Ny statistik från Statistiska Centralbyrån visar att inflationstakten gick ned under februari. Fastighetssverige har talat med en panel av makro- och chefsekonomer på några av de större bankerna som nu ger sin syn på vad inflationens nedgång har för effekt på räntan – och på fastighetsbranschen.
Ny statistik från Statistiska Centralbyrån visar att inflationstakten enligt KPI var 4,5 procent i februari 2024, en nedgång från januari då den var 5,4 procent. Månadsförändringen från januari till februari var 0,2 procent enligt KPI. Fastighetssverige har talat med makro- och chefsekonomer på några av de större bankerna som nu ger sin syn på vad inflationens nedgång har för effekt på räntan – och på fastighetsbranschen.
Hur tror ni att de nya siffrorna påverkar Riksbanken inför nästa räntebesked 27 mars?
– Inte mer än att det stärker det budskap de kom med sist att en räntesänkning kan komma redan innan sommaren, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
– Jag tror att siffrorna är glädjande för Riksbanken och att det stärker dem i tron att inflationen är på väg mot målet. Det är för tidigt att sänka räntan redan vid marsmötet men med dagens siffror i ryggen kommer Riksbanken att fortsätta signalera att räntesänkningarna kan starta under första halvåret, anser Jens Magnusson, chefsekonom på SEB.
– De kan öppna för att Riksbanken mer tydligt kommunicerar att styrräntan kan komma att sänkas i maj. Däremot innebär de inte att Riksbanken sänker styrräntan i mars, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.
Mattias Persson är global chef för Swedbanks makroanalys och han tror att det stärker Riksbanken att inflationen är på väg ned:
– Jag tror även att Riksbanken tar med sig att växelkursen mot euron låg stabilt kring cirka 11.20 efter inflationsutfallet. Även det ger en viss trygghet för Riksbanken. Det kommer bli väldigt intressant att se hur Riksbanken kommunicerar kring styrräntebana och inflation vid nästa räntebesked. Det är för tidigt med en sänkning redan vid räntebeskedet i mars, men vilken sannolikhet lägger de för en räntesänkning maj och juni?
Hur stor tror ni en första sänkning kan bli när den väl kommer?
– Jag tror Riksbankens första sänkning kommer vid mötet i maj, och dagens inflationssiffror stärker möjligheten för att detta sker. Eftersom Riksbanken troligen går före ECB och sänker först är min bedömning att det blir en räntesänkning med 25 räntepunkter. En större sänkning skulle kunna få en större effekt på växelkursen och jag tror Riksbanken väljer en försiktigare ansats för att inte riskera den positiva inflationsutvecklingen, säger Mattias Persson.
– Nordeas prognos är att styrräntan sänks med 0,25 pc i maj, håller Annika Winsth med och får i sin tur medhåll av Robert Boije:
– Jag skulle bli mycket förvånad om Riksbanken skulle sänka med mer än 0,25 p.e. och i synnerhet om inte FED eller ECB har sänkt innan dess.
– Jag är övertygad om att Riksbanken kommer att inleda med en sänkning med 0,25 procentenheter. Längre fram kan det förstår inte uteslutas med någon större sänkning, t.ex. om ekonomin tvärnitar eller inflationen börjar falla fritt, men jag tror att huvudregeln för hela den kommande sänkningscykeln kommer att vara 25-punktersänkningar, slär Jens Magnusson fast.
På vilka sätt kan fastighets- och bostadsbranschen gynnas av att räntan börjar sänkas?
– På flera sätt, säger Jens Magnusson och fortsätter:
– En direkt effekt är förstås att investerings-/finansieringskostnader för byggande gradvis blir lägre vilket gör det lättare att få ihop kalkylerna för nya projekt. En annan är att de successivt fallande räntorna, tillsammans med den lägre inflationen, också ger hushållen en bättre ekonomi vilket bör leda till en stabila och så småningom stigande bostadspriser.
– Räntekostnaden är mycket viktig för båda dessa branscher. Att startskottet går har en viss positiv psykologisk effekt även om det tar tid innan det får en mer märkbar effekt, menar Annika Winsth.
– På kort sikt kan det nog åtminstone på marginalen sätta lite bättre fart på omsättningen på andrahandsmarknaden och även minska finansieringspressen för många hårt pressade fastighetsbolag. För försäljningen av nya bostäder och bostadsbyggandet kommer dock återhämtningen ta betydligt längre tid. Där krävs en större nedgång i ränteläget, att priserna på andrahandsmarknaden ökar mer påtagligt och även prissänkningar på insatsfaktorer, hävdar Robert Boije.
– Jag tror redan det faktum att vi sett räntetoppen och att nästa förändring av räntan är nedåt har gett en stabilisering av såväl fastighets- som bostadsmarknaden. Vår bedömning är att Riksbanken kommer att fortsätta att sänka räntan ned mot 2 procent vid slutet av 2025 och det kommer att vara positivt för både för fastighets- och bostadsmarknaden och svensk ekonomi. Om den positiva utvecklingen står sig och räntesänkningar blir verklighet framöver så finns det anledning till optimism för svensk ekonomi inför 2025. Svensk ekonomi är i ett läge då den kan ta revansch med lägre inflation, lägre räntor och mer expansiv finanspolitik och detta kommer även att gynna fastighets- och bostadsmarknaden, säger Mattias Persson.
När tror ni att dessa effekter i så fall kan väntas börja kicka in?
– Får vi rätt i vår prognos att Riksbanken kommer at sänka räntan fem gånger i år med start i maj så tror jag att vi kommer att få se lite bättre fart på andrahandsmarknaden i höst. Men vad gäller bostadsbyggandet får vi nog räkna med några rejält sura år, tyvärr, säger Robert Boije.
– Redan till sommaren, men där ekonomin mer påtagligt stabiliseras under hösten och tar mer fart nästa år, tror Annika Winsth.
– Jag tror redan det finns vissa effekter som påverkar fastighets- och bostadsmarknaden positivt, men vi kommer se större effekter under andra halvåret i år och därefter, säger Mattias Persson.
– Det vänder inte omedelbart men under hösten och i början av nästa år bör effekterna börja bli tydliga. Då har både företagens och hushållens räntekostnader börjat minska och vid det laget är inflationen antagligen nära målet på två procent. Det ger förutsättningar för bättre riskaptit, lägre finansieringskostnader, starkare hushållsekonomi och stigande bostadpriser. Sammantaget bör detta kunna bidra till en positiv vändning för fastighets- och bostadsbranschen även om det tar ett tag att normalisera utvecklingen från det mycket nedtryckta läge branschen just nu befinner sig i, avslutar Jens Magnusson.
