Stockholm har ett mål om att markanvisa 8 000 bostäder varje år för att lösa den bostadsbrist som finns i huvudstaden. Krisen i konjunkturen har gjort det svårt för bostadsbyggarna att få hop kalkylerna och Anders Österberg, socialdemokrat och ordförande i exploateringsnämnden, menar att de under hösten fört flera dialoger om att ställa om planerna från bostadsrätter till hyresrätter.
På exploateringsnämndens sammanträde den 14 december beslutade det rödgröna styret om att markanvisa för 832 nya bostäder, varav 690 hyresrätter. Det innebär att Stockholms stad markanvisat för totalt 5 939 bostäder för helåret 2023 – med ett mål om 8 000.
För Fastighetssverige summerar exploateringsnämndens ordförande Ander Österberg (S) det år som gått.
Vad skulle du sätta för betyg för det arbete ni har gjort?
– Som gammal lärare så skulle jag vilja veta betygsskalan.
Mellan IG och MVG?
– Jag skulle nog sätta ett VG, väl godkänt, som betyg. Det finns flera faktorer som bidrar till det, men hade det varit ett slutbetyg hade det nog varit högre. Att det skulle bli ett VG nu handlar om att vi trots ett väldigt svårt konjunkturläge ändå har markanvisat nära 6 000 bostäder. Parallellt har vi också gjort en omorganisation av exploateringskontoret. Vi har försökt möta upp branschen bättre och följa upp de beslut och mål som kommunfullmäktige har satt för oss. Sen har vi också tagit fram en ny markanvisningspolicy under året.
– Så det är ett otroligt stort arbete som har gjorts. Så jag är stolt – men inte nöjd, säger Ander Österberg.
Det är ju en bit kvar till målet på 8 000 bostäder markanvisade per år och det har varit ett utmanande år – vad skulle du säga att de större utmaningarna har bestått utav?
– Den största utmaningen är både konjunkturläget och krisen som kommer med den. Dessutom är det är flera kriser i den här krisen. Vi har jobbat väldigt hårt, framförallt under hösten med att kunna försöka möta olika byggaktörer för att ändå försöka få fram produktion.
– Det ser man inte minst i ett av våra mål från fullmäktige om att minst hälften av det vi markanvisar ska vara hyresrätter. Nu på höstsidan så ser man att det är en klar övervikt av hyresrätter som har markanvisats.
Anders Österberg säger att det är väldigt viktigt för staden att de får fram fler hyresrätter.
– För att det behövs i en stad som Stockholm. Vi behöver ha hyresrätter utöver bostadsrätter. Men marknadsläget har inte varit det gynnsamt för bostadsrätten.
– Jag tror att nästa år kommer bli ett svårt år, för att krisen kommer att hålla i sig och vi kommer behöva jobba ännu hårdare, såklart.
Hösten har bestått av ett stort antal krismöten på politiks- och förvaltningsnivå och tillsammans med byggaktörerna berättar han.
– I mitten av december hade jag ett ganska stort möte med ett antal olika byggaktörer. Vi har försökt vara ganska flexibla i vår dialog med dem och vi har exempel på några byggaktörer som får svårt att få ihop kalkylerna på bostadsrätter.
– De har frågat om att de får bygga hyresrätter istället vilket vi varit flexibla med för att byggnationer ska komma igång.
Ander Österberg är extra stolt över markanvisningen i Tensta terrassen. Där kommer man lägga fokus på att lägenheter med fler rum. Det har tagit många decennier att komma fram till beslutet, men nu är det äntligen igång säger han.
– Det jag är extra stolt över. Det andra är Kista ängar, som blir ett blandadkvarter med så väl bostadsrätter, hyresrätter och studentbostäder, som kommer bli otroligt vackra.
– Vi var där för några månader sedan och träffade de byggaktörerna, SKB och Byggvesta, och det kändes också väldigt bra. Även om det såklart finns utmaningar.
Fokus Järva är en satsning som hela staden gör för den skuld staden har efter att i flera år försummat stadsdelen. Nu har prioriteringen på området stärkts i så väl norra och södra Järva. Anders Österberg gläder sig särskilt åt den utveckling som varit i Järva, Rinkeby, Tensta och Hjulsta. Områdena har haft en positiv utveckling med skolresultat som går uppåt. Där finns också mark och en god dialog med byggaktörer om hur de ska kunna utveckla områdena ännu mer.
– Norra Järva har vi ett planprogram med ungefär 12 000 lägenheter i pipeline. Men vi har märkt att vi har ett stort intresse även i södra Järva. Vi märker att vi har en väldigt positiv utvecklingen i det här området
– Men det är klart att vi vill ju ha ännu mer byggande i Stockholm för att vi vet om hur viktigt byggandet är i Stockholm. Om Rom är den eviga staden så kommer Stockholm alltid vara den föränderliga staden.
Stockholm har problem med byggbarmark. Har ni tagit några större grepp under året på att just lösa den biten?
