Nya siffror från SCB visar att trångboddheten bland barn i flerbostadshus ökar. Detta trots att trångboddheten i Sverige generellt minskar. Drygt 744 000 personer, 16,6 procent av befolkningen som bor i flerbostadshus, är idag trångbodda i Sverige, det vill säga bor fler än två personer i något av lägenhetens sovrum.
Statistiken har gett ringar på vattnet och fler personer talar sig nu om siffrorna. Karolina Skog, tidigare miljöminister för miljöpartiet och numera expert i bostadsfrågor och stadsutveckling, är en av dem:
– Många barn har inte fullt ut ett hem. Många barn saknar en lugn vrå att göra läxor i. Många barn plockar upp föräldrarnas oro för bostadssituationen. Det är en indikator på de stora problemen på svensk bostadsmarknad. Det är många som är utestängda från det grundläggande att ha en god bostad att kalla sin.
Martin Grander är bostads- och urbanforskare vid Malmö Universitet:
– Vi har länge sett att graden av trångboddhet korrelerar med inkomst och var i världen man är född. Barnfamiljer i flerbostadshus tillhör ofta kategorin hushåll som har lägst inkomster, och det finns också en överrepresentation av utlandsfödda i denna grupp. Sedan är det förstås väldigt oroväckande, då våra studier av trångboddhet visar att det ofta är besvärligt för barnfamiljer att bo trångt. Barnen har begränsade möjligheter att dra sig undan, att studera och inte sällan drar man sig från att bjuda hem vänner. När hemmet är trångt umgås man oftare utanför hemmet, varför ytor och mötesplatser utanför hemmet blir viktiga att ha i åtanke för bostadsföretag och kommuner.
Om det är fler bostäder som behövs: hur ska bostadsbyggandet komma igång igen?
– Jag tycker att det behövs en grundlig diskussion kring riskdelning och finansiering av bostadsbyggandet. Vi behöver inte bara komma igång med bostadsbyggandet i allmänhet, vi behöver få ett bostadsbyggande som motsvarar behoven. Exempelvis behövs fler bostäder för stora familjer och bostäder som är bra att åldras i. Jag tycker att staten bör ta en mer aktiv roll att komplettera marknaden i dessa delar samt att skapa ett bättre rörlighet, säger Karolina Skog.
– Man tänka sig många olika åtgärder. Någon form av reformerat investeringsstöd tror jag skulle kunna få igång byggandet – Sverige är internationellt sett dåliga på att subventionera bostadsbyggande för grupper med lägre inkomst, det vill säga de som oftast är trångbodda. Sedan är det förstås mycket som beror på hushållens ekonomi nu när vi går in i en lågkonjunktur. Att stävja arbetslösheten för att stärka köpkraften är centralt. Vidare skulle ett stärkt och träffsäkert bostadsbidrag kunna förbättra trångbodda hushålls möjlighet att efterfråga större bostäder i befintligt bestånd och då skulle kanske rörligheten komma igång, vilket skulle ge incitament för ökad nyproduktion av bostäder av olika storlekar och typer, menar Martin Grander.
Andelen personer i flerbostadshus som bor trångt är nu ungefär lika stor som för tio år sedan – men befolkningen har också vuxit under den tiden. Antalet trångbodda personer är därför nästan 21 procent fler än 2012. Behövs det en ny storskalig satsning från statligt håll?
– Jag tror att det behövs en storskalig satsning på nybyggnation, ja, och att denna skulle på något sätt vara understödd av det offentliga genom till exempel kreditgarantier eller investeringsstöd. Sedan tror jag att man behöver vara väldigt noggrann med att analysera varje enskild lokal bostadsmarknad. Det krävs en strategisk planering kring vilken typ av bostäder som behövs på vilken plats för att undvika de misstag som gjorts i tidigare bostadsplanering, säger Martin Grander.
– Jag tror inte på en storskalig satsning av typen miljonprogrammet, men det finns element i det som jag tycker kan vara värt att ta upp igen, som hur vi kan skapa incitament för egnahem som är väl utformade och ekonomiskt överkomliga, menar Karolina Skog.
