Vad påverkar konjunkturen framåt och har verkligen hushållens tjockare plånböcker någon effekt på det. Andreas Wallström som är prognoschef på Swedbank berättar under Fastighetssveriges event Stora Bostadsdagen om sin analys av läget i ekonomin. Det är två siffror som han ser särskilt allvarligt på.
2023 var Sveriges BNP ett av det hårdast drabbade i hela Europa och såg en krympande ekonomi tillsammans med de baltiska länderna. Nu är förväntningarna högt ställda på 2025 där Sverige förväntas växa snabbare än många andra länder, med en prognostiserad tillväxt om tre procent. När nu 2025 närmar sig med snabba steg så ser inte Andreas Wallström riktigt samma ljus på horisonten.
– I ekonomin så är vi fortfarande närmare 2023 är jag rädd. Jag tror inte att det har vänt runt än.
Många lägger förhoppningen och förväntningarna i prognoserna till kommande räntesänkningar. Problemet som han ser för den svenska ekonomin är dock är en annan.
– Svensk ekonomi har varit väldigt känslig för inflationen. Men inte ens i Tyskland så ser det lika dåligt ut på arbetsmarknaden som det gör i Sverige. För ett år sedan växte den i nästan hela landet, med ökad sysselsättning överallt.
– Nu faller sysselsättningen nästan överallt, till och med i storstadsregionerna och i Stockholm. Det är väldigt ovanligt och nu får vi leta efter små arbetsmarknadsområden som fortfarande växer. Det här har vi inte sett i andra länder, för i de flesta andra europeiska länder och i USA för den delen, så fortsätter sysselsättningen att stiga.
Andreas Wallström säger att det nu är väldigt svårt att göra en prognos om konjunkturen. En stor del i det är att delar av svensk ekonomi har aldrig haft bättre tider än vad de har just nu. Ser man till svensk export så har den slagit sitt 37-åriga rekord, med antal bolag som exporterar.
– Vi har aldrig exporterat så mycket som vi gjorde nu i somras och detta trots en väldigt dålig utveckling i Tyskland, som trots deras problem och svaga utveckling inte slagit mot den svenska exporten.
Det förklaras inte av den svagare kronan primärt, utan handlar väldigt mycket om att det vi exporterar mer av nu är ingenjörstjänster, likt det till exempel Ericsson gör.
– Våra marknader för exporttjänster är inte primärt Tyskland, för då är USA och Storbritannien de största marknaderna. Det är inte här vi ska hoppas på vändningen, för exporten går redan bra.
Prognoschefen fortsätter att säga att han finner det underhållande att vissa har tagit åt sig äran för att kampen mot inflationen är vunnen. Det var det första man menar sig har löst från regeringens sida med den restriktiva finanspolitiken. Samtidigt menar Riksbanken att det varit ett grupparbete tillsammans med finanspolitiken och arbetsmarknadens parter. Sanningen är att vi har exakt kopierat inflationen som först slog till i USA och sammanföll med exakt den samma i euro-området.
– Det som är så oerhört fascinerande, för min bild är att grupparbetet faktiskt inte spelat någon som helst roll för svensk inflation.
Snarare är det en annan siffra som man notera lite extra. Siffran 71,4 procent som är det globala innehållet i svensk inflation enligt en uppskattning som Bank of International Settlements gjort när de försökt räkna ut globala innehållet i olika länders inflation.
– Sverige sticker ut så högt här eftersom det är ett litet öppet land. Snittet är annars runt 50-60 procent. Och detta gäller kärninflationen, exklusive energi. Tar vi in energi så är det närmare 80 procent i Sverige.
Frågan man hade kunnat ställa sig då är om Riksbanken alls hade behövt höja räntan. Han menar att den enda skillnad som hade blivit om man inte följt ECB till punkt och pricka skulle varit en svagare krona och kanske därmed en något högre inflation.
Det som många lägger hoppet till är bostadsmarknad och konsumtion som fallit så mycket, där till exempel möbelkonsumtionen är ner 30 procent på två år. Nu kommer många prognoser som spår att konsumtionen kommer öka igen i spåren av räntesänkningar och att hushållens plånböcker blir tjockare. Swedbanks prognos är att inom loppet av sex månader så kommer vi ner på en styrränta på två procent, en normal styrränta.
– Den prognosen kommer säkert visa sig vara fel. Det kanske blir 2,25 eller 1,5. Jag tycker det är osagt åt båda hållen, men att vi ska ner ganska mycket från dagens nivå.
– Det är svårt att se varför man inte ska göra det. Det finns inga stora inflationshot, men svensk ekonomi går svagt. Skulle vi få en sämre utveckling och att ekonomin inte vänder kommer vi få se ännu lägre styrräntor.
Som sagt ligger mycket av hoppet på hushållen och den ökade konsumtionen. Det är också en fråga som måste problematiseras. För även om inflationen normaliserats så har inte hushållen förstått det ännu. När Konjunkturinstitutet gör sin undersökning av vad gemeneman på stan tror inflationen ligger på så är genomsnittet 14 procent.
– Hushållen är alltid lite mer pessimistiska än vad den faktiska inflationen är. Men nu är det ett ovanligt stort gap, vilket beror på att man blandar ihop prisnivåer och inflation.
– Vi borde prata mer om prisnivåerna egentligen, för det är ju vad hushållen betalar och som gör att upplevelsen av att inflationen är hög. Det är också genom prisnivåerna som hushållen inte märker av att ekonomin blir bättre – och då kommer de inte heller konsumera.
Den viktiga siffran är därmed konsumentprisindex som är upp 20 procent de senaste två åren, vilket är jäkligt höga priser säger Andreas Wallström. Särskilt i kontrast till den löneutvecklingen, som tuffat på, men som ligger långt under den allmänna prisutvecklingen som drabbat hushållen.
– Det kommer ta tid innan det här gapet sluts. Det är anledningen till att jag själv är tveksam till vår optimistiska prognos om konsumtionen. Jag tror att det här kan ta längre tid än vad många tror.
