Mängden godsvolymer i Sverige och i omvärlden förväntas öka till och med år 2045. Industrin i Sverige bygger ut på många områden. Tillsammans med medborgarnas behov av arbetspendling finns det väldigt stora behov av ny infrastruktur. Nu har den utredning som tittat på nya sätt att effektivisera och snabba på infrastrukturarbetet i Sverige lämnat in sin rapport. Under måndagen tog ansvarig minister Andreas Carlson emot den.
Under måndagen tog infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) emot ”Utredningen av Effektivitetsvinster genom alternativa former för organisering och finansiering av statlig transportinfrastruktur” av särskilda utredaren Claes Norgren.
Just nu är Trafikverkets förslag till ny nationell plan för infrastruktur i Sverige ute på bred remiss. Andreas Carlson menar att regeringen prioriterar och lägger fokus på att rusta upp den svenska infrastrukturen.
– Vi har en stor underhållsskuld på både väg- och järnvägsnätet, men vi har också stora behov när det kommer till nyinvesteringar i infrastrukturen, säger Andreas Carlson under pressträffen vid överlämnandet av utredningen. Han fortsätter:
– Regeringen har också sett ett behov av attpåbörja ett paradigmskifte i hur vi planerar infrastruktur i Sverige. Därför har vi gett Claes Norgren i uppdrag att ta fram förslag på ett effektivare genomförande. Det handlar förstås om samhällsekonomisk effektivitet.
Regeringens motiv till utredningen är att få ut så mycket som möjligt av skattebetalarnas pengar och därför pröva nya sätt att planera och bygga infrastruktur på. Man vill få fram alternativa finansierings- och genomförandeformer, under förutsättning att det antingen går att bygga infrastruktur snabbare än idag, eller att det görs mer kostnadseffektivt än idag.
– Det vi arbetar med handlar om både mer pengar till infrastruktur och mer infrastruktur för pengarna, skanderar Andreas Carlson, som också menar att Sverige har planerat och genomfört infrastrukturprojekt på ungefär samma sätt under ganska lång tid.
– Om man gör på samma sätt, återkommande, så får man också samma resultat. Det är därför som vi nu ser att vi behöver hitta nya sätt att planera och bygga infrastruktur på i Sverige.
Regeringen har därför bedömt att det, under kommande planperiod, bör genomföras investeringsobjekt som projekteras och byggs av någon annan aktör än Trafikverket. Till exempel genom offentlig privat samverkan, så kallad OPS, eller genomförande i bolagsform.
Mot bakgrund av detta har Claes Norgren, den 19 juni, fått uppdraget att som särskild utredare föreslå hur alternativa former för organisering och genomförande av statlig transportinfrastruktur kan införas i Sverige.
– Uppdraget har inte gällt om utan hur, det har varit ledstjärnan för oss i utredningen, förklarar Claes Norgren och fortsätter:
– I våra direktiv är det två verktyg som nämns särskilt: statlig bolagsform och offentlig privatsamverkan. Det står också i direktivet: ”lämna inga författningsförslag” och det gör vi inte heller, inga nya lagförslag. Det här innebär att de framlagda förslagen och slutsatserna är tänkta att kunna genomföras utan den extra tid som ett lagförslag eventuellt skulle ta, samt att riksdagens mandat inte påverkas.
Mängden godsvolymer i Sverige och i omvärlden förväntas öka till och med år 2045. Fehmarn Bält, den 18 kilometer lång tunnelförbindelsen mellan Rødby i Danmark och Puttgarden i Tyskland, kopplar samman Skandinavien med fastlandet via både bil- och järnvägsspår och förväntas öppna 2029, vilket innebär att trafiken i Skåne kommer att flöda. Göteborgs hamn håller på att genomföra utbyggnad som kan förväntas ge mycket stora och ökande godsvolymer. Industrin i Sverige bygger ut på många områden och tillsammans med medborgarnas behov av arbetspendling finns det väldigt stora behov av ny infrastruktur.
– Vi har särskilt tittat på utvecklingen i Danmark, Norge och Finland, där man i alla de tre länderna för strategiskt viktiga infrastrukturprojekt har valt att skapa specialdedikerade statliga bolag för att genomföra de här typerna av strategiska investeringar. I Danmark har man ju Sund och Bält, i Norge har man Nyväger och i Finland Västlänken och två andra statliga nybildade utvecklingsbolag på järnvägsområdet, berättar Claes Norgren.
Speciellt när man tittar på Norge och erfarenheterna som finns där visar sig stora möjligheter till kostnadsbesparingar i själva bolagen. Det man också ser är att inslaget av institutionell konkurrens påverkar deras trafikverk. Ett plus ett blir tre på det här området, menar utredaren.
Vad är det då utredningen föreslår? Till att börja med att det bildas ett statligt ägt bolag som ansvarar för utpekade objekt när det gäller vägar och järnvägar. Det bolaget bör ha ett samhällsuppdrag. Det innebär att man för över ett antal portföljobjekt som då ska förvaltas i bolaget på effektivaste sätt och man är med i hela resan från planering, projektering, entreprenörer och underhåll.
– I staten finns redan två bolag som har uppgifter på infrastrukturområdet: Arlandabanan och Swedab. Vårt förslag är att man samordnar de här bolagen i en tänkt bolagskonstruktion. Vi har också fått en underlagsrapport från Trafikverket med nio förslag till möjliga projekt inom OPS-området och är övertygade om att det finns internationellt kapital. Vi är dock försiktiga och säger att OPS är ett verktyg man kan använda. Det krävs ytterligare utredning av hur det här ska tas vidare. Det är vår slutsats på det området, säger Claes Norgren.
När det gäller finansiering av det statliga bolaget så föreslår utredningen samma modell som finns i Norge när det gäller nya vägar: ett fast anslag årligen på statsbudgeten, inom ramen för det finanspolitiska ramverket och inordnat i den nationella infrastrukturplaneringen.
– Vår bedömning är att man skapar en möjlighet att med en ny organisationsform utmana etablerade rutiner. Att man kan skapa starkare incitament i en bolagsform med lite andra frihetsgrader. Att, precis som i Norge, skapa en institutionell konkurrens mellan Trafikverket och en alternativ utövare.
Utredningen föreslår också att Trafikverket får ett fortsatt uppdrag att utveckla OPS-projekten som de tagit fram.
– Vill man gå i den här riktningen så bör man naturligtvis lägga en proposition om bolagsbildning. Regeringen bör ha möjlighet att beakta våra förslag vid färdigställandet och fastställandet av den nationella planen. Samverkan med Trafikverket blir väldigt viktigt med ett sådant här förslag. Hur det görs på andra ställen bör fastställa samverkansformer mellan Trafikverket och bolaget, säger Claes Norgren.
– Vi kommer nu att bereda detta, det kommer också att gå ut på remiss och det kommer att bli ett högt tempo, slår Andreas Carlson fast.
– Det är ingen tvekan om att behoven är mycket stora. Tanken är att de förslag som Claes Norgren har lämnat här ska kunna hanteras tillsammans med arbetet med nationell plan där regeringen har aviserat att vi kommer att fatta beslut under första halvåret 2026.
