Sveriges, Europa och resten av världen befinner sig i ett ovanligt makroekonomiskt läge, och på många sett har utmaningarna inte varit så här tuffa sedan finanskrisen i början av 90-talet. Swedbanks prognoschef Andreas Wallström förklarar att ekonomierna i USA, Europa och Sverige är stagnerande men att det inte rör sig om recessioner, i alla fall inte ännu. BNP-prognoserna är dock riktigt dystra och de som sattes tidigare i år har behövt skrivas ner för de flesta stora ekonomier, för Sverige har prognosen till exempel sjunkit från en tillväxt på 2,8 procent till 2,2 under 2022 och nästa år är det betydligt sämre, då är tillväxten endast 0,2 procent enligt prognosen just nu.
– Tyskland ser riktigt dåligt ut med en negativ prognos för 2023 på -0,5 procent, medan Kina har 4 procent tillväxt i år, men det är dåligt med deras mått mätt, säger Andreas Wallström och flikar in med en liten ljusning när det gäller centralbankernas räntehöjningar som pågått med rejäl kraft hittills under 2022.
– Det ljusa med centralbankerna är att räntehöjningarna inte kan pågå så länge till, vid årsskiftet borde de vara över. Blickar vi framåt så ser inflationsutsikterna något bättre ut och ett stopp för räntehöjningar är anledningen. Men frågan är förstås om de kommer lyckas med sitt uppsåt att få ner inflationen? Man tar det nästan för givet då ekonomier bromsar in, men det är väldigt lite vi vet om hur mycket penningpolitiken kan styra inflationen, säger Andreas Wallström.
En tydligt effekt av inflationen, skenande energipriser och höjda räntor är att de svenska hushållen har blivit väldigt deppiga, deppigare än de varit på drygt 30 år. Särskilt dystra är höginkomsttagare.
– Där räknas de 25 procent av befolkningen in som har högst inkomst. Den gruppen är generellt sett nöjdare och gladare men just nu är det tvärtom, de är deppigare än någonsin. Det handlar om att den här krisen slår mycket bredare, räntorna påverkar de som har skuld och de som har mest skuld är de rika. Hushållen har helt enkelt tappat i köpkraft och vi ser den sämsta utvecklingen sedan 1993 för hushållens disponibla inkomster, säger Andreas Wallström.
En annan uppenbar effekt av den breda ekonomiska krisen som råder just nu är att byggsektorn har hamnat i en så kallad ”perfekt storm” som Andreas Wallström uttrycker det. Han förklarar närmare:
– Antalet påbörjade bostäder överraskade första halvåret då det inte var så stor nedgång, men nu är det så att allt är dåligt; byggkostnader, räntor och kapitalkostnader stiger, det är osäkert med efterfrågan och allt bådar för en nedgång, en sorts ”perfekt storm”. Vi räknar med en halvering i nybyggnationen av bostäder framöver
Bostadspriserna fortsätter falla, hittills med sex procent från toppen i februari 2022. Swedbanks prognos är att priserna fortsätter nedåt så länge räntorna höjs och väntar sig att botten nås första halvåret 2023, då kommer tappet från toppen att landa på drygt 15 procent.
Och om man trodde att de dåliga nyheterna var över där så får man tänka om – inlationstoppen är nämligen inte nådd enligt Andreas Wallström:
– Inflationstoppen ligger framför oss, det blir skyhöga elpriser i vinter och först i december vänder inflationen ned. Enligt vår prognos ska den toppa på 9,7 procent i november, sedan faller den ganska snabbt och i slutet av 2023 bör vi vara tillbaka på Riksbankens mål runt 2 procent.
För att inflationen ska nå det målet har Riksbanken som verktyg att höja styrräntan, och det är något man gjort två gånger hittills i år. Den ligger nu på 0,75 procent och Andreas Wallström räknar med att nästa höjning i september blir den högsta hittills.
– Vi räknar med 75 punkters höjning i september, alltså en trippelhöjning. Det vi vet sedan tidigare är att Riksbanken underskattade inflationen från början så därför tror vi att det blir en sådan stor höjning, vi är ganska säkra på det. Sedan blir det någon höjning till i november och sedan efter årsskiftet får vi en nya riksbankschef som nog inte vill inleda med allt för mycket så han kanske höjer räntan en gång till men sedan är det stopp.
Det är många faktorer som påverkar ekonomin just nu, har valets utgång någon betydelse för den ekonomiska utvecklingen?
– För ekonomin påverkar inte valet något i närtid, och på kort sikt nästan ingenting. Men det är olyckligt för vår del att vi haft så svaga regeringar i många år nu, det börjar kännas. Man tänker så att ”tänk om någon kunde komma överens om energipolitiken”, till exempel. Men oavsett hur utgången blir i valet kommer det inte påverka i närtid, säger Andreas Wallström.
