Jesper Hansson, som är makroanalytiker på Swedbank, talar på Fastighetssveriges event Stora Bostadsdagen i Stockholm under torsdagen. Från scenen berättar han bland annat att kredittillväxten nu är nere på 2-3 procents årlig förändring för hushåll. Inte så konstigt, eftersom räntorna har gått upp, hushållens realinkomster har gått ned, man köper färre nya bostäder, omsättningen på bostadsmarknaden har gått ned, kredittillväxten går ner.
– Jag tror inte vi fått se den fullständiga effekten av räntehöjningarna ännu, säger Jesper Hansson.
Inflationen har fallit tillbaks tydligt och kommer att gå ner ännu mer, men ligger fortfarande betydligt högre än centralbankernas prognoser. Många av centralbankerna kommunicerar fortfarande att det gäller att hålla i, att hålla uppe räntorna under lång tid. Man vill hellre ha räntan lite för hög än för låg eftersom man är rädd för att inflationen ska ta fart igen.
– Det pratas mycket idag om växelkursen; jag tror inte det är det viktigaste för riksbanken. Anledningen till att det pratas så mycket om den är för att så många medborgare och företagare är bekymrade över och har problem med en svag växelkurs och en svag krona. Men riksbanken är medveten om att det där kommer att lösa sig så småningom och att det inte har så jättestor effekt på inflationen, säger Jesper Hansson.
Sedan ungefär ett år tillbaka har inköpschefsindex legat på mellan 45-50, vilket brukar indikera ett svagt förtroende. Detta är inga katastrofnivåer – de har legat lägre under exempelvis covid – men däremot har de legat lågt ett långt tag, över ett år.
– De här siffrorna signalerar att man inom tillverkningsindustrin ser ganska svart på framtiden. Det pekar inte på att man tror att det inom en snar framtid kommer att bli bättre. Vi pratar då om perioden mellan tre till sex månader framåt, längre än så kan vi inte se i de här prognoserna. Det kan vända upp och det kan vända ner och då får man göra om sina prognoser, förklarar Jesper Hansson och fortsätter:
– I Europa ser vi en svag tillväxt just nu och även nästa år och för Sveriges del går det till och med sämre än i euroområdet; här har vi en negativ BNP-tillväxt. En faktor som spelar in här, som vi har gemensamt med bland andra Tyskland, är att industrin mattats av betydligt, vilket drabbar oss industriberoende länder extra hårt. Dessutom kan man lägga till att den svenska finanspolitiken är lite stramare än genomsnittliga euroområdets.
Är då allt nattsvart. Nja, kanske inte. Man bör till exempel komma ihåg att svensk ekonomi kommer från ett starkt utgångsläge. Tack vare bland annat de strama tyglrna föll den svenska ekonomin lite mindre i Sverige än övriga EU under coronapandemin – och återhämtade sig också snabbare. Men den här gången ställs Sveriges starka utgångsläge mot sex dåliga tillväxtkvartal i rad. En överraskande sak som är värd att notera är den låga arbetslösheten. Den är alltså rekordlåg och detta trots vår svaga BNP och tillväxt.
– Det är lite överraskande. Många tror dessutom att även om den svenska ekonomin skulle fortsätta vara dålig så kommer sysselsättning att hålla sig på en hög nivå. Det som talar mot detta är att trenden för varsel pekar uppåt nu. Det går inte att höja priserna lika mycket som tidigare och mer fokus kommer då att hamna på kostnadsnedskärningar lite överallt i näringslivet.
När det gäller de totala investeringarna i hela ekonomin så delas de upp. Offentlig sektors investeringar går stabilt; det är en del infrastruktursinvesteringar och försvarsmakt som bygger fastigheter. Näringslivets investeringar, som tidigare varit generellt höga, visar nu svaghet.
– Bostadsinvesteringarna tror vi kommer falla 40 procent. Då pratar vi inte enbart nyproduktion utan även underhåll, renovering och så vidare och underhåll och renovering har hittills inte påverkats lika mycket som nyproduktion. Vi tror inte bostadsinvesteringarna kommer att vända uppåt förrän mot slutet av 2024. Där, någonstans, tror vi att botten är nådd, avslutar Jesper Hansson.
