När nya regionsjukhuset i Värmland byggs görs detta i trä. Materialet har möjlighet att bli en skapande kraft för framtidens hållbara sjukhusmiljöer – i alla fall om Svenskt Trä, White Arkitekter och Rise får som de vill. Men vilka är möjligheterna och utmaningarna med att använda trä i sjukhusbyggnader, som är komplexa byggnader där kraven på funktion och flexibilitet är höga? Fastighetssverige har talat med de inblandade.
Först 1994 blev det tillåtet i Sverige att bygga fler än två våningar i trä. Sedan detta ändrades har det storskaliga byggandet i trä utvecklats i landet och det byggs nu både större och mer komplexa byggnader i trä.
Fastighetssverige har pratat med Anna Ryberg Ågren, direktör på Svenskt Trä, som berättar att det i bygg- och fastighetsutvecklingsbranscherna funnits och till viss del fortfarande finns en tveksamhet till att bygga mer specialiserade och komplexa byggnader i det nygamla materialet.
– Rätt material på rätt plats, det är ju en fras som är väldigt välanvänd i byggbranschen och det låter ju både självklart och väldigt klokt. Men samtidigt är det inte är helt självklart att vi alla tycker på samma sätt i fråga om vad som är rätt material i en viss situation, säger Anna Ryberg Ågren och fortsätter:
– Vi människor är inte superförtjusta i förändringar, eftersom alla förändringar innebär någon form av risk som vi måste hantera. Det kan vara både enklare och snabbare att göra så som vi har gjort innan. Att göra nytt kräver både mod, kunskap och tålamod, samtidigt som branscherna fortfarande har samma krav när det gäller funktion och ekonomi att förhålla sig till. Men nu menar flertalet experter att vi befinner vi oss i en situation där vi måste våga göra förändringar för klimatets skull, och kunskapen om det storskaliga byggandet i trä har också ökat.
I linje med det har man börjat se möjligheterna med trä i även sjukhusbyggnader, som är komplexa byggnader där kraven på funktion och flexibilitet är höga. Några som tagit på sig ledartröjan när det gäller att bygga komplext i trä är Region Värmland, som valt att bygga delar av nya Centralsjukhuset i Karlstad med stomme av trä. Fredrik Larsson är regionråd i Region Värmland:
– För oss i Region Värmland startade den här resan med en motion om att ta fram en träbyggnadsstrategi helt enkelt. Det visade sig ganska snabbt att det var ett tema som passar väldigt väl in i vår regionala utvecklingsstrategi. Det var också ett perspektiv som alla kunde enas runt, oberoende av vad man hade för politisk inställning till saker och ting. För Värmland har väldigt mycket skog och den är en väldigt viktig del av vår ekonomi, vårt lokala näringsliv.
I politisk enighet kom Region Värmland alltså fram till att anta en träbyggnadsstrategi. Enkelt uttryckt går den ut på att regionen alltid ska prova trä i första hand, om det är möjligt att använda. Trots det blev det mycket diskussion när planeringen för nya Centralsjukhuset i Karlstad, CSK, startade.
– Det var logiskt för oss i politiken att säga att vi har en träbyggnadsstrategi och den ska vi använda nu. Då började ju problemen hopa sig, eller åtminstone väldigt mycket diskussioner, berättar Fredrik Larsson.
– Projektet rör sig om 6-7 miljarder kronor på nästan 10 års tid. Det är en jättestor investering och ett jättestort lokalt och regionalt byggprojekt. Som sådant är det jätteviktigt för länet ur många olika perspektiv och det föder naturligtvis många frågor. Allt skulle diskuteras: brandförsäkringar, byggteknik, kostnader, kunskap, ljud, vibrationer. Allt ställdes på sin spets och allt skulle prövas.
En av framgångsfaktorerna i just det här fallet menar Fredrik Larsson är att Värmland är en ganska liten region, som har nära mellan förvaltning och politik. Man har kunnat ta de diskussionerna ganska snabbt och ganska enkelt.
– Som företrädare för värmlänningarna och som förtroendevald så är det naturligtvis fantastiskt roligt att vi nu håller på och bygger den första delen av det nya CSK-mottagningshuset, i sex våningar, med trästomme och lokalt producerat i Värmland till största delen, men också i Dalarna, säger Fredrik Larsson.
Vilken roll tycker du att ni som offentlig beställare har när det gäller att gå före på det här sättet och driva utvecklingen framåt?
– Jag tycker vi har en jättestor roll. Dels är ju det här ett av de största byggprojekten på lång tid i Värmland och kommer att vara under lång tid. Det är jätteviktigt att vi är med och driver på utvecklingen på olika sätt, så att vårt näringsliv och våra lokala företagare ska få möjlighet att utvecklas. Fabriken som bygger de här limträbalkarna och bjälklagen får genom det här möjlighet att utvecklas. Det är ett jättestort ansvar för oss att ligga i framkant på ett klokt sätt.
