I enkäten bedömer 127 av landets kommuner att det råder underskott, vilket är 21 färre jämfört med förra året och 53 kommuner färre jämfört med för två år sedan.
Att färre kommuner rapporterar ett underskott på bostadsmarknaden innebär dock inte att fler bedömer att det råder balans. Tvärtom har antalet som ser ett överskott mer än fördubblats, från 21 kommuner i fjol till 48 i år.
Bostadsmarknaden bedöms fortfarande som svåröverskådlig, och en del kommuner lyfter fram matchningsproblem där rätt bostad saknas trots att det finns lediga bostäder.
Underskottet för ungdomar fortsätter att minska – för åttonde året i rad. I år bedömer 137 kommuner att det råder balans på den lokala bostadsmarknaden för denna grupp.
Samma trend gäller nyanlända som bosatt sig på egen hand. 175 kommuner ser i år balans, en liten ökning från 164 i fjol – men ett stort steg från 2020, då endast 70 kommuner gjorde samma bedömning.
I årets enkät förväntar sig kommunerna en vändning av bostadsbyggandet och bedömer att antalet påbörjade bostäder kommer att öka 2026.
Kommunernas bedömningar om vilka typer av bostäder som förväntas påbörjas de närmaste två åren skiljer sig mycket åt, även om det finns en gemensam förväntan om att småhusbyggandet kommer att öka något redan 2025. Höga produktionskostnader och svårigheter att få lån är fortfarande de främsta faktorerna som enligt kommunerna hindrar bostadsbyggandet.
Bolag Amerikanska Hines har tagit ett första kliv in på den svenska bostadsmarkanden. Efter affären med Magnolia berättar Hines Nordenchef, Staffan Unge, för Fastighetssverige om tankarna kring ytterligare tillväxt inom segmentet, var man tittar efter nya investeringsmöjligheter och hur man ser bostadsmarknaden i Sverige utvecklas framöver.
Kommentera
När du lämnar en kommentar måste du uppge e-post, den används endast till att informera dig om svar på din kommentar och visas inte för andra besökare.