Igår, torsdag, meddelade Riksbanken att de lämnar styrräntan oförändrad. Likaså räntebana framåt. Även om riksbankschefen lämnade det öppet för en ytterligare höjning nästa år är mångas bedömning nu att räntetoppen är nådd. Fastighetssverige vände sig till två av Sveriges mest kunniga experter för höra deras analys av beskedet och när vi kan se första räntesänkningen.
Christina Nyman, Handelsbankens chefsekonom, var inte förvånad av Riksbanksdirektionens beslut.
– Det var inte speciellt oväntat. Förväntningarna hade skiftat ner tydligt efter det senaste inflationsutfallet och det var 50/50 om de skulle höja eller inte.
– Min förväntan var att de, om de inte höjde, skulle signalera att det kan komma en höjning senare – och den signalen kom också. Blir det ett fortsatt inflationstryck så är man redo att höja och sätter ungefär 25 procents sannolikhet för detta i februari.
Var det rätt beslut att lämna den oförändrad?
– Jag hade förordat en höjning och samtidigt kommunicerat att nu är det färdighöjt. Nu valde Riksbanken att lämna räntan oförändrad men signalera att det kan komma mer. Jag ser inte att effekten är väldigt annorlunda beroende på vilket alternativ man väljer.
Vad betyder det här beskedet om att ränta lämnas oförändrad för bygg- och fastighetsbolagen?
– Det finns nog bolag som andas ut, men beskedet ändrar inte deras finansieringssituation på något påtagligt sätt. Det kommer fortsatt vara svårt få ihop en byggkalkyl och de fastighetsbolag som har skulder kommer fortsatt se sina finansieringskostnader öka när låneavtal skrivs om.
– De stora svängningarna i bostadsbyggandet beror till stor del på de stora svängningarna i räntorna. Vi är räntekänsliga i Sverige, framför allt hushållen; vi har korta räntebindningstider och har en mindre fungerande hyresmarknad, jämfört med andra länder, som alternativ. Vi har också haft en period när vi inte byggt någonting. Vi har inte det jämna, underliggande byggandet som man har i vissa länder, utan här är det marknadprissättningen som avgör om det byggs eller inte. Det blir väldigt konjunkturskänsligt, helt enkelt.
När det gäller bostäder så tror Christina Nyman på fortsatt låg försäljningstakt och stillastående priser.
– Vi räknar inte med någon kraftig uppgång eftersom vi räknar med att räntorna kommer att vara högre historiskt; vi kommer inte tillbaka till lågräntenivån. Men svagt ökande försäljning kan komma under slutet 2024 och in i 2025, vilket också har att göra med att det inte byggs särskilt så ökar det efterfrågan på befintligt bestånd, säger hon.
Hur ser du på den räntebana som Riksbanken har, borde de förändrat den mer?
– Jag tror de kommer sänka räntan tidigare än vad man kan utläsa ur räntebanan men det hade varit konstigt om de signalerat det nu. Inflationen har trots allt kommit in lite högre än deras senaste prognos i september.
När tror du att första sänkningen kommer?
– Vi räknar med en första räntesänkning i fjärde kvartalet 2024. Då bedömer vi att inflationen har kommit ner tillräckligt för att Riksbanken ska känna sig trygga med att lätta på gasen.
De tror också att det kan bli en till höjning nästa år – hur sannolikt tror du att det är att de tar det beslutet?
– Man ska nog inte tolka Riksbanken som att de tror de kommer höja nästa år men de är noga med att tala om att det kan komma ytterligare räntehöjningar om inte inflationen fortsätter falla som förväntat. Det är samma typ av kommunikation som vi hör från de amerikanska och europeiska centralbankerna. Jag tror inte att de höjer mer men att de absolut är beredda att göra det om inflationsnedgången stannar av eller till och med vänds till en uppgång.
Vad händer nu?
– Man kan ju tänka sig att marknadsräntorna på finansmarknaden går ner en aning, eftersom det fanns förväntningar på en höjning. Vad gäller valutan så kan man tänka sig en viss försvagning, säger Christina Nyman.
Även Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank, hade förutspått att räntan skulle höjas.
– Det var en stor osäkerhet inför mötet. Analytiker var oeniga, vi hade räknat med en höjning och marknadsprissättningen låg närmare 50/50 för en höjning, säger han.
Var det rätt beslut att lämna den oförändrad?
– Ja, jag tycker det var rätt beslut. Inflation är tydligt på väg ned samtidigt som arbetslösheten stiger och tillväxtutsikterna är svaga. Givet detta borde det snarast bli dags att börja fundera på räntesänkningar.
Vad betyder det här beskedet om att ränta lämnas oförändrad för bygg- och fastighetsbolagen?
– Med större sannolikhet kan vi nu säga att räntetoppen är nådd så jag antar att det var ett välkommet besked för branschen.
Hur ser du på den räntebana som Riksbanken har, borde de förändrat den mer?
– Jag fäster inte så stor vikt vid räntebanan längre ut. Den bör betraktas mer som ett kommunikationsverktyg här och nu, snarare än deras bästa prognos på framtiden.
När tror du att första sänkningen kommer?
– Vi ligger kvar med att den första sänkningen kommer i juni 2024. Sänkningstakten därefter blir en sänkning vid vartannat möte, vilket innebär en nivå på styrräntan på 2,5 procent i slutet av 2025.
De tror också att det kan bli en till höjning nästa år – hur sannolikt tror du att det är att Riksbanken tar det beslutet?
– Det var väntat att om de skulle ligga still så skulle de samtidigt signalera viss sannolikhet för en höjning senare. Det ligger i linje med kommunikation från Fed och ECB.
– Jag bedömer det som mycket osannolikt att vi får se en höjning till mot bakgrund av den allt svagare ekonomiska utvecklingen och lägre inflationen, säger Andreas Wallström.