Regionens målsättningar med Centralsjukhuset i Karlstad håller nu på att förverkligas i samverkan med Skanska och White Arkitekter. Jens Axelsson från White har varit arkitekt i projektet sedan start och för honom – och för White – har det varit viktigt att förankra projektet i den lokala kontexten som är Värmland, där det finns mycket skog och skogsindustri.
– Men det är inte bara Värmland vi får förhålla oss till, utan vi får också zooma ut lite. Vi har byggbranschens och omvärlden att förhålla oss till och vi har ett klimatmål 2045, som innebär att Sverige då ska vara koldioxidneutralt. Det finns olika strategier för att man kan jobba med detta, säger Jens Axelsson.
Byggnadens storlek är 14 000 kvadratmeter, fördelat opå sex våningar. Redan tidigt i projektet har man definierat vilken vård som ska finnas i huset, baserat på möjligheten att den ska kunna utföras i ett hus av trä. Man har landat i att det ska vara en generell byggnad och flexibel byggnad.
– Det ska inte vara någon högteknologisk vård här inne, även om det är högspecialiserad vård. Det kommer inte finnas någon röntgen eller operation. Det handlar om lättare form av vård och ingen slutenvård. Det är inga patienter som sover här på natten, förklarar Jens Axelsson.
Projektets målsättning har varit att skapa ett sjukhus som förbättrar livsvillkor för alla i ett hållbart Värmland. Det ska vara klimatsmart, robust och resurseffektivt och det ska värna den lokala industrin och de arbetstillfällen som finns. Målet har varit en rationell byggnad där man kan göra många olika saker, med högt satta klimatmål.
– Sjukhuset tänker sig att det här är ett hus där man i princip ska kunna flytta in och ut verksamheter. Det ska kunna vara en evakueringsbyggnad när man bygger om någon annanstans, vilket ställer ganska höga krav på en flexibel byggnad. Det här möjliggör träet också.
Vad tycker du har varit det som sticker ut med det här projektet och vilka lärdomar är det som du tar med dig nu i kommande projekt som du kommer att vara inblandad i?
– Att både politiken och alla vi som jobbar med projektet är med från början och att alla tror på det från början. Hade någon sagt att det inte går, då hade det inte gått, för då hade det varit väldigt lätt för skeptikerna att få vatten på sin kvarn, menar Jens Axelsson.
Magnus Falk är projektledare på Rise för projektet Hälsa i Trähus. På Rise har man utvecklat träbyggande sedan Sverige gick med i EU och det blev möjligt att tänka på att bygga större byggnader. Framsteg i träbygge har gjorts i hela branschen de senaste 30 åren, men det har inte skett någon forskning eller utveckling när det gäller sjukhusbyggnader i trä. Det finns inte heller så många sjukhusbyggnader där man använt trä som stommaterial. Här finns således en stor potential att göra klimatbesparingar genom att i högre utsträckning använda trä i stommen.
– Det är väldigt höga krav på alla sjukhusbyggnader, jämfört med det vi är vana vid i bostäder, kontor och så vidare – och det ska vara höga krav, berättar Magnus Falk.
Rise har ansökt och fått ett projekt från Vinnova för att fördjupa sig i problemformuleringen ”Hur kan olika byggsystem i trä optimeras för komplexa byggnader som sjukhus?” där man har fokuserat på stomme. De vårdtyper som man har valt att studera är vårdavdelning, IVA och operation.
Resultatet visar att det fungerar att bygga vårdavdelningar med trästomme och sannolikt även IVA-avdelningar (det finns utmaningar men det förefaller ändå sannolikt vara möjligt). Magnus tror att vi bör kunna se den första IVA-avdelningen runt 2030. Däremot är det inte i dagens läge inte troligt att man klarar en operationsavdelning i trästomme på grund av de stora spännvidderna.
– Här behövs det mer teknikutveckling eller möjligen mindre operationssalar för att klara av det här i framtiden. Vi kan ju bygga jättehöga moduler, i linje med de höga höjder och volymer som krävs, men vi kommer inte att få ut det genom fabriksporten. Skulle vi bygga en ny specialfabriksport på något ställe så måste vi ta den på en lastbilstrailer och är vi då uppe i 6-6,5 meter så får vi inte köra det på vanliga vägar. Det innebär logistikproblem, skrattar Magnus Falk.
När tror du att vi ser den första IVA-avdelningen i trä i Sverige?
– Jag tror att det kommer ta lite tid. Jag tror vi är framme på 2030 eller därefter. Men min killgissning är lika bra eller dålig som någon annans.
