Som Fastighetssverige tidigare kunnat berätta lanserade SBAB Bomarknadstempen i förra veckan, en indikator som sammanfattar det aktuella läget på bostadsmarknaden utefter sex variabler. Idag går vi på djupet tillsammans med Robert Boije, chefsekonom på SBAB, som får berätta hur han ser på den närmaste framtiden och varför tempen behöver tas.
– Vi ser att det finns ett stort intresse av att följa bostadsmarknaden och vår nya Bomarknadstemp sammanfattar utifrån flera olika variabler temperaturen på bostadsmarknaden på ett sätt som inte gjorts tidigare, säger Robert Boije.
”Iskallt läge” på bomarknaden säger tempen just nu. Vad för slags press sätter det läget på bostadsaktörerna?
– Vi har ju sett en kraftig nedgång en period, egentligen ända sedan Riksbanken började höja styrräntan. Men jag tror inte att de som varit inne länge på bostadsmarknaden behöver bekymra sig så mycket. De som kanske känner sig pressade nu är de som köpte när priserna stod på toppen. Sedan finns det ett stort problem som innefattar nyproduktion; de fallande priserna på andrahandsmarknaden gör att det blir mycket svårt för de som bygger bostäder att kompensera för de stora prishöjningar som varit det senaste året på byggmaterial och drivmedel med mera. SCB visade nyligen att byggkostnadsindex inte har stigit så mycket sedan början av 1970-talet. Det här blir så att säga en dubbelsmäll mot nyproduktionen.
Hur mycket påverkas situationen av inflationen och räntehöjningarna?
– Räntorna har betytt väldigt mycket. Men räntorna går ju hand i hand med inflationen eftersom Riksbanken höjer styrräntan när inflationen ligger över målet. Vi har på kort tid gått från en rörlig ränta på runt 1 procent till 4 procent. Ett tag kunde man ju binda räntan till mycket låg ränta och med facit i hand kan man säga att fler borde gjort det – men det är ju lätt att vara efterklok, så klart.
Vilken av de två ekonomiska faktorerna skulle behöva lätta först för att trenden ska vända?
– De hänger ihop. Förut var Riksbanken noga med att föra en framåtblickande räntepolitik, men nu verkar man mer följa inflationen här och nu. Det känns lite som att Riksbanken nu verkligen vill bli övertygad om att inflationen viker av först, innan de gör något. Men om du frågar vad jag tror, personligen, så är det att den så kallade underliggande inflationen redan har toppat; vi ser hur den har fallit tillbaka i USA, hur globala matpriser faller, likaså elpriser, så mycket talar för att toppen i praktiken redan är nådd. Därför, menar jag, borde Riksbanken ta det lugnt med fortsatta höjningar.
Lägenheter har vänt upp lite svagt, men inte hus. Vad beror det på, tror du?
– Priset på villor har fallit delvis beroende på att de låg ovanligt högt, priserna steg mycket under pandemin. Sedan är det också så att villapriserna påverkas mycket mer av de höga elpriserna. Men jag tror också att mycket av det kan vara en säsongseffekt. Man ska vara lite försiktigt med att dra några stora växlar på detta.
Finns det någon ljusning framöver?
– Det tycker jag. Vi ser kraftfulla tendenser till att inflationen nu har lugnat sig och att vi har nått räntetoppen. Däremot får vi väl vänta lite längre på att nyproduktionen ska komma igång ordentligt igen. De flesta spår en mild uppgång i arbetslösheten, men får vi en högre än vad som spås så kan det bli kämpigt. Fortsatt höga räntor i kombination med en kraftig ökning av arbetslösheten vore inte mumma för bostadsmarknaden. Allt hänger ju ihop. Men jag ser ändå ljuspunkterna.
