Sviktande orderingång för bygginredning när bostadsbyggarkrisen sprider sig

Även bygginredningsbranschen har nu nåtts av den sviktande orderingång som framför allt präglat påbörjade bostäder det första halvåret 2023. Detta enligt en statistisk sammanställning av trä- och möbelindustrin i "TMF i siffror 2, 2023", Trä- och Möbelföretagens halvårsrapport. Fastighetssverige tog ett snack med David Johnsson, vd för TMF, som fick berätta varför det ser ut som det gör och hur framtiden verkar.
Sviktande orderingång för bygginredning när bostadsbyggarkrisen sprider sig
David Johnsson, vd på TMF. Bild: Juliana Fälldin

Småhustillverkarna har svårt att få i gång försäljningen när hushållen håller allt hårdare i sina plånböcker samtidigt som både produktionskostnader och räntor stigit. Nybyggandet minskar med 50 procent under första halvåret 2023 (jämfört med samma period 2022), medan orderingången för styckebyggda småhus minskar med 62 procent. Det låga bostadsbyggandet har nu fått effekt på nästa led i leverantörskedjan: dörrar, fönster, kök och bad visar en nedåtgående trend i försäljning,

David Johnsson, vd för Trä- och Möbelföretagen, satte sig ned med Fastighetssverige för att berätta vilka hans ser som de konkreta konsekvenserna nu och framåt av den sviktande orderingången.

– För närvarande genomför de av våra medlemsföretag som bygger bostäder eller levererar till dessa i en oerhört pressad situation. Detta gäller för övrigt inte bara våra medlemsföretag utan även för de bostadsbyggande medlemmarna hos Byggföretagen, d v s de traditionella byggbolagen. I allt väsentligt beror detta på hög inflation och höga marknadsräntor som drastiskt begränsat människors konsumtionsutrymme. Detta i kombination med en osäker omvärld och starkt fluktuerande energipriser gör sammantaget att människor drar sig för att investera i en ny bostad eller för all del genomföra några större renoveringsprojekt. Rent konkret betyder den minskade efterfrågan att företagen behöver sänka sina kostnader och detta görs bland annat i form av betydande varsel och därpå följande uppsägningar. En försvårande omständighet är att när dessa medarbetare sägs upp gör de det i ett i övrigt relativt gott konjunkturläge, vilket betyder att den uppsagde i princip omedelbart får en ny anställning i en annan bransch. Goda nyheter för den uppsagde förstås, men oerhört allvarligt för branscherna eftersom det leder till betydande kompetensflykt. Detta tapp tar mycket lång tid att återhämta när konjunkturen väl vänder. Dessvärre innebär också dagens anställningsskyddsregler att det är människor med relativt svag ställning på arbetsmarknaden, unga kvinnor och nyanlända, som försvinner. Kvar blir en skev ålders- och kompetensprofil på bolagen.

Den sviktande orderingången på stora produktgrupper som dörrar och fönster beror ju tydligt på nedgång i nyproduktion av hus. Men kök och bad renoverar väl folk ändå? Eller blev de klara med det under covid?
– En lägre orderingång och mindre nybyggnation påverkar också kök och bad. Det byggs och renoveras mindre eftersom människors konsumtionsutrymme är begränsat. Prioriteringar läggs på annat under en lågkonjunktur, kök och bad renoveringar och projekt skjuts sannolikt upp till mer optimistiska tider. Att siffrorna visat en god utveckling hittills har till stor del varit att kök och bad projekt har långa ledtider med sin orderläggning. Utöver detta har skenande försäljningspriser i och med inflationen hjälpt total omsättningen, den organiska tillväxten har ej varit lika hög som det verkat.

Exporten av möbler ökar ju ändå totalt, trots allt. Är inte det bra?
– Att möbelexporten ökar är bra och visar på att andra segment än genomsnitt konsumenten har råd att förnya sina bostäder och kontor även under rådande marknadsklimat. Möbler har också haft lite andra tendenser senaste åren med en annan typ av marknadsföring än övriga kategorier. Möbler överlag har blivit ett hett ämne på sociala medier och nya presskanaler som avviker lite från de traditionella grupperna och därav höjt försäljningen. Det bör också i sammanhanget nämnas att den svenska möbelindustrin i allt väsentligt tillverkar möbler för offentlig miljö och att 70 % av produktionen går på export. I de flesta betydande exportländer är konjunkturen fortfarande god.

Importen av möbler minskar. Går det inte att ställa om den inhemska produktionen för att ta andelar från importen?
– De importerade möblerna är i huvudsak för hemmabruk, eller i lågprissegmentet och är oftast i kategorier där svensk möbelindustri som ju är världsledande i hållbarhet helt enkelt inte kan konkurrera till följd av högt kostnadsläge.

Vad behövs, enligt er, för att vända den trenden? Och vad kan ni göra för att dämpa effekterna?
– Den absolut avgörande faktorn för att en vändning ske är att inflationen varaktigt sjunker och att Riksbanken påbörjar en sänkning av räntorna samt att detta får genomslag i marknadsräntorna. Då är vår bedömning att människor kommer börja konsumera igen. Vi tror inte på riktade stöd eller subventioner.

– Vi försöker ägna tiden åt att få politiken att genomföra nödvändiga strukturreformer (tillgång till byggbar mark, regelförenklingar, finansieringsfrågan exempelvis) så att vändningen när den väl kommer kan gå snabbare. Det finns en mycket stark underliggande efterfrågan på våra medlemsprodukter. sju av tio vill bo i eget hus. Våra medlemmars produkter, industriellt träbyggande, är överlägsna ur hållbarhetsskäl såväl när det gäller ekonomisk, social som ekologisk hållbarhet så när det väl vänder är framtiden för dessa mycket ljus.

Läs också