Tony Blair, från Labour-partiet, valdes tre gånger till Storbritanniens premiärminister mellan 1997 och 2007. Under den tiden och med hans ledarskap gjordes stora reformer inom utbildning, hälsa och en rekordstor ekonomisk tillväxt samt det historiska Långfredagsavtalet. Sedan han lämnade 10 Downing Street har han fortsatt att forma världsaffärerna genom grundandet av Tony Blair-institutet för global förändring.
På scenen vid Prologis event Groundbreakers säger den tidigare premiärministern att hans bok ’On leadership: Lessons for the 21st Century’, som släpptes för en månad sedan, var en bok med lärdomar han önskade att han hade när han först gick med på att leda Storbritannien.
– Politiker är det enda yrket i världen där man sätter någon på ett riktigt viktigt jobb med absolut ingen erfarenhet och utan kvalifikationer. Det skulle aldrig hända om till exempel Prologis letade efter en ny vd. Ingen skulle gå ut och säga: ”Jag ska gå ut och be en slumpmässig person på gatan att komma och bli vd”.
Å andra sidan finns det nu mycket erfarenhet av regeringsverksamhet. Även om en regeringsstruktur är en del av politiken, är det också delvis ett yrke som alla andra. Tony Blair säger att det i regeringar finns principer som man kan lära sig och regler att tillämpa. Således finns också lärdomar att ta till sig för att göra saker bättre som ledare.
– Det finns många böcker om ledarskap skrivna ur en fotbollstränares eller vd:s perspektiv. Men egentligen ingenting ur perspektivet från en politisk ledare. Frågorna är fortfarande desamma, hur organiserar du din struktur, prioriterar, får rätt personer och hur leder du? De lärdomarna, tror jag, är i princip desamma för vilken ledarposition du än befinner dig i.
Man måste visserligen trampa för att cykeln ska hållas rullande. Men det första du behöver som ledare är en tydlig riktning och för att människor ska mobiliseras behövs ett syfte, säger han.
– Jag tror att man också måste ingjuta en känsla av att man arbetar som ett team och omge sig med människor som vill att den andra ska lyckas. Jag vet inte om det är samma sak i näringslivet, men det är sant för politiken att man måste ha en strategisk tydlighet.
Tony Blair säger att enligt hans erfarenhet finns det många saker som måste hanteras i en regering som inte är kärnan i uppdraget. Om man inte är försiktig består dagarna bara av att hantera olika händelser och kriser. Han menar att då finns risken att man inte har tid och utrymme att ta ett steg tillbaka och fokusera på var man är på väg.
– Jag tror att det är viktigt att göra just det, särskilt när världen förändras så snabbt. Speciellt när det gäller den framväxande tekniken och AI, för det finns inte en enda aspekt i omvärlden som inte kommer att förändras nu och därför måste uppfinnas på nytt.
– Om du jobbar som ledare i ett företag eller sitter i en regering och du inte har kapacitet eller utrymme att tänka strategiskt så kommer du att möta utmaningar eftersom du inte har strategin som gör att du kan anpassa dig till den förändringen.
Även om Tony Blair är kritisk till Brexit och de begränsningar det har lagt på Storbritanniens handel med dess närmaste geografiska grannar, ser han att det delvis kan vara en fördel.
– Jag skulle mycket hellre föredra att Storbritannien hade stannat i Europeiska unionen. Men om man tittar på ett område där det är möjligt och nödvändigt för Storbritannien att använda självständigheten vi än har från Europa, så är det inom området artificiell intelligens och teknik. Jag tror att Europa riskerar att gå i fel riktning i regleringshänseende.
– EU kan rädda sig själva från det, och jag tror att om Storbritannien fortfarande var en del av EU skulle vi kunna stoppa den utvecklingen. Men jag tror att det är ett område där Storbritannien har potentiellt en stor fördel genom att inte lägga på allt för stora regleringar.
Med en brasklapp, att han inte är en teknikexpert, säger Tony Blair att vi redan är inne i en teknologirevolution som bara kan jämföras med den industriella revolutionen. Och artificiell intelligens är en annan revolution i sig.
– Jag tror att det är det enskilt största som händer i världen idag, om man lämnar all geopolitik åt sidan. Det är en världshändelse som kommer att förändra hälso- och sjukvård, utbildning och hur företag fungerar.
Han hävdar att utvecklade länder kan ta sig ur problemet som de har idag, vilket är att de spenderar för mycket pengar, beskattar ganska högt och ändå får dåliga resultat.
– Jag tror att teknik är det enda som gör att man kan låsa upp de problemen. För utvecklingsländer är deras möjlighet att skapa system som inte behöver återupprepa de äldre systemen från västvärlden. Så jag tror att det finns en enorm potential i det, men vi bör komma ihåg, absolut ur politisk synvinkel, att under 1800-talets industriella revolution tog det decennier för politiken att komma ikapp verkligheten och vi bör se till att det inte blir fallet här.
Han håller med om att det finns risker och när han får frågan om AI är en bra eller dålig sak är hans svar att det bara är en sak. Men det är en sak som kan öppna upp enorma möjligheter.
