Kring jul fick bland annat arbetsmiljöverket, polismyndigheten och skatteverket i uppdrag av regeringen att samordna center mot arbetslivskriminalitet. Arne Alfredsson är chef för Arbetsmiljöverkets avdelning för myndighetsgemensam kontroll och han berättar för Fastighetssverige att trots att fastighets- och byggbranschen länge uppmärksammats på att till exempel svart arbetskraft används så minskar inte kriminaliteten.
Det kan såklart handla om ett mörkertal. Det kan bero på att man blivit bättre på att upptäcka när företag anlitar svart arbetskraft. Men att antalet upptäckta fall av arbetslivskriminalitet inte sjunker i branschen kan till lika delar handla om att den kulturförändring som behövs för att komma till rätta med problemen inte har skett.
Idag genomförs till exempel en myndighetsgemensam kontroll av verksamheter i södra Närke. Arne Alfredsson förtydligar att centrens uppgift inte handlar om att uppdraget ska förändras, utan det handlar om att hitta nya arbetssätt och arbetsformer mellan myndigheterna. Koppla dem närmare satsningen mot organiserad brottslighet och fungera som ett nav för myndighetssamverkan.
Totalt ska sju center upprättas under året, varav Umeå och Göteborg är först ut. Göteborgsdelen är kopplad till att myndighetens verksamhet mot arbetslivskriminalitet utgår från Mölndal och därmed får en närmare kontakt till att utvärdera och skruva på hur centrumen ska funka i de nya arbetsformerna. I Umeå är det kopplat till stadsomvandlingarna och industrisatsningarna i norra Norrland som anses ha en stor risk att locka till sig oseriösa aktörer.
– Inte bara inom bygg, även välfärdsaktörer eller för den delen prostitution som brukar följa med som en konsekvens av större byggprojekt. Det ser man internationellt också att stora projekt som de vi har i Norrland drar till sig kriminella element. Det finns tendenser till att organiserad brottslighet ser det som ett tillfälle att tvätta pengar, eller där man i underleverantörskedjan använder sig av illegal arbetskraft, säger Arne Alfredsson.
Men Umeå ligger ändå relativt långt ner till Skellefteå, Malmberget och Kiruna där de största expansionerna och stadsutvecklingarna sker i norra Sverige?
– Nu handlar det kanske mer om att det utifrån det är regeringsdirektivet som bestämt att det är just i Umeå det ska utgå från, då de regionala underrättelsecentren inom satsningen mot organiserad brottslighet är belägna, men sen har vi representanter från myndigheterna hela vägen upp till Luleå som också jobbar med kontroller, granskningar och inhämtningar av information. Vi har året på oss att starta alla sju center, men att Umeå skulle bli ett av dem gjorde att vi fick en geografiskt bra spridning på de två som är först ut, säger han.
I förra veckan gick Byggnads ut med ett pressmeddelande där att de ville minska på sekretessen mellan myndigheterna för att komma till rätta med kriminaliteten.
Vad ser du för behov av att minska på sekretessen i er samverkan?
– Det skulle bli mycket effektivare är det korta svaret. Skatteverket är exempelvis en av de myndigheter som sitter på massa information som skulle vara jättebra för oss andra myndigheter att kunna ta del av. Samtidigt är vi ödmjuka inför att det behöver vara en balans mellan den personliga integriteten och sekretesslagstiftningen, säger han.
En utveckling som Arne Alfredsson tror att vi kommer se framöver är att de kommer jobba med sekretesslagstiftningen på ett annat sätt. Det finns vägar att jobba med den som innebär att man fortfarande håller sig till lagen men inte tolkar den på det sätt som de alltid gjort, vilket har gjort arbetet ganska stelbent, menar han.
– Det är en av de frågor vi arbetar med just nu. Men sen är det ju så att vi ska ju inte begå brott för att bekämpa brott, vilket är viktigt att komma ihåg när vi pratar om det här, säger han.
Arne Alfredsson beskriver att det är svårt att sätta en exakt siffra på hur vanligt det är med den här sortens brottslighet och att de trots alla insatser man gör från myndighetshåll fortsätter att hitta brister.
– Det finns ingenting som tyder på att det går åt rätt håll. Det här är ju ett fenomen som vi myndigheter inte kan kontrollera bort. Det vi kan göra är att störa och det är vi framgångsrika i. Men i slutändan handlar det ju om vad människor kan tillåta sig själva att göra, säger han.
Är det inte det att ni har blivit bättre på att upptäcka när brott begås?
– Vi har fullt upp att göra varje dag. Både när det gäller egna initiativ och tips som vi får in. Det är långt ifrån att det flödet minskar. Även om det är en teori från vår sida så är det tydligt att det inte ser bra ut för branschen.
Men om du fick önska, vad skulle du vilja se att fastighets- och byggbolagen gjorde annorlunda för att komma åt det här?
– För det första så är det att göra upphandlingar på ett sätt som innebär att man dels ställer krav på sina entreprenörer – men inte minst följer upp så att man får det man betalar för. Det är många som är duktiga i själva upphandlingsskedet, så en rekommendation är att följa upp under projektets gång, säger Arne Alfredsson.
Han skulle också vilja ge rekommendationen att vara försiktig om företaget som har lämnat anbud använder sig av långa underleverantörskedjor.
– Det finns en dimension av att man struntar i det långa perspektivet och har det korta perspektivet framför ögonen för att kunna spara pengar. Det finns människor och organisationer som är villiga att göra arbetet på ett sätt som inte är okej enligt det system och de villkor som gäller i Sverige helt enkelt. Dessutom gör det att andra bolag som sköter det bra får svårt att överleva. Är det för billigt för att vara sant, så är det mest troligt det också, säger han.
