Under den här veckan kontrolleras över 1 200 byggarbetsplatser över hela landet i den största enskilda arbetsmiljöinsatsen i Sverige. Det är Byggnads som, efter indikationer från medlemmar, vill se hur planeringen av arbetsmiljö och tidiga riskbedömningar sköts. Fastighetssverige har pratat med Johan Torstensson Aas, arbetsmiljöansvarig ombudsman, som berättar mer om hur och varför kontrollinsatsen görs.
Arbetsplatsolyckorna ökar i Sverige och byggbranschen hör till de värst drabbade sektorerna. Även dödsolyckorna stiger i antal: inte sedan 2011 har så många dött på jobbet under första halvåret, visar siffror från Arbetsmiljöverket. Men många av olyckorna hade gått att undvika. En rapport från 2019 som Arbetsmiljöverket utförde visade att samtliga granskade dödsolyckor sannolikt hade kunnat undvikas om bara arbetsmiljöarbetet och säkerhetskulturen varit fungerande och systematisk.
Johan Torstensson Aas är arbetsmiljöansvarig ombudsman och ser allvarligt på en utveckling som borde gå åt ett annat håll – men inte gör det.
– Antalet arbetsplatsolyckor i Sverige ökar och byggbranschen hör till de värst drabbade. Dock ser vi ingen ökning i byggbranschen, men antalet olyckor per 1000 anställda har i princip varit densamma sedan 2009. Däremot är mörkertalet i byggbranschen stort då inga utländska arbetstagare rapporteras in i de system som statistiken hämtas ifrån, vilka är Försäkringskassan och AFA Försäkring.
Det här är sjunde året i rad som Byggnads, under den europeiska arbetsmiljöveckan, genomför 1 200 extrakontroller med fokus på just riskbedömning i tidigt skede. Organisationen har tidigare presenterat en medlemsundersökning där 73 procent uppgav att varken skyddsombud eller annan arbetstagare fått möjlighet att medverka i planeringen av deras nuvarande projekt.
Undersökningen visade att bristande samverkan leder till otryggare anställda. 57 procent upplevde inte att alla åtgärder var vidtagna för att motverka ohälsa och olyckor i arbetet och var tredje byggnadsarbetare svarade att hen inte känner sig trygg på sin arbetsplats, ur ett arbetsmiljöperspektiv.
– Det här är den största enskilda arbetsmiljöinsatsen som görs i Sverige. Vi har utbildat 80 handledare som i sin tur kallat samtliga våra 3 400 skyddsombud till utbildning i de här frågorna. Vi för inte statistik över exakt hur många individer som genomför kontrollerna, men förra året genomfördes 1 200 arbetsplatskontrollerna så en rimlig gissning är att knappt 1000 skyddsombud är involverade, säger Johan Torstensson Aas.
Vad är det som gör att ni tar inititativet till de här undersökningarna nu?
– Fokusområdet har valts av en styrgrupp bestående av förtroendevalda från hela landet. Anledningen är att samverkan kring tidig riskbedömning och planering är helt avgörande för ett fungerande arbetsmiljöarbete. Ändå var signalerna från våra förtroendevalda att arbetsgivarna inte bjöd in skyddsombud eller andra arbetstagare i planeringsarbetet. Det var något som vi ville undersöka närmre.
Vad beror det på att att arbetsgivarna inte bjöd in skyddsombud i planeringsarbetet, tror du?
– Det finns flera andra skäl också men det här är nog de vanligaste: Bristande kunskap hos arbetsgivaren om skyldigheten att samverka med skyddsombud i all planering som påverkar arbetsmiljön. Brister i kunskap om hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska utföras i tidigt skede och nyttan med det. Rutiner är inte upprättade för att säkerställa att skyddsombud involveras innan projekt startar. Skyddsombud arbetar ute i produktion som alla andra vilket ofta innebär att hen skulle behöva få ledigt från sitt nuvarande projekt för att kunna delta i planeringen av ett kommande. I ett läge med korta byggtider och hög arbetsbelastning kan det bli problematiskt.
