Ekonomen ”tar gift” på att inflationen kommer börja falla

Swedbanks prognoschef Andreas Wallström är helt säker på att inflationen kommer börja falla, men i prognosen ligger fortsatta räntehöjningar från Riksbanken vid ytterligare ett antal tillfällen. Samtidigt vill han se fler stimulanser till kommuner och regioner.
Ekonomen ”tar gift” på att inflationen kommer börja falla
Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank. Bild: Istock/Swedbank

Swedbanks prognoschef Andreas Wallström är helt säker på att inflationen kommer börja falla, men i prognosen ligger fortsatta räntehöjningar från Riksbanken vid ytterligare ett antal tillfällen. Samtidigt vill han se fler stimulanser till kommuner och regioner.

Swedbanks prognoschef Andreas Wallström är ett återkommande inslag på Fastighetssveriges olika event och i förra veckan deltog han även som sakkunnig under Svefas årliga fastighetsdag. Fastighetssverige pejlade in på hans dragning om det makroekonomiska läget och fick bland annat veta att Swedbank-ekonomen anser sig kunna ”ta gift” på att inflationen kommer att börja falla tillbaka framöver.
– Lägre frakt och råvarupriser får inflationen att gå ner, och de här priserna har fallit i snart ett års tid så det kommer att börja slå igenom även på den övergripande inflationen, och till slut kommer detta även leda till lägre konsumentpriser – vi vet bara inte när och det är ett aber.
– Inflationen toppade i december 2022 på 12,5 procent och har sedan gått ner lite. Den kan inte fortsätta öka så som den gjort tidigare och därför är jag säker på att den kommer att börja falla, jag tar gift på det. Men även när inflationen faller så finns det en dålig nyhet och det är förstås att priserna kommer att fortsätta stiga från den här höga nivån, de kommer bara inte stiga i samma takt som tidigare. Så köpkraften för hushållen fortsätter att försämras, men takten i höjningarna avtar i alla fall, säger Andreas Wallström.

När det gäller de fruktade räntehöjningarna så har det under det senaste året varit nästan lika svårt att förutspå ränteutvecklingen som det var att sätta väderleksspådomarna i den gamla bondepraktikan. Många analytiker har legat efter i sina tidigare prognoser när det gäller räntan, och Riksbankens snabba förlopp har satt framför allt fastighetssektorn i gungning. Än är inte tiden med höjningar över än enligt Andreas Wallström.
– Räntetoppen är nära, sedan kanske man tycker det låter konstigt att höra mig säga det när vi inte alls förutsåg den här uppgången som blivit. Medan jag kan ta gift på inflationsutvecklingen så är jag mer osäker på räntans utveckling. Vi närmar oss dock toppen där, det är signalerna från centralbankerna i Europa och Riksbanken. Vår prognos är höjning med 25 punkter i juni och september, så 50 till totalt. Vi med flera andra räknar dock med att den amerikanska centralbanken, FED, stannar vid sin nästa höjning och då kommer det bli lättare för ECB och Riksbanken att göra likadant framöver.
– Med en sådan här räntebana betyder det att långa obligationsräntor kommer att ligga på de här nivåerna, medan de korta kommer att börja falla sedan när räntan kommer ner.

För fastighetssektorns del blir det fara och färde först om Riksbanken skulle höja räntan med flera procentenheter till enligt Andreas Wallström.
– Om Riksbanken skulle höja ännu mer mot en ränta på sex eller sju procent så skulle det inte finnas någon som vill köpa svenska tillgångar, det gäller till exempel på fastighetsmarknaden.

Andreas Wallström ser inte att ränteproblematiken är en fråga för regeringen att komma med några stödåtgärder till hushållen eller företagen, samtidigt som han är skeptisk till investeringsbidrag. Däremot säger han sig vilja se en översyn av skattesystemet och hyresregleringarna.
– Man skulle kunna göra mycket för att stötta hushållen och jag tycker att makten ska ha ett perspektiv på fem till tio år framåt i sina blickar. Jag tycker inte heller att man ska vara för snål mot kommuner och regioner, för det får inte bli så att de börjar dra ner på anställda. Det känns onödigt med de statsfinanserna som vi har där vi framför allt har större belåningsutrymme och kan öka statsskulden mer.

Läs också