Finanspolitiken är expansiv. Det räcker med att räntan sänks till en normal nivå, som 2,25 procent, för att säkra återhämtningen och inflationen på 2-procentsmålet menar Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman. I Handelsbankens Konjunkturprognos förutspås ytterligare ett par år med måttlig global BNP-tillväxt. Men en upptrappning av handelskonflikter, särskilt mellan USA och Kina, kan hota återhämtningen och blåsa liv i inflationen.
Medan det kan krävas åtstramande styrräntor i USA, Storbritannien och Norge ser Handelsbankens ekonomer framför sig en normalisering av räntorna i euroområdet och Sverige.
Med en handelskonflikt på ingång är utvecklingen svårprognostiserad och det finns många möjliga utfall. Handelsbankens ekonomer gör ett antagande att USA höjer tullarna mot Kina och att Trumps administration genomför en begränsad höjning mot andra länder, med begränsade mothöjningar som svar.
– Men det finns många alternativa utfall och vi antar att flera är negativa än positiva, säger Christina Nyman.
Konsekvenserna i huvudscenariot, med 25 procent i bedömd sannolikhet, är något lägre global BNP, med något större negativ effekt för USA och Kina och mindre för euroområdet. De sektorer i Sverige som har störst export till USA är motorfordon och transportmedel, som utgör nästan en tredjedel av den totala exporten till USA. Effekten på svensk ekonomi bedöms ändå bli begränsad i detta scenario.
Det finns tecken på att den svaga svenska konjunkturen är på väg att vända. Expansiv finanspolitik, lägre räntor och stigande reallöner förbättrar hushållens köpkraft och banar vägen för en uppgång i hushållens konsumtion. Styrkan och tidpunkten för återhämtningen för hushållens köpkraft avgörs av vilken prioritering svenskarna gör mellan konsumtion och sparande framöver.
– Vi räknar med att hushållen kommer spara lite mer av sina inkomster än innan ränteuppgången men den starka inkomstutvecklingen ger ändå utrymme för en tydlig konsumtionsuppgång i år.
Tillväxten tar fart i år och arbetsmarknadsläget förbättras gradvis, men återhämtningen i svensk ekonomi hålls tillbaka av den svaga konjunkturutvecklingen i euroområdet och ett fortsatt lågt bostadsbyggande, enligt prognosen.
– Vi bedömer att sysselsättningen ökar med knappt 150 000 personer till slutet av 2027. Ökad köpkraften skapar fler jobb i tjänstesektorn och i handeln. Men allteftersom återhämtningen breddas påverkas de flesta sektorer positivt, med undantag för byggsektorn, säger Christina Nyman.
En majoritet av löneavtalen ska omförhandlas i vår. Prognosen är ett tvåårigt avtal med centrala avtal på omkring 3,2 procent per år och att de totala löneökningarna i ekonomin landar på drygt 3,5 procent under 2025 och 2026. Reallönerna började stiga ifjol och fortsätter stiga relativt snabbt under den närmaste tiden, efter att ha sjunkit två år i rad. Fortfarande i slutet av 2027 är det en bit kvar till reallönenivån 2021.
De flesta hushåll kommer nu få mer pengar över i plånboken. Det gäller särskilt höginkomsttagare och bostadsägare. Det bäddar för att utlåningen till hushåll ökar snabbare och en fortsatt återhämtning på bostadsmarknaden.
– Vi räknar med att bostadspriserna stiger i hela landet, i takt med ökade inkomster. Dessutom antar vi lättnader av bolånekraven som ytterligare driver upp priserna. Vi tror att bostadspriserna ökar med cirka sex procent per år 2025-2027, säger Christina Nyman.
De rörliga snitträntorna på bolån väntas sjunka till ca 3,2 procent under första kvartalet och förbli kring den nivån även nästa år. Bundna boräntor sjönk tidigt på förväntningar om kommande räntesänkningar och har under en tid legat lägre än rörliga men det förändras nu, enligt bankens ekonomer.
– Under hösten har boräntor med längre löptider sett förhållandevis förmånliga ut, men i dagsläget är det liten skillnad mellan att välja rörlig och bunden ränta.
Inflationen påverkas mycket av energipriser men den underliggande inflationen ligger på 2 procentsmålet. Handelsbankens ekonomer räknar med att Riksbanken gör en sista räntesänkning till 2,25 procent i januari och därefter behåller den räntan.
– Med en inflation på målet och en ekonomisk återhämtning som förväntas ta fart 2025 ser vi inte att det behövs fler räntesänkningar, säger Christina Nyman.
Kronan är svag och påverkas i nuläget mycket av det globala ränteläget och den handelspolitiska osäkerheten. Först när omvärldsräntor sjunker, osäkerheten lättar och riskerna minskar framåt 2026 väntas en tydligare, om än successiv, förstärkning av växelkursen.
Den 6 mars hör du Christina Nyman prata om det makroekonomiska läget på Fastighetsmarknadsdagen Jönköping. Säkra din plats här.
Presenteras av H2M Fastighetsteknik, en del av CBRE
Presenteras av Pattern Geographic
Bolag Tillväxten står i fokus när David Carlsson talar om vad han vill åstadkomma som ny vd för Diös. Bolaget ska vara både köpare och säljare och många stjärnor verkar stå rätt för den marknad de agerar på. På flera håll ser han att norra Sverige är mindre volatilt än storstäderna och att utmaningarna är färre – men först behöver man hantera en nedgång i uthyrningsgraden.
Kommentera
När du lämnar en kommentar måste du uppge e-post, den används endast till att informera dig om svar på din kommentar och visas inte för andra besökare.