När inflationen ska dämpas höjer Riksbanken styrräntan, inte en gång utan flera. Men vilka effekter gav dessa höjningar egentligen under 2023? Och vad händer framöver – kommer vi få se sänkningar redan framåt våren? Med ett ständigt närvarande klimathot och oroligheter runt om i världen är frågan när vi kan se en ljusning? Mattias Persson, chefsekonom Swedbank, ger sina svar på dessa frågor – och några till.
Från scenen på Lokalmarknadsdagen i Göteborg berättar Swedbanks chefsekonom, Mattias Persson, om hur han mot slutet av förra året blev kallad ”grinch” av vissa. Detta eftersom han, likt Dr. Seuss monster, stal julen från alla som lyssnade på honom.
– Jag hade inte en jättepositiv syn – även om prognoserna redan i november indikerade att tiden vi har kvar i den här jobbiga perioden börja närma sig sitt slut. Jag är mycket mer optimistisk idag, även om den närmaste tiden, fram till midsommar, kommer att vara tuff, framför allt för hushållen.
Den gällande bilden är ändå, menar Mattias Persson, att den globala ekonomin kommer att fortsätta sakta in. Sverige hade också väldigt svag utveckling förra året med negativ tillväxt under i stort sett hela året. Prognoser gör också gällande att det för Sveriges del kommer fortsätta vara svagt.
– Men jag tror att vi kanske varit lite väl pessimistiska när det gäller svenskt perspektiv, säger Mattias Persson, även om det är tydligt att ekonomin saktar in.
Europa har noll tillväxt och kommer fortsätta så ett tag till, med stora länder som Tyskland som har stora problem. USA växer fortfarande, men kommer att börja sakta in. Men, menar Mattias Persson, den stora ljuspunkten är att inflationen, som är den absolut viktigaste informationskällan framåt för hur konjunkturen ska gå, är på väg ned och faller snabbare än vad många har trott.
– Det innebär att centralbankerna har passerat toppen och att deras nästa steg blir att sänka räntan, vilket kommer att göra allt lättare.
Det geopolitiska läget är fortsatt osäkert. Utsikterna på längre sikt vad gäller global handel ser inte heller så ljusa ut. Det här kommer att få effekter, hävdar Mattias Persson, men inte detta år och inte heller nästa. Men att det kommer att påverka den globala tillväxten är de flesta ense om.
– Det kommer även att påverka svensk tillväxt – även om vi har några äss i rockärmen som vi ka dra fram.
Effekterna av kriget i mellanöstern har blivit små än så länge och inte alls i linje med vad man förväntade sig. Att oljepriset skulle stiga väldigt kraftigt till hundra dollar fatet låg med i prognosen. Så har det inte blivit. Det här beror till stor del på att Iran inte blandat sig i leken. Hur länge det förblir så är dock osäkert, med raketbeskjutningar över länders gränser fram och tillbaka. Risken är att situationen eskalerar och gör den det så påverkar det inflationen.
– Guldpriset har däremot stuckit väldigt kraftigt. Det gör det alltid i tider av krig och osäkerhet. Detta beror på att centralbankerna har gått från att investera i dollar till att investera i guld.
Utbudsstörningarna i Röda Havet har också pekats ut som en risk för inflation, men så, hävdar Mattias Persson, ser det inte ut just nu. Dels därför att efterfrågan på kinesiska varor har redan minskat, vilket gör att behovet av att frakta varor från Asien till Europa eller USA avtar.
Vad gäller Panamakanalen så ställer torkan till det; en del av de större rederierna har slutat frakta genom kanalen och tar varorna över land, vilket förlänger transporten och ökar kostnaden.
– Men jag är inte orolig för det. Visst, det kan se ut som att ökade fraktkostnader skulle kunna driva upp inflationen igen, men om man jämför med hur det såg ut under öppnandet efter covid så är priserna inte alls på de nivåerna.
– Det som däremot kan vara en källa till oro är framför allt volatiliteten på marknaderna. Sedan slutet av oktober så har marknaden varit extrem aggressiv i räntesänkningar från centralbanken. Om bankerna nu inte levererar de snabba sänkningar som marknaden förutsätter så kommer vi att se en svag utveckling och till och med högre volatilitet på de finansiella marknaderna i närtid.
Sorgebarnet som just nu drar ned svensk ekonomi är bostadsinvesteringar.
– Ska man vara hoppfull så kanske det kommer igång igen 2025, men vi ser inga politiska initiativ som talar för det. Man kommer att bygga väldigt, väldigt lite i år och även nästa.
Konsumtionen i hushållen har fallit till nivåer likt de under nittiotalskrisen. Lönerna hålls tillbaka. Det här kommer att gynna Sverige ur ett långt perspektiv. Vi skapar oss konkurrensfördelar som kommer att gynna vår ekonomi – men inte här och nu.
Som det stora positiva tecknet lyfter Mattias Persson fram USA. Där växer man mycket starkare än vad de flesta bedömare har trott. Den amerikanska ekonomin förefaller inte jättepåverkad så härlångt av räntorna även om inflationen är på väg ned mot det mål som Federal Reserv har.
– Vi förväntar oss att USA:s ekonomi kommer att sakta in. Men dollarn är ohotad. Det finns ett land på jorden som kan köra den här typen av finanspolitik och det är USA – eftersom dollarn är den enda reservvalutan. Mellan 60 och 80 procent av världshandeln bygger på dollarn.
Det är viktigt, menar Mattias Persson, att komma ihåg att svensk ekonomi kommer från en väldigt hög nivå innan fallet. Sverige har vuxit mycket snabbare än euroområdet och har en export som fortfarande överraskar positivt. En stor anledning till det är att Sveriges viktigaste exportmarknad just nu är USA.
– När USA går bra går Sverige bra. Det är dit vi exporterar tjänster och varor. Vi tror dock på en liten avmattning när nu USA:s ekonomi kommer att sakta in något.
