”Vi expanderar inte i kvadratmeter – utan i megawatt”

Nyligen kom ett uppdaterat EU-direktiv om att datahallar får större krav på energieffektivisering. Samtidigt finns det en potential att stöpa om befintliga hallar för att värma upp fastigheter, minska på energikostnaden och bygga för ett mer klimatvänligt alternativ. Tloop lanserade sitt första datacenter med Capman Real Estate för en månad sen och nu har de tagit över en datacentral på 800 kvadratmeter på hemlig plats i centrala Stockholm. Bolagets marknads- och hållbarhetschef Cecilia Hjertzell berättar om deras kommande expansionsplaner.
”Vi expanderar inte i kvadratmeter – utan i megawatt”
Cecilia Hjertzell, marknads- och hållbarhetschef på T.Loop. Bild: T.Loop

Tloop beskriver sig själva som ett impact-företag, alltså att de sektorintegrerande jobbar med att ställa om datacenter till ett grönare alternativ. Det görs genom att de antingen förvärvar eller bygger upp datacenter i befintliga byggnader och genom att använda en värme ledande vätska kan de kyla ner datorservrarna och samtidigt använda restvärmen till att värma upp fastigheten, eller föra över det direkt i fjärrvärmenätet.
– Som i fallet med Capman Real Estate i fastigheten i Häggvik så minskar vi deras uppvärmningskostnader med 50 procent, säger Cecilia Hjertzell som är marknads- och hållbarhetschef på bolaget.

Samarbetet med Capman Real Estate inleddes i 2022, och den 152 kvadratmeterstora ytan i fastighet The Factory i Häggvik invigdes i december 2023. I början av januari stod det också klart att de förvärvat ett befintlig datacenter i centrala Stockholm. Var och med vilken hyresvärd kan Cecilia Hjertzell inte gå in på.
– Det är skyddsklassat, som det ofta är med den här typen av anläggningar. Men det jag kan säga är att det är en kommersiell fastighet och privat fastighetsägare, centralt i Stockholm.
Hur stort ingrepp blir det när ni ska bygga om lokalen nu?
– Mycket litet. Det handlar egentligen mest om att vi får rådighet över lokalen och att vi installerar upp oss mot den infrastruktur som redan finns i fastigheten.
Ni kyler ner datacentret med en av en fastighetsägares största fiender, en termisk vätska. Finns det inte risker för ”vattenskador”?
– Nej, inte direkt. Vi återanvänder alla vätska i ett slutet system, så det behöver inte spolas in ny. Vi använder oss också av vad som skulle kunna liknas med en floatingtank, både i utformning och storlek där vi sänker ner serverna.

Ni har som mål att nå en omsättning i bolaget om två miljarder inom tio år, går det att omvandla det till antal anläggningar eller kvadratmeter?
– Nej, men vi har ett mål om att växa till att vi producerar 30 megawatt varje år. Och det tror vi att vi kommer kunna göra redan i år.
– Vi har redan fler anläggningar i pipeline och har dialog mer fastighetsägare. Den anläggning vi har i Häggvik är på 152 kvadratmeter och producerar 0,2 megawatt. Medan den i centrala Stockholm är på en yta om 800 kvadratmeter och kommer kunna tillskapa drygt 1,7 megawatt, så det kanske ger någon fingervisning.

Cecilia Hjertzell säger att behovet av centralt placerade datahallar bara kommer öka i takt med digitaliseringen.
– Inte minst då vi går mot större användning av artificiell intelligens som är beräkningstung och därmed alstrar mer värme. Sen har vi också utvecklingen av sensordata, alltså en del av ”Internet of Things” som krävs för automatiserade system som självkörande bilar till exempel behöver. Där kan vi inte ha datacenter som ligger i Luleå för att styra det som sker i Stockholm i och med den latens som uppstår när data ska färdas så långt. Men också för att risken att känslig data kan komma ut om man har den lösningen.

Hittills har ni alltså två i Stockholm, kommer ni rikta blickarna utanför Stockholmsregionen också?
– Absolut, och det är mycket möjligt att det sker redan i år. Så de första åren nu kommer vi fokusera på de nordiska länderna. Men med tiden så ser vi att det finns en efterfrågan i hela Europa. Inte minst med tanke på kriget och att bristen på energi också gjort att det nästan blivit ett etableringsstopp av nya datahallar i Europa.
– Men det handlar också om att vi ska gå mot en fossilfri elproduktion, men där vind och vatten anses vara ostabila energikällor. Och där kan vår lösning vara ett stabilt tillägg i städerna, där vi kan lagra energi eller skicka ut det på fjärrvärmenätet när det behövs.

Så när ni nu ska växa – vad är det för typ av fastighet ni letar efter?
– Det viktigaste är att det finns en god tillgång till el. Sen att det är en fastighet som skulle gynnas av det, vilket ofta kräver att den är en central fastighet med annan verksamhet som skulle gynnas av den här typen av uppvärmning. Så en datorhall utan annan verksamhet ute på landsbygden är inte aktuellt.
– Utan vi är ute efter mörka källarlokaler, långt ner i byggnaden. Ytor som annars är ganska svåra för fastighetsägarna att hyra ut.

Läs också