen ska få ett ökat anslag om tio miljoner kronor. Detta för att bidra till inrättandet av ett informationscentrum för hållbart byggande, bland annat med hjälp av hållbara materialval.
* Ytterligare stöd för att få fart på bostadsbyggande. Detta i form av ett investeringsstöd på totalt 11,3 miljarder kronor för 2016-2019. Fokus ska här ligga på hyresrätter och studentbostäder. Fastighetsägarna var kritiskt mot beslutet, medan Sabo och Hyresgästföreningen välkomnade beskedet.
* En utredning tillsattes i november av regeringen, för att se över modellen för presumtionshyra vid hyressättning för nyproduktion av hyreslägenheter. Ytterligare en åtgärd för att öka andelen hyresrätter.
* Nära noll-visionen: Plan- och byggförordningen ska ändras för att Sverige ska uppfylla sina åtaganden kring nära-nollenergibyggnader enligt EU-direktivet om byggnaders energiprestanda. Detta ska vara uppfyllt senast 31 december 2020 enligt förslaget.
* Kompetenssituationen inom bygg ska förbättras. Kompetensförsörjningen inom byggbranschen är ett känt problem, och i och med Peter Erikssons uppdrag till två samordnare gavs det svart på vitt: inflödet av utländsk arbetskraft ska stimuleras och utbildningarna ska utvidgas än mer.
* Lantmäteriets handläggningstider ska granskas. I dag menar regeringen att byggprocessernas långbänk delvis beror på att Lantmäteriets handläggningstider är för långa. Granskningen ska pågå under året.
* Systemet med kreditgarantier och statliga lån för bostadsbyggande ska ses över.
* Reavinstskatten ska sänkas. Eriksson vill se en ”rejäl sänkning” av reavinstskatten vid försäljning av bostäder.
Detta punktade Fastighetssverige upp redan i januari och sedan dess har Peter Eriksson bland annat gjort utspel rörande lättnader i plan- och bygglagen, hur man enklare ska kunna bygga tillfälliga bostäder, ändra VA-lag, snegla på Norges bostadspolitik och, den kanske viktigaste frågan, så har man tillsatt en ny generaldirektör för Boverket; Anders Sjelvgren.
En total sammanfattning av det Peter Eriksson har gjort i fastighets- och bostadssektorn kan du hitta HÄR.
