Den flexibla arbetsplatsen var den nya trenden som uppstod ur pandemin. Kontor som endast i ringa grad hade anpassat sig till den digitala transformationen tvingades bryta ny mark. Särskilt i delar av Europa, där pandemirestriktionerna var strikta. Nu, med instabiliteten i inflationen och högre kostnader, kommer kravet på anställda att återvända till kontoret att öka, konstaterar Thomas Beyerle, analyschef på Catella Group.
”The Empire Strikes back”, säger Thomas Beyerle skämtsamt som referens till Star Wars-filmen, när han talar om hur företagsledningen kommer att ställa krav på att kontorsanställda återvänder till kontoret.
– Men också, de anställda kommer i dessa osäkra tider förmodligen att känna en större press att återvända, som om de vill visa sig som hårt arbetande och som en god tillgång för företaget, bara för att det finns risk att människor varslas om ekonomin försämras ytterligare, säger han.
Catella presenterade nyligen sin halvårsrapport, där de gjort en enkät till fastighetsinvesterare i de tysktalande länderna. Skillnaderna har varit enorma sedan 2020, när pandemin bröt ut.
– Då var det egentligen inställningen att vi inte längre kommer behöva kontor. Nu, med den förändring vi har sett i attityd och rutin, ser vi fortfarande behov av kontoret, även om det är helt annorlunda än innan pandemin.
Thomas Beyerle talar om att det finns push- och pull-faktorer framåt för arbetsgivare och anställda.
– Först och främst kommer vi att se företag som fundera över hur mycket kontorsyta de behöver. De kommer förmodligen att komma fram till att de behöver mindre, med mer flexibla lösningar. Anställda kände en befrielse under pandemin, och vi kan inte riktigt gå tillbaka till de strikta kontorstiderna. Men arbetsgivare vill att folk ska återvända, och de kommer att använda antingen push- eller pull-metoder för att lyckas med det.
– Pull-faktorn kommer att vara sådant som gratis lunch, 49 euro-biljetten i kollektivtrafiken, som vi har sett i Tyskland eller andra förmåner.
– Pushen, pressen, blir för att vara krass, risken att bli av med jobbet. På ett sätt är det här verkligen imperiet slår tillbaka, i termer av befrielsen anställda hade efter pandemin åtminstone på kort sikt kommer att tas bort, säger han.
Men det är bara tillfälligt, säger Thomas Beyerle. 73 procent av de tillfrågade i kartläggningen sa att de redan upplevt att mobilt arbete eller hemmakontoret är ett viktigt kriterium i ansökningsprocessen. Även om användningen av hemmakontoret kommer att minska, måste arbetsgivarna erbjuda viss flexibilitet – eller förmåner för att kompensera för bristen på flexibla lösningar menar Thomas Beyerle.
Över hela Europa finns det skillnader. Även om Spanien hade mycket strikta pandemirestriktioner, har de nu också en mycket strikt policy om att arbetare ska vara på kontoret varje dag. Detsamma kan ses i London och i Frankrike, där det fortfarande finns en konservativ syn på arbetslivet. Medan det i Belgien och Nederländerna redan fanns en förändringen till digitalisering och distansarbete långt före Covid.
– I Norden finns det något mellanting, särskilt i Sverige där restriktionerna var mindre strikta samtidigt som Sverige hade kommit långt i digitaliseringen.
– Men vi måste komma ihåg, som i Tyskland och Spanien eller andra länder där restriktionerna var strikta, fick vi inte lämna hemmet alls. På så sätt var det en välsignelse att återvända till kontoret och få röra sig ute igen, säger han.
Thomas Beyerle förklarar något han skulle kalla det ”magiska kontoret”, med hänvisning till den kommunikation som sker på arbetsplatsen.
– Låt oss inte kalla det kaffesnack eller fika, som man kallar det i Sverige. Men det är en viss sorts kommunikation som bara sker på arbetsplatsen. Och därför måste kommunikationsinfrastrukturen vara i fokus på kontoren framåt.
I rapporten hittar Catella att 49 procent av de tillfrågade såg att ökade besök till kontoret skulle förbättra företagskulturen. 39 procent av de tillfrågade menade att kontoret har en positiv inverkan på personalens identifikation med företaget. Men det finns saker som vi lärde oss under pandemin som skulle gå förlorade om återvändandet blev lika strikt som tidigare.
– Vi känner alla till den där kollegan som pratar alldeles för mycket om helgen under måndagsmöten. Pandemin begränsade den typen av interaktion och vi hittade nya sätt att hålla effektiva möten.
– Så här talar vi om en annan typ av kommunikation, som förbättras på det fysiska kontoret. Men det händer bara när anställda är där. Låt oss ta Catella i Tyskland, min arbetsplats. Även om vi har blivit uppmuntrade att återvända har bara 60 procent gjort det. Optimalt bör den siffran vara över 80 procent.
Vi får inte glömma människors livsvillkor, säger Thomas Beyerle.
– Bara en av fem som bor i lägenhet har goda möjligheter att arbeta hemifrån. Och även om du kan arbeta från köket, eller från barnens rum, är det en helt annan sak som gör kontoret mer tilltalande, säger han.
Thomas Beyerle har en framtidsspaning på lång sikt och säger att de som är födda på 80-talet är vana vid att pendla och att ha tydlig distans mellan arbete och hem. Men den nya generationen vill bo i skyskrapor säger han.
– Jag ser det tydligt, de vill bo i högst upp i huset, jobba i mitten och vill ha service i botten. Vi pratar idag om 15-minutersstaden, men jag tror att det kommer att minska ytterligare, kanske ner till tio minuter. Det är vad kommande generationer kommer förvänta sig av oss.
– Det kommer att sätta saken i perspektiv för oss fastighetsinvesterare. Vi har haft 40 år av att ingenting förändrats – investera i kontor – boom, klart. Vi har tänkt; kontor, kontor, kontor. Nu går vi från monofunktionella byggnader och måste tänka att väva in boende också, vilket skapar nya och intressanta möjligheter för oss.
