Del 1: Rekonstruktioner vi minns

Bland konkurser och rekonstruktioner har Fastighetssveriges reporter nu dykt ner i omdanande händelser från förr. I en artikelserie kommer nu rekonstruktioner och konkurser vi minns. Först ut är Ruric, där slutet som börsbolag kom för tio år sedan.
Del 1: Rekonstruktioner vi minns
Ruric Blocket Bild: Ruric

Bland konkurser och rekonstruktioner har Fastighetssveriges reporter nu dykt ner i omdanande händelser från förr. I en artikelserie kommer nu rekonstruktioner och konkurser vi minns. Först ut är Ruric, där slutet som börsbolag kom för tio år sedan.

Ruric grundades av Nils Nilsson. Han låg bakom Orc Software som gjorde honom till mångmiljonär. I mitten av 2000-talet lämnade han bolaget för att i stället satsa på Ryssland. Till skillnad från andra som valde att satsa på fastigheter i Ryssland så var Rurics fokus på kontorsinvesteringar, där planen var att satsa 30 miljarder under drygt ett decenium.

Satsningen på Ruric – Russian Real Estate Investment Company – var ambitiös, bolaget skulle bli det största internationella fastighetsbolaget i S:t Petersburg. Men när marknaden kollapsade i samband med finanskrisen fick bolaget stora problem och mot slutet av 2009 dras de med skulder på 900 miljoner.

I november 2009 så söker bolaget om rekonstruktion i samband med att man återkallar ett erbjudande till obligationsinnehavarna på två obligationslån. Detta då en erforderlig majoritet bland obligationsinnehavarna inte kunnat erhållas. På detta så skickar styrelsen in en ansökan om företagsrekonstruktion, som bland annat skulle innebära en kontant nyemission och försäljning av tillgångar.
Tre månader in i arbetet med rekonstruktionen, i februari 2010, så begär det krisande bolaget en förlängning med ytterligare tre månader. Då hade enig borgenärskommitté har ställt sig bakom att rekonstruktionsperioden skulle förlängas. Utöver det hade Ruric utarbetat ett ackordsförslag till fordringsägarna. Den största fordringsägaren är advokatbyrån Mannheimer Swartling som har ett krav på mer än sju miljoner kronor på Ruric.
Bara drygt en vecka efter Ruric begärt en förlängning på rekonstruktionen så kommer den norsk-engelska fondförvaltaren Storm Capital med ett erbjudande om att köpa tre fastigheter på den ryska marknaden för cirka 200 miljoner kronor.

Med skulder på nära miljarden så har bolaget vid den här tidpunkten endast 443 miljoner kronor i tillgångar. Rekonstruktören kommer så med två förslag. Antingen att långivarna ska skriva av sina skulder med 45 procent och få resten kontant vid en nyemission. Eller att omvandla 66,5 procent av lånen till ett nytt lån och 28,5 procent av aktierna plus fem procent kontant. Långivargruppen QVT och Storm Real Estate sågar förslagen. Men rekonstruktören Roland Sundqvist säger då att QVT och Storm Real Estate inte är representativa för flertalet fordringsägare.
– Utan synes agera utifrån egna särintressen, som knappast gagnar det allmänna borgenärsintresset. Vi befinner oss inte längre i en öppen förhandlingssituation. Accepteras inte ackordsförslaget i dess huvuddrag är en konkurs en naturlig följd, sa rekonstruktören Roland Sundqvist då i slutet av februari 2010.

Han menade då att tillmötesgå QVT:s förslag om väsentligt förändrade villkor för den föreslagna nya obligationen och kvittningsemissionen riskerade att leda till att Ruric inte skulle kunna genomföra den nödvändiga nyemissionen. Vissa föreslagna förändringar, bland annat säkerhetsarrangemangen för den nya obligationen skulle gå att genomföra. Det ska QVT haft kännedom om men inte låtsats om menar Roland Sundqvist och säger på tal om Storms erbjudande om att köpa de tre fastigheterna inte alls passar in i en tilltänkt fortsatt verksamhet.

I slutet av mars 2010 så stiger Rurics aktie med 30 procent. Det i samband med att ackordsförslaget fått bifall i vid en omröstning i Stockholms tingsrätt. 77 procent av antalet fordringsägare och 84 procent av fordringsbeloppet var representerade på borgenärssammanträdet och ackordsförslaget fick bifall av samtliga närvarande borgenärer. Det som borgenärerna gick med på var att fordringsbeloppet ska ersättas till fem procent med kontant betalning, till 28,5 procent i form av nyemitterade aktier av serie B genom kvittningsemission motsvarande en teckningskurs om sex kronor och till 66,5 procent i form av en ny obligation.

Efter det följer en period på fyra år där de lyckas med en nyemission, men det blir också stormigt i så väl som styrelsen som på vd-stolen – där flera namn kommer och går med korta intervaller.

Slutet för Ruric som börsbolag kommer i mars 2014. Då beslutar Nasdaq Stockholms disciplinnämnd om avnotering av Ruric-aktien från First North. Avnoteringen träder i kraft två månader efter beslutet. Anledningen som disciplinnämnden uppger till beslutet är att bolaget lämnat svårtolkad och ofullständig information, under en period saknat behörig styrelse och inte upprättat kontrollbalansräkning och inte hållit kontrollstämma inom angiven tid. Bolaget finns i viss mån kvar, men på andra marknader, med andra ägare och med en något annorlunda verksamhet.

Läs också