Framtidens arbetsplatser behöver skapa mer än bara ytor att arbeta på. Det menar Alecta Fastigheter, som nu öppnar en forskningsbaserad testbädd i Stockholm där kontorsmiljöns påverkan på människors välmående ska testas, mätas och utvärderas tillsammans med forskare.
Alecta Fastigheter har tillsammans med Tengbom och Mälardalens universitet startat en testmiljö för att undersöka hur den fysiska utformningen av arbetsplatser påverkar människors upplevelser och välbefinnande.
Arbetet bygger vidare på en tidigare rapport som Alecta Fastigheter tagit fram tillsammans med forskningsinstitutet RISE. Rapporten identifierade fem områden som kan ha betydelse för välmående i den byggda miljön: natur, rörelse, sinnesintryck, gemenskap och trygghet. I den nya studien ska forskarna undersöka om motsvarande principer kan tillämpas på arbetsplatser.
– Fastighetsbranschen är bra på att mäta hur byggnader presterar. Nu behöver vi bli lika bra på att förstå hur miljöerna påverkar människorna som vistas i dem. Testbädden är ett sätt att gå från antaganden till fakta, säger Florence Cardell, affärsutvecklare på Alecta Fastigheter.
Testmiljön har utformats tillsammans med arkitekter från Tengbom, med utgångspunkt i bland annat forskning inom miljöpsykologi och neurodesign. Den innehåller olika typer av miljöinslag som bygger på hypoteser om vad som kan påverka välmående på arbetsplatsen.
Bland de synliga inslagen finns grönska, ytor som uppmuntrar till rörelse, mjukare former i inredningen och ljudmiljöer som är utformade för att bidra till lugn och återhämtning. Vissa delar av utformningen kommer inte att presenteras för deltagarna under testperioden, för att inte påverka studiens resultat.
Mälardalens universitet ansvarar för metodik, uppföljning och analys. Studien utgår bland annat från teorier om hälsa och välbefinnande som har använts inom stadsplanering och arbetslivsforskning. En av dessa är KASAM, känsla av sammanhang, som handlar om människors upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
Den första forskningsperioden ska pågå i minst ett år. Enligt parterna är ambitionen att därefter fortsätta undersöka hur den fysiska arbetsmiljön kan påverka bland annat fokus, återhämtning och välbefinnande.
Resultaten ska användas som underlag för det fortsatta arbetet med hur framtida arbetsplatser kan utformas.
