Den finska transaktionsmarknaden började sakta in under Q3 2022 och hittills under 2023 har aktiviteten varit skral med en transaktonsvolym på ynka 300 miljoner euro, drygt tre miljarder kronor. För helåret 2022 nådde den finska marknaden upp i en volym på 7,2 miljarder euro. Hanna Kaleva på KTI berättar mer om det finska fastighetsåret 2022 och utsikterna för 2023.
– 2022 gick vi in i helt andra marknadsförutsättningar än det vi vant oss vid under decenniet innan, och vi såg ett skarpt fall för transaktioner under Q3 2022 och framåt. Vi har nog inte sett slutet på detta än, säger Hanna Kaleva.
Under måndagen presenterade hon siffrorna för den finska fastighetsmarknaden under 2022 och början av 2023 under ett webinarie ordnat av finska KTI. Efter att transaktionsmarknaden tvärnitade under tidiga hösten 2022 är det i nuläget osäkert hur fort den finska marknaden kommer att kunna återhämta sig och det är särskilt tydligt när man ser till den skrala transaktionsvolymen hittills under 2023:
– Vi har bara haft drygt 300 miljoner euro i transaktionsvolym hittills under 2023, så det är en väldigt långsam start på året, säger Hanna Kaleva och fortsätter:
– Transaktionsvolymen totalt sett i Finland var 7,2 miljarder euro 2022. För kontor var volymen 1,2 miljarder euro, den lägsta transaktionsvolymen sedan 2014 och som andel av den totala volymen den lägsta någonsin. 2022 hade bostäder negativ tillväxt för första gången någonsin under tiden som KTI fört statistik och industri var det enda segmentet med positiv kapitaltillväxt under 2022.
Hon berättar vidare att svårare tillgång till finansiering också hindrar transaktioner från att genomföras och att det är en bit kvar innan säljare och köpare kommer att mötas på marknaden. Däremot ser de fortsatt hög aktivitet inom hyresbostäder i de tre största finska städerna Helsingfors, Åbo och Tammerfors:
– I de största städerna ser vi fortsatt befolkningstillväxt och där tror vi att vakansproblemet kommer lösas de närmaste åren, men inom nyproduktion lär vi nog se en allvarlig minskning i volymer det närmaste året. Vi ser dessutom nästan ingen hyresutveckling i Helsingfors och det har varit så sedan starten av pandemin.
När det gäller kontorssegmentet så är det primelägen som har störst efterfrågan enligt Hanna Kaleva, som berättar att hyrorna gick upp nästan fem procent under 2022.
– Men i Helsingfors CBD ser vi vakanser på runt tio procent, och i tätorten Helsingfors som helhet är vakansgraden runt 13 procent, och där ser vi ingen minskning framöver.
Samhällsfastigheter fortsätter att växa och marknaden passerade nio miljarder euro i storlek under 2022.
– Det finns nu en större mix av fastigheter inom det här segmentet. Sjukvårdsfastigheter såg en ökad investering i takt med att allt fler kommuner började sälja mer av sina tillgångar till den privata sektorn.
