Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank deltog i Kapitalmarknadsdagarna som arrangerades av Stockholm Corporate Finance med fokus på fastighetsmarknaden. Där delade han sin syn på hur Riksbanken kommer agera framöver.
Mattias Persson säger att det främst är hushållen, detaljhandeln, bygg och fastighetssektorn som kommer känna av den negativa tillväxten som väntar både i år och nästa år.
– Men det kommer bli mycket bättre 2025.
Men i att studera markoekonomin så blir det obekvämt med osäkerheten med hur den amerikanska finansminister Janet Yellen agerar framåt. Ett agerande som styr kostnaden på pengar.
– Jag känner att risken är att det blir en betydligt sämre utveckling. Det kan vara saker som kommer flygande som vi inte är beredda på.
Han lyfter fram att trots alla de räntehöjningar vi har sett globalt så har världens ekonomi varit mycket mer motståndskraftiga mot vad man först trodde.
– Och det gäller även Sverige skulle jag säga. Jag har sagt länge att konsumtionen skulle påverkas väldigt mycket, men jag tycker ändå att hushållen är förvånansvärt motståndskraftiga. Samtidigt är arbetsmarknaden västvärlden är extremt stark, säger Mattias Persson.
Han jämför de ekonomiska förutsättningarna för svenska och amerikanska hushåll, där man i USA efter finanskrisen jobbat ner skuldsättningen betydligt.
– Tittar man på räntekänsligheten i USA så är hushållssektorn i stort sett obefintlig. Plus då att de hade ett väldigt högt sparande tillsammans med mycket expansiv finanspolitik under pandemin. Så det har gjort att krockkuddarna i den amerikanska ekonomin ser helt annorlunda ut än de gjort tidigare.
I Sverige är förutsättningarna det motsatta, med en stor del rörliga lån.
– Så här är det hushållen som får ta smällen. I övriga Europa är det framförallt den finansiella sektorn som blivit krockkuddarna. Jag tror och hoppas att finanssektorn är bättre förberedda än man var 2008. Det gör att motståndskraften i den här kreditåtstramningen som penningpolitiken genomfört får en långsammare effekt, vilket också gör att man behöver höja så mycket och snabbt, säger han.
Han tycker att Riksbanken och andra centralbanker har en anledning att se över hur man har kommunicerat under perioden med extremt expansiv penningpolitik – och särskilt Riksbankens styrräntebana. Han ser gärna att Riksbanken tar efter FED:s dotplots, där man mer kan se var man tror att räntan kommer att ligga på mycket längre sikt.
– Här tycker jag att Riksbanken har mycket att lära. För att låta styrräntor ligga på noll in i 2024 som man har gjort tidigare är rätt oansvarigt.
När det gäller en kommande räntesänkning så tror Mattias Persson att det är lite väl optimistiskt att det skulle ske i närtid.
– Inflationen ska falla först. Tittar jag på våra prognoser, så är det runt midsommar nästa år som KPF kommer ligga runt tre procent, eller strax däröver. KPI kommer vara runt två och en halv någonstans. Men efter det går neråt, men inte så snabbt.
– Just nu så tror jag att det finns en del motvind med att få ner inflationen. Så även om jag hoppas att den kommer ner så här snabbt, så tror jag tyvärr inte det.
– Däremot i ett längre perspektiv så är klart att då kommer inflationen att ligga under målet. Det är också därför Riksbanken kommer att behöva sänka rätt så snabbt, men inte så snabbt som vissa talar om idag.
En förutsättning för att Riksbanken ska börja sänka räntan är att de börjar lita på deras egna prognoser och på indikationerna att inflationen är på väg ner.
– Så då tror jag att till midsommar så kommer man att sänka första gången och sen kommer man att fortsätta med det. Men först då kan de känna sig trygg i att inflationen har kommit ner tillräckligt, säger han.
– Jag hoppas att de två höjningar vi förväntar oss av Riksbanken kanske är en för mycket. Men jag tror tyvärr inte att de kommer se det så, säger han.
När Mattias Persson gör en utblick mot det som påverkar inflation och KPI så är det dels oljepriset som påverkar makroekonomin, särskilt ur ett amerikanskt perspektiv. Men även den svenska kronan är ett orosmoment, som han menar kommer fortsätta att försvagas hela vägen fram till nyår. Utöver det så är det andra globala fenomen som ska vägas in. Det är delvis laggade pandemieffekter som fortfarande håller uppe efterfrågan.
– Vi har inte kunnat göra allt vi har velat. Ser vi bara till bokningarna i Åre för jul och nyår, så är det fullt.
– Förutom geopolitiska frågor så skulle jag även säga klimatet. Jag tror man ska räkna med mycket högre volatilitet i korta räntor framöver. Därför att extremväder och utbudsfrågor kommer att bli vanligare. Det kommer att påverka centralbankerna som kommer behöva agera oftare mot det.
När det gäller internationella investeringar och globalt intresse för den svenska fastighetssektorn så menar Mattias Persson att det såklart går att se risker ur ett investerarperspektiv.
– Men den bilden tycker däremot jag är grovt överdriven. Och det är inte för att förringa riskerna som finns i svensk fastighetssektor. De är stora och det kommer behövas att företag både säljer fastigheter och tar in kapital, säger han.
– Det jag framför allt ser som en oro är att 2024/2025 är det mycket som ska refinansieras, men här tycker jag att aktiekurserna överreagerar.
Han menar att det vi ser i svensk fastighetsmarknad inte är en systemkris. Det finns absolut företag som har det väldigt tufft och som kommer behöva jobba med sina tillgångar och skuldsida.
– Men jag ser också att när det här utkristalliseras, vilket det börjar göra nu när vi ser transaktioner på obligationsmarknaden, så kommer det finnas investerare som är väldigt intresserade av svenska fastigheter.
– Det är ett tecken på att botten är nära. Men det innebär att allting inte är korrekt prissatt idag, så det gäller att hitta de sakerna som är korrekt prissatta, säger Mattias Persson.