– Naturligtvis finns det stora faror med det. Faror med desinformation, cybersäkerhet och bioterrorism. Men poängen är att den erfarenhet vi har i mänskligheten är att ingenting som är uppfunnet av mänsklig uppfinningsrikedom har aldrig försvunnit av mänsklig ångest. Det jag säger till politikerna som jag träffar – fokusera på potentialen i AI som kan helt förändra hur vi gör saker och hur vi kan göra det bättre.
– Företagsledare har redan förstått att de måste investera i AI så att de inte hamnar på efterkälken. Deras problem är att AI-investeringarna inte lönar sig än. Så det kommer dröja en tid och kosta tålamod innan lönsamheten kommer.
Tony Blair fortsätter med att säga att anledningen till varför USA under de senaste åren åter blivit det starkaste landet i världen är motståndskraften i dess ekonomi, och särskilt dominansen av dess teknologisektor. Frågan är då varför Europa och Storbritannien släpar efter och varför det inte finns några Elon Musks, Jeff Bezos och Bill Gates på kontinenten. Han menar att det faktiskt finns dessa innovatörer att hitta på europeisk mark.
– Men problemet som vi har i Europa är att vi inte har djupet på kapitalmarknaderna, och vår regelverk är ofta mindre gynnsam. Mario Draghi, tidigare ordförande för Europeiska centralbanken, skrev en rapport om europeisk konkurrenskraft för bara ett par veckor sedan, och påpekade just detta. Och det är därför det är så viktigt att Storbritannien och Europa skapar omständigheterna och miljön så att stora innovatörer kan förbli här. Men för tillfället är jag rädd att det finns ett stort antal av dem som tar flyttlasset till Amerika.
Den tidigare premiärministern delar också sin syn på den senaste tidens diskussion om en rörelse mot avglobalisering. Han säger att det finns två delar i detta. Den första var insikten som kom med covid-19 och sedan det ryska anfallskriget av Ukraina. Det finns ett behov av att bygga upp den egna motståndskraft i det avseendet. Hans organisation arbetar mycket i Afrika och där var det särskilt märkbart hur beroende många länder på kontinenten var av handeln med gödselmedel och av vete från Ukraina och Ryssland.
– Om marknaden får ytterligare störningar kommer de länderna i Afrika få verkligt stora problem, och där kan jag förstå att man jobbar med att säkra råvarorna.
Den andra delen av strömningen mot avglobalisering är det ansträngda förhållandet mellan Kina och Amerika. Här säger Tony Blair att det allmänna steget mot tullar och protektionism kommer att göra enorm skada.
– Och jag tror att problemet är att globaliseringens förmånstagare ofta inte vet att de är förmånstagare, förrän den förmånen har tagits bort. Och även när den förmånen försvinner så kommer man påstå att det hade med något annat att göra.
– Men jag säger hela tiden till folk, okej, ni vill sätta alla dessa tullar och lägga ner handel, men ni kommer att betala mer för era varor. Så om man ska stänga ner allt det där borde politikerna vara ärliga och säga till befolkningen priserna kommer att gå upp – för då tror jag att folk känner annorlunda. Ju fler hinder du sätter upp för handel, desto sämre kommer vi alla att ha det.
Han fortsätter med att berätta att han ibland sätter sig ner med världsledare och visar dem två länder sida vid sida, med samma resurser, samma potential, ungefär samma befolkning och därför samma möjligheter.
– En lyckas, en misslyckas. De länder som lyckas vända till en positiv utveckling handlar nästan alltid om att öppna upp sitt land, öppna det för nya idéer, nya affärer och investeringar och vara beredd på att handla mer fritt med sina grannar.
– Under den framväxande globaliseringen efter 1980 lyftes ungefär en miljard människor ur fattigdom i världen. Det hände delvis för att Kina öppnade och för att Indien vidtog åtgärder för finansiella reformer. Så det finns alldeles för stora fördelar med globaliseringen som inte går att förneka längre.
Det finns två problem som håller den tidigare premiärministern vaken på natten. Den första är att vi inte bemästrar den tekniska revolutionen och dess utmaningar ordentligt. Den andra är utvecklingen av två separata grupper, med Amerika och Väst på ena sidan och å andra sidan Kina och Ryssland med deras allians med Iran, Nordkorea.
– Och om det fanns någon hot spot som jag är orolig över, som det inte finns tillräckligt fokus på, så är det där i den norra delen av Afrika, söder om Sahara. Om vi inte vidtar åtgärder för att lösa problemen där finns risk för både extremism och migration.
Men han ser också hopp.
– Det som ger mig hopp är när man åker till olika delar av världen och att se att de flesta vill samma saker. De vill kunna leva med sin familj i lugn och säkerhet. Och de som får chansen att jobba hårt kommer att göra det.
– Om man tar ett steg tillbaka så ser vi ju att världen har blivit bättre, så jag säger alltid till världsledare ”ni måste ge folk en känsla av optimism”.
– Ingen vill sätta sig på ett flygplan med en deprimerad pilot. Människor behöver tror att ledarna kan leda dem till någon bättre plats, vilket mänsklighetens hela historia är ett bevis på – att vi kan göra om vi vill det.
