Svenskarna har inte fött så få barn sedan mätningarna började år 1749. I snitt föder nu svenska kvinnor 1,45 barn och allra störst är minskningen i Malmö. Sara Mikkelsen, som är statistiker på Region Skåne, berättar hur det slår lokalt och vad det innebär för samhällsutvecklingen och fastighetsbehovet framöver.
De senaste dagarna har Fastighetssverige rapporterat om den nedåtgående trenden nationellt vad gäller barnafödandet och samtidigt vad storbolagen vill investera i framöver i Skåne. Sara Mikkelsen som är statistiker på Region Skåne berättar på Fastighetsmarknadsdagen Skåne om hur den demografiska utvecklingen kan påverka vilka fastigheter som behövs och hur det kan påverka bostadsbehovet.
– Utan människor så har vi inget behov av bostäder, lokaler eller kontor.
För hundra år sen var verkligen befolkningspyramiden just en pyramid. I dagsläget är det snarare formen av en gräddbulle säger hon, med en stor midja i mitten och en avsmalning i botten och samtidigt en växande andel i toppen, där dödligheten förskjutits högre upp i åldrarna. Gruppen i arbetsförålder som försörjer både de äldre och de yngre rör sig allt högre uppåt och närmar sig nu pensionen.
– Ålder betyder så mycket för alla beslut i samhället, inte bara för fastigheterna. Det handlar också om vad vi gör på fritiden, vad vi arbetar med, hur vi bor och vad vi behöver i vården.
Då Sara Mikkelsen jobbar för regionen så är det behovet av vård som är den fråga som hon jobbar närmast med. De äldre har stora vårdbehov och arbetsmarknaden inom det segmentet kommer fortsatt ha stora behov av personal. Även i framtiden finns det ett stort bostadsbehov, men då främst inom de bostäder som riktar sig till de äldre, med till exempel lägre trösklar, hiss och närhet till vård och service.
– Det ställer ett större krav på flexibilitet i fastigheterna. Vår prognos är att behovet av skolor och förskolor kommer minska med tio procent inom tio år vilket skulle leda till ett överskott av den typen av fastigheter. Då skulle man kunna tänka sig att man att de fastigheterna behöver ställas om till boenden och lokaler för vårdverksamheter. Men det är en utmaning med tanke på hur de är utformade idag.
Det har fötts cirka 16 000 barn årligen de senaste tio åren i Skåne, men nu ser man en störtdykning som inleddes de senaste tre åren. Detta i en region som snarare är van vid att gå mot trenden och ligga över snittet i antalet födda barn per kvinna. Hon säger att de förutspår att inom de närmsta tio åren kommer det knappt vara 70 000 fler invånare i Skåne. Det innebär en ökning med antal barn med drygt en halv procent per år, vilket samtidigt en halvering mot de senaste tio åren. Befolkningsutvecklingen kommer också slå annorlunda rent geografiskt.
– Befolkningen kommer öka mest i det området där redan flest bor, vilket främst är i sydvästra Skåne. Där är fortsatt bostadsbehovet stort. Men vi ser en befolkningsminskning i sju kommuner vilket är ovanliga siffrorna i Skåne.
– Vi ser samtidigt att det kommer behövas bostäder i hela Skåne, men då främst i de allra största kommunerna. Vår beräkning är att det behövs ungefär 5 850 bostäder om året de kommande tio åren och särskilt i Malmö och orterna intill.
Under åren så har det varit stora fluktuationer i barnafödandet, med till exempel den stora toppen under 40-talet. Hon lägger in en brasklapp om att även om vi ser en nedgång nu som inte riktigt går att förklara så vet vi inte hur kommande generationer i fruktsamålder kommer ställa sig till familjebildningen. Men det kommer göras från redan låga nivåer i antal kvinnor som finns i den kohorten.
– Det idealiska skulle vara om det föddes lika många barn gånger varje år för att vi inte skulle få stora svängningar i behovet av lokal-, bostads- och kompetensförsörjning. För en investering i fastigheter sträcker sig inte bara över de kommande tio, 20 eller 30 åren. Utan det som byggs ska ju finnas kvar minst 100 år. Det innebär att vi måste få till flexibiliteten i fastigheterna som byggs nu.
