I torsdags levererade Swedbank en rapport med utsikter för kommersiella fastigheter. Enligt banken har läget lättat för kommersiella fastighetsbolag medan sektorn dessutom kommer att gynnas av den återhämtning som svensk ekonomi tydligt står inför under 2025 och 2026. Fastighetssverige har pratat med chefsekonomerna Robert Boije, på SBAB, och Jens Magnusson, på SEB, som till stora delar håller med om det som sägs i rapporten.
Efter ett par utmanande år har trycket lättat på fastighetssektorn. Med lägre ränteläge har risksentimentet förbättrats betydligt i marknaden, samtidigt som fastighetsbolagens nyckeltal har stabiliserats. Det menade Mattias Persson, chefekonom på Swedbank, i rapporten Kommersiella fastigheters utsikter, som kom i torsdags.
Robert Boije, chefsekonom på SBAB har tagit del av rapporten och håller delvis med om Swedbanks och Mattias Perssons analys av läget:
– Den oväntade och kraftiga inflations- och ränteuppgången har helt klart slagit hårt mot fastighetssektorn. Att inflationsmålet nu ser ut att uppnås och räntorna har fallit och väntas fortsätta att falla – åtminstone de kortaste räntorna – är en lättnad för många hårt pressade fastighetsbolag. Däremot ser jag inte framför mig någon snabb vändning för specifikt bostadsutvecklare där efterfrågan på nya bostäder troligen kommer vara dämpad en längre tid framöver.
Även chefsekonomen på SEB, Jens Magnusson, uttalar sig för Fastighetssveriges räkning:
– Att räntorna nu har vänt nedåt och kommer att fortsätta sänkas innebär en tydlig lättnad för många fastighetsbolag. Det är rimligt att anta att den svåraste perioden för dem är passerad och att de som klarat av att refinansiera sig hittills bör få en lite lättare resa framöver.
Anser ni att svensk ekonomi väntas återhämta sig under 2025 och 2026?
– Ja, vår prognos är att svensk tillväxt växlar upp tydligt under 2025 och 2026 till en tillväxttakt på mellan 2,5 och 3 procent, menar Jens Magnusson.
– Ja, det är också vår bedömning. Vår senaste prognos är att BNP växer med 2,3 procent nästa år och med 3,0 procent 2026. Störst bidrag till ökningen väntas komma från hushållens konsumtion följt av näringslivets investeringar. Det senare trots fortsatt svaga investeringar från bostadsbyggandet, säger Robert Boije.
Men kan det finnas anledning att, som antyds i Swedbanks rapport, oroa sig för att konsumtionen kanske ändå inte tar fart, om hushållen fortsätter att vara återhållsamma även när köpkraften stärkts framöver?
– Det risken kan förstås inte uteslutas. Den höga inflationen har gett en rejäl nedgång i hushållens reala inkomster och köpkraft. Det kommer att ta många år av normala löneökningar att återställa det tappet förutsatt att inflationen framöver ligger i paritet med målet eller under. En del högt skuldsatta hushåll kanske också kommer att prioritera amorteringar på bolånen, spår Robert Boijje och får medhåll av Jens Magnusson:
– Ja, risken finns och än så länge ser vi egentligen ingenting av den väntade konsumtionsuppgången eller konjunkturförstärkningen. Men stödet från stigande realinkomster, lägre räntor och expansiv finanspolitik bör ändå bli så pass stort att jag fortfarande tycker att en konsumtionsdriven uppgång i svensk ekonomi är det troligaste scenariot.
