Hur ska kommuner och länsstyrelserna kunna arbeta bättre med varandra för att kunna korta ledtiderna i byggandet? På ett seminarium, arrangerat av Västsvenska Handelskammaren, fick en panel ge sin syn på vad som brister och vilket arbete som nu pågår för att just göra byggprocesserna smidigare.
Bygg i tid var temat för det seminarium som Västsvenska Handelskammaren bjöd in till. Paletten av panellister bestod av allt från initiativtagarna till Bygg i Tid, som tagit fram ett ledtidsindex, till länsstyrelsen och representanter från ett antal västsvenska städer. Länsöverdirektör i Västra Götaland, Jörgen Peters, gav sin syn på hur länsstyrelserna jobbar för att effektivisera det egna arbetet. Han säger att deras position är att givetvis bidra till att minska ledtiderna, trimma där det går men också fortsatt göra ett bra jobb.
– Det är vårt uppdrag, men vi måste också följa den lagstiftning som vi har att följa och det är lagstiftningarna som bestämmer där. Det måste vara tydligt att vår roll är att tolka lagen och det är vi nog ganska duktiga på.
Med den kunskapen gör de också sin del i att återkoppla mot regering och andra myndigheter i vad som kan förbättras och hur steg kan tas för att göra besluten mer enhetliga över landet. Han säger att det som länsstyrelsen kan göra för att förbättra samarbetet mellan kommun och myndigheten är att bidra med deras kompetens och kunskap.
– Vi vill gärna att kunna bidra genom att ta en tidig dialog som skulle kunna minska de utredningar som ställs krav på senare. Men på en del måste vi nog fortsatt göra utredningar, för att fortsatt kunna ta de kloka besluten.
Med i panelen fanns också Maja Andersson, bygglovschef i Härryda, som fick representera den kommunen i Västra Götaland som kan skryta med att ha kortast ledtid. Hon berättade att de i kommunen jobbar mycket med information och ser det som ett framgångsrikt sätt att underlätta bygglovsprocessen.
– När en ansökan kommer in så kontaktar handläggaren den sökande på något sätt och frågar om de har några frågor eller om de vill att vi kommer ut så att de kan visa vad de har tänkt sig. Det gäller inte alla ärenden naturligtvis, men vi försöker så mycket som möjligt att kroka arm med dem.
– Vi har också utsett nyckelpersoner och handläggare för specifika områden. Till exempel en antikvarie för kulturfrågor så att det blir en effektivare handläggning.
Henrik Kant, stadsbyggnadsdirektör i Göteborgs stad, säger att det som skulle underlätta för arbetet med byggloven i staden är en gemensam målbild.
– Och det är väl någonting vi kommer jobba med mer för att få en gemensam målbild med våra exploatörer framför allt. Den målbilden måste komma från våra uppdragsgivare också, politiken.
Det skulle innebära att det skulle bli mycket lättare att få igenom en bygglovsprocess. Henrik Kant menar att med den nya stadsbyggnadsorganisationen på plats så är det nu också dags att göra ytterligare ett skifte, där staden måste gå från att kräva konsensus till att göra avvägningar tydligare.
– Det är många förvaltningar och bolag inblandade och där måste vi göra avvägningar, vi kan inte ha konsensus om allting. Vi har med oss politiken i detta, men sen har vi också politiska ledtider i Göteborg, där de bordlägger ärenden som ska granskas eller som varit ute på samråd. Men ser vi var största delen av tidsåtgången i våra ledtider, så är det främst överklagandet. Det är det mest återkommande orsaken till att planerna försenas.
Han fortsätter med att säga att det inte ofta inte är att planerna är komplexa som gör att tiden för ett bygglov dras ut. Utan snarare att det är riksintressena som Göteborg har att hantera.
– Det är väldigt positivt att länsöverdirektören säger att man ska vara konstruktiva och tydliga i tidiga skeden vad egenskaperna i riksintresset säger. Så kanske vi undviker att vi inte får processer där vi faktiskt går vidare och kommer ut på samråd, som till exempel med Skanstorget, där vi haft workshops med länsstyrelsen, men som ändå inte godkänns.
Skanstorget markanvisades första gången 2018, men har skjutits upp flertalet gånger då ytterligare utredningar krävts. Senast så beslutade länsstyrelsen, trots ett omarbetat förslag, att förändringarna inte var tillräckliga.
– Där tycker jag nog att länsstyrelsen kunde varit tydligare. Det tycker jag i många andra lägen – tydlighet är bra och det tjänar miljoner för oss som stad om man är tydlig. Så dra av plåstret.
– Men nu vi hör att det finns en välvilja här från länsstyrelsen, så min förhoppning är att vi börjar med tidiga och tydliga dialoger här, för att inte hamna i samma situation som med Skanstorget igen.
Jonas Ward, samhällsbyggnadschef i Borås, stämmer in i det Henrik Kant lyfter om vikten av gemensam målbild och riktning. Där har Borås ansträngt sig för att hitta nya sätt att jobba på nivån mellan översiktsplan och detaljplan.
– Vi har vänt en tradition från att ha väldigt stort fokus på att starta detaljplaner för att nu försöka få en större förståelse för vilka större strategiska frågor vi behöver lösa innan detaljplanen startas. Och då med utgångspunkten mellan strategiska planeringsnivån, mellan översiktsplan och detaljplan.
– Det har vi lagt mycket fokus på, att få en mer hållbar och utvecklingsdriven stadsplanering.
I Borås ska man också ha gjort en strukturell förändring för att föra den strategiska planeringen väldigt nära den detaljerade planeringen, där mark- och exploateringsverksamhet att bli höger och vänster arm med planverksamheten.
– Så att man förstår varandra bättre och minskar glappen. Kulturellt jobbar vi väldigt mycket med en hinderbana som en metafor till samhällsbyggnadsprocessen. Vi har också en mängd olika experter internt och professionens uppdrag är att bidra med hur man kommer förbi olika höjdhinder, djupgravar och annat som kan uppstå på resan.
– Deras uppdrag är inte att beskriva hur djupt eller hur högt ett hinder är, utan hur man kommer förbi, runt, över. Att sätta det mindsetet, att fira den gemensamma målgången i slutändan, där alla professioner har bidragit med att ta sig förbi hinder så kommer vi nära den initiala viljan och behovet.
