Skenande energipriser, pandemi, inflation, höjda räntor och en långsiktig risk för en fruktad stagflation – det ekonomiska läget i världen är allt annat än bra. Swedbanks chefsekonom Mattias Persson är mer pessimistisk idag än han var för en månad sedan, och under Fastighetssveriges senaste event berättade han varför. Han förklarade också varför han är hyfsat optimistisk när det gäller Sveriges ekonomi – trots kraftig motvind.
Det var ingen munter bild som Swedbanks chefsekonom Mattias Persson målade upp över det ekonomiska läget i världen när han talade på Fastighetssveriges senaste event i Stockholm under onsdagen. När det gäller Sveriges framtida utsikter är han ändå hyfsat optimistisk men överlag säger han sig vara mer pessimistisk inställda idag än han var för en månad sedan.
– Det som lyfter Sverige nu är satsningar på försvaret och flyktingmottagandet. Men inflationen är rekordhög nu och kommer att öka ytterligare, så centralbankerna måste fortsätta höja räntorna. Den globala tillväxten ligger i händerna på centralbankerna och de måste veta när de ska bryta ränteuppgångarna för att inte påverka konjunkturen. Jag är mer pessimistisk idag än för en månad sedan när det gäller de ekonomiska utsikterna, säger han och utvecklar kring det bekymmersamma läget:
– Rysslands invasion av Ukraina har fått alla råvarupriser att skjuta i höjden och priserna kommer att fortsätta ligga högt oavsett vad EU väljer för fortsatta sanktioner. Betong, metaller, träd – ja allt stiger, så nyproduktion påverkas. Det behövs ännu mer sanktioner mot Ryssland för så som det är nu är det Europa som finansierar kriget via framför allt energi. Ryssland har hittills klarat sig från att gå i konkurs men jag tror det kommer allt närmare, jag tror det är en tidsfråga innan de hamnar i en sådan svår situation att de går i konkurs. Men oavsett vad som händer kommer det gå riktigt, riktigt dåligt för Ryssland, det kommer bli misär.
En annan anledning till att Mattias Persson är pessimistisk beror på situationen i Kina där covid får ett allt starkare grepp.
– Utbudsstörningarna kommer att förvärras, det blir högre inflation och hämmad tillväxt. Så den tidigare prognosen om 5,5 procents tillväxt kommer inte infalla utan det blir snarare nära 4 procent och det är en recession med kinesiska mått.
När det gäller Sverige finns det dock en hyfsad optimism trots mycket motvind:
– Prognosen är att Sverige kommer ha en tillväxt på 2,8 procent i år, det är jättebra efter förutsättningarna. Problemet är att hushållen är väldigt deppiga, vi ser en svagare köpkraft samtidigt som vi har högt sparande. Risken för stagflation är högre idag än den varit tidigare. Huspriserna tror vi kommer ligga relativt still, men risken är att vi kommer se en ännu svagare bostadsmarknad. Vår prognos är att matpriserna kan stiga med sju till åtta procent i år och inflationen är väldigt bred. Detta är ett bekymmer och anledningen till centralbankernas räntehöjningar, säger Mattias Persson som tillägger att Riksbankens räntehöjning i förra veckan var väntad och välkommen och att han väntar sig ännu mer vid nästa höjning.
– Riksbankens höjning var på tiden, de har gjort en omläggning av prognosen som vi aldrig sett tidigare. Vi kommer ligga klart över inflationsmålet hela nästa år och då är frågan hur många gånger de höjer? Vår bedömning är att de höjer den till en procent innan året är över, och det är inte omöjligt att de höjer med 50 punkter vid nästa möte i juni. Man är på efterkälken helt enkelt. Sedan tror vi att de höjer räntan till 1,5 procent i april nästa år för att sedan ligga still.
Mattias Persson berättar att man från centralbankernas håll vill se en soft landing för inflationen där man höjer räntan successivt, men han ställer sig tveksam till att det kommer lyckas.
– Det är som sagt större risk för stagflation idag och det är inte bra för någon. För fastighetsmarknaden blir det till exempel svårare att höja hyrorna även om de är indexerade. Sedan kommer bygginvesteringarna att bli lägre, insatsvarubristen kommer att fortsätta och utbudsproblemen kommer fortsätta, de är redan större nu än de var under pandemin.