– Vi har ju kommungränser i den här stan som begränsar oss. Det finns inte stora ängar med mark som säger ”kom och bygg här”. Utan det är hela tiden ett pussel i vår stad. Men vi jobbar med olika infillprojekt, som med Kista ängar till exempel. Sen kommer vi också bygga Torshamnsgatan, med ett område som kommer innehålla idrottshotell, sportanläggningar, hyreslägenheter.
– Kista kommer bli väldigt vackert, hoppas vi, med många mer bostäder. Precis som vi också kommer även bygga Husby och Akalla. I Husby har vi nu tagit beslut att vi möjliggör 930 stycken bostäder. Vi kommer även ta tag i flera områden också under kommande år.
Världens högsta trähus, 42 våningar i trä och med restaurang på toppen. Tekniskt museet till Tensta och en solcellsfabrik med en investering på en halv miljard i Kista. Så det sker otroligt mycket investeringar säger Anders Österberg som menar att det är en väldigt positiv utveckling för de områden som präglats av utmaningar.
– Det gör att flera byggaktörer också får upp ögonen för Järva och också vill investera här.
– Samtidigt håller vi ögonen på Järva och utvecklingen där. Vi har dialog om vissa förtätningar som kan bli bra tillskott i området. Målet med att vi hela tiden bygger om och förädlar Stockholm så kan vi också få igång investeringar, handel och jobb i området, och då måste vi också ta rätt beslut där.
Vad skulle vara för stimulans som ni önskar er från regerings sida i den här krisen?
– Det är så att den största bostadspolitiska åtgärden som den tillfälliga regeringen har gjort det är ju att ta bort investeringsstödet och det i en tid när vi inte bara står inför en byggkris – utan även en arbetslöshetskris. Här krävs det också en regering som slutar vara passiva. De måste kliva fram här och nu.
– Om vi tycker att det är en kris i Stockholm, hur ser det då ut i övriga landet? Det blir en trippelkris, säger han.
Det är alltså ett investeringsstöd som ni skulle vilja se igen?
– Det är det minsta målet att återinföra investeringsstödet. Men man måste också testa det på fyra miljarder kronor årligen. Nu när det är en brinnande kris så har regeringen aviserat att de istället lägger cirka 80 miljoner kronor att omvandla kontorslokaler till bostäder och bygga småhus. Det är alldeles för lite. Det innebär ett genomsnitt på ungefär 275 000 kronor per kommun.
– Det håller inte. Vi vet också att genom att hålla uppe bostadsbyggandet så har vi använt fler människor i arbete. Inte bara byggarbetarna – utan all industri kring byggarbeten som också gynnas om husen byggs.
Han säger att det är jätteviktigt att regeringen kliver fram och visar på ledarskap. Det krävs en dialog med branschen och att de kommer med de åtgärder som behövs.
Vad har ni själv för möjligheter i Stockholms stad att stimulera byggandet?
– Vi har kontinuerliga dialoger med branschen och vi analyserar hela tiden situationen. Man får möta vissa byggaktörer på lite olika sätt. Dels har vi gjort så att flera byggaktörer har fått byta från att bygga bostadsrätter till hyresrätter.
– Vi har också infört en halv miljard i jämlik stadsplanering. Det ska underlätta att bygga där marken inte är lika värdefull som i andra delar av staden. Det underlättar också för byggandet. Sen så kommer fler förslag här under våren då vi arbetar nära och ihop med branschen för att se vilka åtgärder vi kan komma fram med.
Är det någonting särskilt som du skulle säga att förvaltningen har varit extra duktiga på i 2023?
– De var väldigt skickliga på att få fram planer och ritningar över Fokus Järva och har haft en aktiv dialog där. Hur vi kan få fram fler bostäder, hur vi kan motverka trångboddheten, hur vi kan se till att minska bostadsköerna. Stockholm är en fantastisk stad och vi vill ju att fler människor ska ha möjlighet att kunna bo kvar.
– Men vi vill att de som vill bli nya stockholmare även ska ha möjlighet att kunna flytta till vår vackra stad, vilket vi ser i Järva med företagare, arbetsplatser och fler investeringar.
Om jag tolkar dig rätt så är du lite så orolig för hur det kommer att gå under 2024. Vad är orosmolnen?
– Orosmolnen är att den här krisen biter sig fast och är kvar under 2024 och när byggarbetsplatserna står stilla då är det dåligt för Sverige och dåligt för Stockholm.
– För vi behöver ha den här levande och föränderliga staden.
Vad ska ni göra i din nämnd under nästa år som gör att ni får ett MVG?
– Vi ska arbeta stenhårt för att möta krisen. Vi ska se till att göra det som är bäst för Stockholm och Stockholmare och navigera utifrån det. Sen ska vi också självklart se till att nå försöka att nå fullmäktiges mål.
– Men vi ska komma ihåg att i början på 2023 så såg det riktigt bra ut. Men sen slog krisen till och nu handlar det om att vi också måste bedömas utifrån hur vi hanterar krisen som kommer att vara även under nästa år.
