På AMF Fastigheter vill man skapa trygga och levande stadsrum genom samverkan, öppna bottenvåningar och inkluderande mötesplatser. Men hur skapas egentligen attraktiva stadsmiljöer där människor vill vistas – inte bara passera? Enligt bolagets vd, Thomas Erséus, handlar det om mer än arkitektur och fastigheter. Det krävs ett tydligt fokus på människors beteenden och behov över tid.
I Fastighetssveriges senaste intervju med AMF Fastigheters vd lyfter Thomas Erséus fram att fastighetsägare spelar en avgörande roll i utvecklingen av offentliga platser, även när marken ägs av kommunen. Det här är också något han diskuterar under Platsform Stockholm, Fastighetsägarnas diskussionsforum som gick av stapeln under torsdagen.
– Det är ett gemensamt ansvar där flera aktörer behöver samverka för att en varaktig och reell förändring ska uppnås, säger Thomas Erséus.
Han utgår från Medborgarplatsen i Stockholm som exempel och pekar på att fastigheterna runt en plats påverkar helhetsupplevelsen. Den skapar man i sin tur genom hur bottenvåningar utformas och vilka verksamheter som etableras där. För platser med många intressen och stark identitet, som Medborgarplatsen, blir samsyn särskilt viktig.
– Attraktiva platser växer fram när en tydlig vision delas av fler och hålls över tid.
Som många andra fastighetsägare arbetar AMF Fastigheter aktivt med trygghetsskapande stadsutveckling genom att skapa miljöer med liv och rörelse under större delar av dygnet.
– Trygghet skapar vi bland annat genom ett varierat utbud av verksamheter, öppna bottenvåningar, aktivering över tid och god belysning.
Enligt Erséus är just bottenvåningarna avgörande för hur stadsmiljöer upplevs. Där sker mötet mellan fastigheten och staden – och där formas platsens identitet. För att människor ska vilja stanna kvar krävs också variation. Handel, kultur, konst, arbetsplatser och sociala mötesplatser behöver samverka för att skapa dynamik och puls.
Ett annat tydligt tema är vikten av inkluderande stadsrum med låga sociala och ekonomiska trösklar. Platser utan krav på konsumtion beskrivs som centrala för att fler människor ska känna sig välkomna.
Som exempel lyfter Erséus fram utvecklingen av Marievik, där AMF Fastigheter skapat öppna miljöer med bad, basketplan, sittmöbler och aktiviteter längs kajen.
– Platser utan krav på konsumtion bidrar också till ett mer inkluderande stadsliv och stärker både trygghet och långsiktig attraktionskraft, förklarar han.
Thomas Erséus menar att stadsutveckling i dag handlar mindre om enskilda byggnader och mer om livet mellan husen.
– I dag har vi ett tydligare fokus på stadsliv som en process över tid, där kunskap om mänskliga beteenden och sociala sammanhang vägs in tidigt i besluten.
Han efterlyser också ännu tätare samverkan mellan privata och offentliga aktörer i komplexa stadsutvecklingsprojekt.
– Tidig och strukturerad samverkan är avgörande. När offentliga och privata aktörer delar en gemensam förståelse för platsens sammanhang kan respektive part bidra med sina styrkor och skapa mer sammanhängande helhetslösningar. Även i fall där marken ägs av staden har de intilliggande fastigheterna en stor påverkan på helhetsupplevelsen.
Ser du att synen på stadsutveckling har förändrats de senaste åren – i så fall hur?
– Ja, vi upplever att synen har breddats mot att i högre grad utgå från platsens identitet och att sedan förädla den. Detta har länge varit en viktig utgångspunkt för oss – att se till livet mellan husen – men våra arbetssätt har förfinats och utvecklats under åren. I dag har vi ett tydligare fokus på stadsliv som en process över tid, där kunskap om mänskliga beteenden och sociala sammanhang vägs in tidigt i besluten, vilket bidrar till mer inkluderande, hållbara och långsiktigt attraktiva stadsmiljöer.
