Hur vill branschen bidra till att minska ledtiderna och vilka incitament saknas för att det hos kommunerna? Den frågan fick Henrik Orrsjö, regionchef, JM Ulrika Nyström, affärsområdeschef Bostad, Riksbyggen och Eva Torberger, vice vd, Skanska Sverige svara på.
På Västsvenska Handelskammarens seminarium om hur vi ska korta ledtiderna i byggandet så säger vice vd för Skanska Sverige, Eva Torberger, att det är otroligt viktigt att få ledtiderna oavsett konjunkturläge.
– Det är lätt att tycka i en låg konjunktur att nu blir det viktigt. Det är minst lika viktigt och kanske ännu viktigare en hög konjunktur. För vi måste få effektivitet. När vi går in och köper mark behöver vi ha förutsägbarhet. Om vi inte får förutsägbarhet, hur ska vi kunna fortsätta med det vi håller på med?
I slutändan så handlar det om samhällsnyttan och något så privat som våra bostäder säger hon, där kortare ledtider är viktiga för att kunna bostäder som människor har råd att bo i.
Ulrika Nyström som är affärsområdeschef Bostad på Riksbyggen fyller på med att säga att alla är vinnare på att få med ner ledtiderna.
– Möjligtvis att konsulterna som gör utredningar blir förlorare. Den tycker jag är en viktig poäng – det läggs 2,4 miljarder, möjligen mer på utredningar och det är orimligt i sig.
Hon menar vidare att de långa ledtiderna leder till att utvecklingen av samhället blir otidsenligt. Därmed är det viktigt med att jobba med en gemensam målbild.
– Sen kan man inte prata hur länge som helst utan vi behöver tidsplaner och styr upp verksamheten och bra kompetens som kan ta arbetet framåt.
– Men sen så handlar det till sist om att vara modig och säga det här är good enough och göra avvägningar.
Eva Torberger fyller på:
– För mig är kompetens precis det här modet att våga ta beslut. Sen behöver vi en politisk stabiliteten för att vi som utvecklare och exploatörer ska kunna känna stabilitet.
Henrik Orrsjö, regionchef på JM säger att en sak vi ofta glömmer när vi talar om ledtiderna i byggande är sista delen – att faktiskt bygga.
– Man kan inte bo i en detaljplan, man kan inte bo i ett bygglov. Vi behöver ta ansvar för att bygga bostäderna.
Det jobbar JM på själva, med ambitionen att korta de egna ledtiderna med 25 procent. Bland annat jobbar de med parallella processer och att hantera bygglov parallellt med plan.
– Det ställer krav på ökad kompetens även hos oss. Sen kan vi vara drivande mot kommunerna i varje enskilt projekt, att få till de startmötena och att vi har gemensamma mål.
Han fortsätter med att säga att det saknas incitament i kommunerna att hålla nere tid och kostnad, när det gäller hur man tar ut kostnaden för planläggning.
– Det finns planavtal där vi aktörer betalar för planen löpande. I och med det så det finns inget inbyggt incitament i många kommuner att jobba för att hålla nere tid och kostnader. Det tror jag är jätteviktigt rent generellt att ha tydliga incitament att jobba med.
– Ett av förslagen är att få till en ändring i PBL som gör att man inte ska ta ut förskottsbetalning om man upprättar planavtal. Men det finns inget som hindrar kommuner att redan idag arbeta på ett annat sätt.
Ulrika Nyström instämmer i det som Henrik Orrsjö säger och menar att det finns fler frågor som bostadsutvecklande bolag kan jobba med internt.
– Jag kan känna att vi ibland blir lite passiva, skyller på planmonopolet och menar att vi är ett offer av systemet, för att vi inte vill stöta oss med kommunerna – snarare än att ta ett steg fram och bidra. Jag tror vi kan ta lite mer plats i samtalen.
