Den svenska bostadsmarknaden brottas med flera tunga utmaningar där bland annat byggtakten rasat ihop och nyproduktionen är den lägsta bland samtliga nordiska länder. Till detta kan läggas att transaktionsmarknaden för bostäder är den svagaste på över ett decennium. På kort sikt ser det riktigt tufft ut men Colliers kan i en nyligen släppt analys ändå konstatera att det finns en del positiva faktorer som talar för bostadsmarknadens återhämtning på längre sikt.
I förra veckan släppte Colliers en ny analys av den nordiska bostadsmarknaden med särskilt fokus på den svenska och danska marknaden. I avsnittet om den svenska marknaden är det som väntat rätt dystra slutsatser om de nuvarande förhållandena för bostadsmarknaden, men det finns samtidigt tecken som talar för en förbättring på längre sikt.
En första tydlig negativ effekt som de ändrade förutsättningarna på marknaden haft är att transaktionsaktiviteten för bostäder har störtdykt, precis som transaktionsmarknaden som helhet. Under årets tre första kvartal har det gjorts affärer för 18,4 miljarder kronor, att jämföra med femårssnittet som ligger på 75 miljarder och volymen är hittills den lägsta på över ett decennium.
Siffrorna från Colliers visar att 60 procent av det som sålts är nyproduktion, 35 procent från det äldre beståndet och 5 procent övrigt. Bland köparna är det fastighetsfonder som dominerar med 55 procent av affärerna, fastighetsbolag 25 procent, institutioner 8 procent och övriga 12 procent. För de flesta delsegment inom bostäder ser Colliers att det är en avvaktande attityd bland många potentiella köpare förutom inom nyproduktion där det framför allt finns flera aktiva fonder som köper på sig tillgångar.
Största köparna och säljarna inom bostadssegmentet i Sverige:
Köpare:
1. NREP
2. Resinova
3. Stjernplan
Säljare:
1. K2A
2. Heba
3. Klövern
Bortom transaktionsmarknaden är det sedan länge klarlagt att byggtakten i Sverige fått ett dramatiskt tapp under 2023 och Colliers slår fast att Sverige har den lägsta nyproduktionen i hela Norden. För tillfället är det 60 procent av kommunerna i Sverige som har ett underskott på bostäder, en klar förbättring sedan 2017 då den siffran var 90 procent, men den kraftigt minskade byggtakten under 2023 och det som väntas hända de kommande åren lär kraftigt försvåra chanserna att förbättra siffran ytterligare.
En av de negativa faktorer som tynger ner den svenska bostadsmarknaden är enligt Colliers de fortsatt höga räntorna och sannolikheten att de är här för att stanna under en längre tid framöver. Utöver detta är det hushållens skuldsättning, ESG-utmaningar i det gamla beståndet, att bolagens bokförda värden nu är för höga och att hyrorna är för höga inom viss nyproduktion.
Samtidigt finns det positiva faktorer att peka på enligt Colliers och det är bland annat det faktum att Sverige i årtionden haft ett underskott på bostäder, det måste alltså byggas mer. Det finns också en stark befolkningstillväxt i de stora städerna, den långsiktiga hyresutvecklingen är god och ligger i snitt över KPI, byggkostnaderna minskar och det är fortsatt låga vakansgrader.
Kort och gott konstaterar Colliers att den kortsiktiga turbulensen skapar långsiktiga möjligheter på den svenska bostadsmarknaden.
