IVL Svenska Miljöinstitutet och Sveriges Allmännytta har som projekt tagit fram en vägledning för hur bostadsföretag kan arbeta systematiskt med klimatanpassning. Johan Holmqvist på IVL berättar för Fastighetssverige hur det är tänkt att fungera.
Trots att det finns gott om information kring klimatförändringar, klimatrisker och klimatanpassningsåtgärder blir informationen ibland svår för bostadsbolag att anpassa till åtgärder i den egna verksamheten. Rapporter och studier som är avsedda för statlig, regional och kommunal planering måste kunna översättas till insatser i det egna fastighetsbeståndet.
– Det finns omfattande risker med avseende på konsekvenserna av förändrat klimat. Vi ser redan hur mängden regn och regnets intensitet har förändrats, och även temperaturen kommer att skapa stora utmaningar. Vi kommer att bli tvungna att hitta utemiljöer som klarar av extremvärme, och bygga bort så kallade värmeöar – alltså lokala områden som finns till exempel i städerna därtemperaturen ökar markant på grund av svart asfalt och svarta tak . En åtgärd kan vara att plantera fler träd, att bygga korridorer för ökad lufttillströmning i varma kvarter eller att ha vegetation på taken. I kustnära områden finns risker med förhöjda havsnivåer, men även ökad vindfrekvens och vindstyrka gör kusterna extra utsatta, säger Johan Holmqvist, forskare och projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Det aktuella projektet syftar dels till att göra befintlig information tillgänglig för Allmännyttans bostadsföretag, dels till att utveckla nya metoder som direkt kan bidra till förbättrad klimatanpassning i bostadsbolagens fastighetsbestånd.
Finns inte den här informationen och kunskapen redan tillgänglig för bostadsbolagen?
– Informationen är en del, men det vi vill göra är att gå ett steg längre: vi vill verkligen fokusera på vägledning som ett verktyg och instrument. Det handlar om att identifiera problemen för att kunna skapa förändringar. Tidigare så har bostadsbolagen inte haft detta med klimatförändringarna som en naturlig del av sina underhållsplaner och vi ser att det är nödvändigt att lyfta in det när det gäller skötsel av bostadsbeståndet. Vi vill konkretisera frågorna för bostadsbolagen och se till att de blir en naturlig del av deras verksamhet, säger Johan Holmqvist.
Vad innebär ”multifunktionella och naturbaserade lösningar”, som det står i ert pressutskick?
– Multifunktionell i det här sammanhanget handlar om att skapa åtgärder och lösningar som inte bara hjälper mot ett specifikt problem. Om du till exempel vill omhänderta ditt dagvatten effektivt och kontrollerat så kan du göra det genom att anlägga dammar som silar vattnet och bromsar upp flödet, samtidigt som du använder dig av vegetation som skapar trivsel för de boende och som har ett ekologiskt värde. Det gör de boende i området mer positivt inställda till förändringen, vilket är viktigt. Kort och konkret handlar det om att skapa mervärde i områdena.
– När det gäller naturbaserade lösningar: Vi vill gå från traditionella, gamla lösningar som bygger på att dra ledningar och rör i marken; vi vill få upp lösningarna till ytan och göra dem synliga. Som jag var inne på alldeles nyss: För att avhjälpa för snabb avrinning av skyfall behövs något annat än det gamla vanliga stupröret, brunnen och vattenledningen i marken. Då kan man, till exempel, bygga ett så kallat fördröjningsmagasin som kan hindra det snabba förloppet. Vattnet får passera genom miljöer som sväljer det och saktar ner det, till exempel genom växterna på ett grönt tak. De håller i sig egentligen inte så mycket vatten, men fördröjer så att det inte blir en flodvåg som orsakar översvämning.
Att ”angripa orsaker snarare än symptom” säger du i pressmeddelandet – är det verkligen bostadsbolagen som kan göra något åt orsakerna?
– Vad vi menar med det är att vi jobbar med både klimatpåverkans- och klimatanpassningsfrågor, det vill säga göra städer mer resistenta, robusta och välrustade. Det här projektet kommer inte fokusera på klimatpåverkan – men det finns klimatanpassningslösningar som också minskar klimatpåverkan. Och då är vi där igen: en lösning ska ge resultat inom flera olika områden, förtydligar Johan Holmqvist.
Projektet med vägledning gällande klimatanpassning är tänkt att löpa i ett och ett halvt år, från och med nu och ska således vara klart 2024.
Tror du att det här är något som kommer att permanentas?
– Vi hoppas att den här typen av vägledning, hur man operativt sköter, planerar och förbättrar sitt bostadsområde med fokus på klimatpåverkan, kommer att bli standard och att bostadsbolagen ser detta som en självklar del av verksamheten, både vid nyproduktion och i befintligt bestånd.
Tror du vi kommer att få se ännu mer projekt vad gäller bostadsbyggande som bygger på klimatförändringar i framtiden?
– Jag vet att så är fallet. Vi ser redan idag offerter som vi svarat på i andra sammanhang som liknar detta. Ett stort, icke-allmännyttigt bostadsbolag hörde av sig igår och ville ta del av denna vägledning, så det finns stort intresse även utanför kommunala bostadsbolag. Just det här projektet har startats som ett nära samarbete med Sveriges Allmännytta; utan dem hade inte det blivit den praktiska verkstad vi ser nu, men jag är helt övertygad om att detta kommer hända. Det här vägledningsprojektet är inte det naturliga arbetssättet idag, men det tror jag det kommer att bli. Det här ska inte bli en skrivbordsprodukt.
Vägledningen som tas fram inom projektet kommer att innehålla en kartläggning av klimatrelaterade risker i byggnadsbeståndet och hur man kan identifiera och prioritera åtgärder. De medverkande bostadsbolagen kommer att genomföra anpassade analyser och testa att följa vägledningen med stöd av IVL och Sveriges Allmännytta.
