Konflikten i Iran har fått oljepriset att stiga och osäkerheten att öka. Men hur stora blir effekterna på svensk ekonomi och på bygg- och fastighetsbranschen?
Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, ger sin syn på riskerna och förklarar varför huvudscenariot fortfarande är en fortsatt återhämtning.
Hur påverkar konflikten svensk ekonomi?
– Den mest konkreta effekten just nu är att oljepriset har ökat bortåt 10 procent över helgen, och räknat sedan årsskiftet rör det sig om uppgångar kring 30 procent. Men prisuppgångar i den här storleksordningen är inte ovanliga när den geopolitiska oron ökar. I samband med det så kallade tolvdagarskriget i fjol steg priset ungefär lika mycket. Än så länge är det alltså fullt hanterbart, men det finns naturligtvis betydande risker för större och mer bestående prisrörelser. Det skulle kunna påverka inflationen i Sverige, men Riksbanken kommer inte reagera på tillfälligt högre drivmedelspriser. För att det ska ske behöver vi se mycket stora uppgångar som börjar smitta av sig på andra priser i ekonomin, men ett sådant scenario är avlägset just nu, säger Alexandra Stråberg.
Är det risk för en avmattning i konjunkturen?
– Även om 2026 blir ett mycket turbulent år i världspolitiken behöver det inte nödvändigtvis bli detsamma i ekonomin. Om vi ser till hur krig och oroshändelser i andra delar av världen brukar påverka vårt ekonomiska mående i Sverige, så är den historiska erfarenheten faktiskt att hushållens konsumtion och företagens investeringar inte brukar påverkas nämnvärt. Faktum är att innehållet i regeringens budget sannolikt har större påverkan på tillväxtsiffran i Sverige i år än den dramatiska geopolitiken – hur märkligt det än låter.
Vilka konsekvenser kan en utdragen konflikt få?
– En mer varaktig och – ännu värre – intensifierad konflikt skulle kunna börja påverka investeringsviljan bland företagen och även efterfrågan på vissa exportmarknader. Men även i ett sådant scenario räknar vi med att den svenska återhämtningen fortsätter.
Hur stor är risken att en global osäkerhet gör investerare mer försiktiga i bygg- och infrastrukturprojekt och fastighetsprojekt?
– Vi lever ju sedan tidigare med betydande global osäkerhet i och med Rysslands krigsföring i Ukraina samt i viss mån till följd av andra geopolitiska oroshärdar. I den mån denna osäkerhet påverkar bygg- och infrastrukturprojekt, så tror jag att utvecklingen i Ukraina har större direkt påverkan.
Kan det få någon direkt inverkan på bygg- och fastighetsbranschen i Sverige?
– Varaktigt högre energipriser och olika störningar i leveranskedjor kan naturligtvis drabba bygg- och fastighetsbranschen, men här tror jag att den generella, inhemska efterfrågemiljön är viktigare, och vår bedömning är att denna är på väg uppåt både i år och därefter. Det kommer att motverka den oroliga utvecklingen i omvärlden.
Hur känsligt är svensk ekonomi kopplat till den här konflikten?
– Som ett litet, exportberoende land är vi särskilt känsliga för försämringar i den globala efterfrågan. Kriget i Iran skapar här en betydande risk, men vårt huvudscenario är fortsatt att den globala ekonomin utvecklas väl i år.
Något annat du vill lägga till?
– Kriget i Iran är en pågående händelseutveckling som mycket väl kan ta oväntad riktning kommande dagar. Även om vi i nuläget räknar med ganska måttlig påverkan på svensk ekonomi så är insatserna höga och läget kan snabbt komma att förändras. Skulle kriget utvidgas och intensifieras – och/eller om vi skulle se mer omfattande störningar i leveranskedjorna för olja – kan utsikterna försämras mer påtagligt, säger Alexandra Stråberg.
