Trångboddhet är ett begrepp som används flitigt i olika sammanhang, men i statistik om boende definieras det med att det bor fler än två personer i något av lägenhetens sovrum. Om man följer den definitionen är drygt 744 000 personer trångbodda i Sverige, vilket motsvarar 16,6 procent av befolkningen i flerbostadshus. Antalet trångbodda personer i Sveriges flerbostadshus har sjunkit de senaste åren, visar statistik från SCB, men än bor var tredje barn i flerbostadshus trångt.
Vad får du för tankar när du läser det?
– Det visar att många familjer har det tufft och att alltför många barn får en svår uppväxt. Bostaden är viktig och det är i hemmet som en trygg grund läggs för framtiden. Det är i hemmet som läxorna görs och i hemmet ens framtid börjar. Fler familjer och barn behöver få en bättre och tryggare bostad, säger Kent Persson, Samhällspolitisk chef på Heimstaden.
Åsa Schelin är expert på boendefrågor på Sveriges Allmännytta, bransch- och intresseorganisation för över 300 kommunala och privata allmännyttiga bostadsföretag över hela Sverige. Hennes tankar om de trångbodda barnen går direkt till utsatthet och miljö.
– För barn som bor trångt kan det bli svårt att klara av skolarbetet, det blir svårt att ta hem kompisar vilket innebär att man hellre håller till ute på gården och riskerar att hamna i dåliga situationer. En dålig inomhusmiljö kan i värsta fall få hälsoeffekter om luftflöden blir dåliga och fuktskador och mögel uppstår.
De senaste tio åren var trångboddheten som störst 2018–2019 sett både till antal och andel personer. Andelen personer i flerbostadshus som bor trångt är nu ungefär lika stor som för tio år sedan, men befolkningen har också vuxit under den tiden. Detta gör att antalet trångbodda personer är nästan 21 procent fler än 2012.
Bland barn är trångboddheten mer utbredd: 2012 var 29,6 procent av barnen i flerbostadshus trångbodda och nu är den andelen 32,6 procent. År 2022 var över 258 000 barn i flerbostadshus trångbodda. Det är en ökning med 41 procent sedan 2012. Nu bor var tredje barn i flerbostadshus trångt.
Kan det vara läge för en ny satsning från staten av typen miljonprogrammen? Eller hur ska man tänka?
– Det saknas idag en heltäckande social bostadspolitik. I den behöver trångboddheten vara en del som det kommer reformer kring. I avsaknaden av en social bostadspolitik så är risken uppenbar att redan utsatta grupper blir än mer utsatta. Barnfamiljer som är utsatta behöver stöd. Det kan handla om ekonomiska stöd så att familjen kan ha ett boende som passar. Viktigt framåt är att politiken stärker stöden för boendet till utsatta grupper, för det i är boendet som allt startar. Utan ett tryggt boende är det svårt att klara skolan och studier samt att kunna arbete. Här krävs det mer av politiken för att kunna stärka utsatta gruppers boende, säger Kent Persson.
– Det behövs ett kontinuerligt byggande för att möta det uppdämda behovet av bostäder. En positiv erfarenhet man kan ta med sig från miljonprogrammet är att det behövs en bred politisk enighet om att alla ska ha en bra bostad. Det är förutsättning för att skapa långsiktiga och hållbara regelverk. Jag vill gärna slå ett slag för våra kombohus som är ett framgångsrikt exempel på att det går att bygga prisvärda bostäder genom industriella processer, menar Åsa Schelin.
Samtidigt som vi får denna statistik vet vi att bostadsbyggandet i Sverige går på sparlåga. Vilka åtgärder kan behövas för att det ska komma igång igen?
– Det krävs en hel rad reformer för att skapa förutsättningar för att hållbart bostadsbyggandet över tid. För nyproduktionen av hyresrätten behöver byggkostnaderna stabiliseras och helst sjunka, markpriserna behöver sänkas samt att finansieringskostnaderna behöver komma ned i lägre nivåer. Lika viktigt är det regler förenklas. Viktigast är dock att fri hyressättning för nyproduktionen av hyresrätter genomförs. På så sätt kan byggandet av nya hyresrätter komma igång och med det skapas en långsiktig förutsägbarhet, anser Kent Persson.
– Vi behöver förutsättningar för ett industriellt byggande med tydliga byggregler och möjlighet till typgodkännande av standardiserade hus. Därutöver krävs att låg moms införs på hyran och att allmännyttan undantas från LOU, säger Åsa Schelin.
Trångboddheten är störst bland utrikesfödda, och allra störst bland personer födda utanför Europa. Samtidigt är det i den gruppen som trångboddheten, procentuellt, har minskat mest de senaste åren. Bland personer födda i Afrika som bor i flerbostadshus är över 40 procent trångbodda. För personer födda i Asien är andelen nästan 32 procent.
